Om en sårpatient går upp eller ner i vikt oavsiktligt är det ett tecken på att patienten behöver kostrådgivning.
Information och stöd för att ändra sina matvanor
Genom att titta på patientens viktutveckling och matvanor kan man se om patienten behöver uppsöka en hälsovårdare, läkare eller näringsterapeut för att gå igenom kosten.
Fördomar, bristande aptit, förstoppning, problem med att tugga och svälja samt ekonomiska problem är exempel på problem med att äta.
Man bör minska fördomarna genom att uppmuntra patienten att smaka på sådant som han eller hon tidigare har vägrat att äta.
Ät små mängder protein- och energirik mat och dryck 6–8 gånger om dagen.
Kalla och fräscha rätter och drycker kan smaka bättre än varma.
Apoteket har många olika näringsdrycker som kan öka energi-, protein- och näringsintaget.
Det är viktigt att ha en regelbunden måltidsrytm: morgonmål, lunch, middag och kvällsmål och vid behov ett mellanmål.
Om du ersätter lunchen och middagen med bröd får du mer energi än vad du får från en måltid enligt tallriksmodellen.
Skilj mellan hunger och sug, ät långsamt och tugga ordentligt och gör inget annat medan du äter.
Se till att du får i dig tillräckligt med vätska: drick vatten och ät grönsaker.
Minska mängden sockerhaltig, fet mat och alkoholhaltig dryck.
Drick tillräckligt med vätska.
Se till att du får i dig fiberrik mat, kosten bör innehålla fullkornsspannmål, grönsaker, frukter och bär.
Smärtstillande läkemedel och bristande motion saktar ner magens funktion.
Använd vid behov förstoppningsmedel.
Du kan få hjälp om du har problem med att tugga och svälja maten.
Du kan äta en mjuk, puread eller flytande kost med mycket protein och näring.
Vid behov kan du också få hjälp hos tandläkaren eller samtalsterapeuten.
Du kan kontakta en socialarbetare i frågor som rör mathushållning och utkomst.
Problem med att äta och hur man behandlar problemen
Fördomar, bristande aptit, förstoppning, problem med att tugga och svälja samt ekonomiska problem är exempel på problem med att äta.
Man bör minska fördomarna genom att uppmuntra patienten att smaka på sådant som han eller hon tidigare har vägrat att äta.
Bristande aptit
Ät små mängder protein- och energirik mat och dryck 6–8 gånger om dagen.
Kalla och fräscha rätter och drycker kan smaka bättre än varma.
Apoteket har många olika näringsdrycker som kan öka energi-, protein- och näringsintaget.
Det är viktigt att ha en regelbunden måltidsrytm: morgonmål, lunch, middag och kvällsmål och vid behov ett mellanmål.
Om du ersätter lunchen och middagen med bröd får du mer energi än vad du får från en måltid enligt tallriksmodellen.
Skilj mellan hunger och sug, ät långsamt och tugga ordentligt och gör inget annat medan du äter.
Se till att du får i dig tillräckligt med vätska: drick vatten och ät grönsaker.
Minska mängden sockerhaltig, fet mat och alkoholhaltig dryck.
Förstoppning
Drick tillräckligt med vätska.
Se till att du får i dig fiberrik mat, kosten bör innehålla fullkornsspannmål, grönsaker, frukter och bär.
Smärtstillande läkemedel och bristande motion saktar ner magens funktion.
Använd vid behov förstoppningsmedel.
Svårigheter att äta
Du kan få hjälp om du har problem med att tugga och svälja maten.
Du kan äta en mjuk, puread eller flytande kost med mycket protein och näring.
Vid behov kan du också få hjälp hos tandläkaren eller samtalsterapeuten.
Svårigheter att skaffa och laga mat
Du kan kontakta en socialarbetare i frågor som rör mathushållning och utkomst.