Munhälsa är en del av känslan av välbefinnande. Man förstår bäst hur viktig munhälsan är när man har gått miste om den. Munsymtom kan lindras med lokal behandling och enligt individuella behov också med läkemedelsbehandling.
Var skonsam mot dig själv. Det är mycket man måste komma ihåg och måste göra då man lider av en allvarlig sjukdom och behandlar symtom. Anvisningarna finns till för att sprida information. Det är upp till dig själv att utifrån ditt mående, som kan variera från dag till dag, avgöra vilket symtom du vill koncentrera dig på att behandla.
| Orsaker | Torra slemhinnor i munnen är en vanlig bieffekt av underliggande sjukdomar, läkemedel och behandlingar. Det kan vara svårt att svälja och att tala när munnen, svalget och läpparna torkar. Torr mun kan orsaka hål i tänderna, tandköttsinflammation och infektion i slemhinnorna. Torra slemhinnor blir lätt ömma och kan skadas. Smak- och luktförnimmelser försvagas då man lider av torr mun. Proteser sitter ofta dåligt och skaver mot slemhinnorna, vilket ytterligare gör det svårare att äta och tala. |
| Behandling | Torr mun Torr mun beror oftast på att spottkörtlarnas funktion har blivit nedsatt på grund av läkemedel. Eftersom medicineringen oftast måste prioriteras, koncentrerar man sig i behandlingen av muntorrhet på fuktande av munnen och lokala behandlingar. En nedsatt funktion av spottkörtlarna kan stimuleras till exempel genom att tugga xylitoltuggummi eller äta xylitolpastiller samt genom att i sin kost använda livsmedel som måste tuggas, såsom frukter och råa grönsaker. Vanlig tandkräm innehåller det skumbildande medlet natriumlaurylsulfat, som torkar ut slemhinnorna. Munvatten kan innehålla alkohol och andra starka ingredienser som inte rekommenderas åt personer med känslig mun. Man kan köpa olika produkter som är avsedda för torr mun (tandkräm, munvatten, fuktande gel och tabletter) som inte innehåller irriterande ingredienser på apoteket. Infektioner i munnenSvampinfektioner är vanliga då man lider av torr mun eller använder protes. Även bakterie- och virusinfektioner förekommer i munnen. Läkaren ordinerar vid behov medicinering för behandling av infektionen. Desinfekterande munskölj (bl.a. munskölj som innehåller klorhexidin) för inflammerat tandkött finns att köpa på apoteket. Dessa kan behövas om patienten av någon orsak till exempel inte kan borsta tänderna. Klorhexidinhaltiga munskölj är ofta för starka för känsliga slemhinnor. I sådana fall kan man späda ut munsköljen med vatten (t.ex. 1 del munskölj och 4 delar vatten). Klorhexidinlösningen färgar tänderna och tungans yta mörka. SlemUtsöndringen av segt slem kan lindras genom att se till att man får tillräckligt med vätska och genom att behandla torr mun. En del födoämnen, t.ex. mjölk och kaffe, kan göra slemmet segare. Smärta/värkBehandlingen av smärta i munnen börjar med behandling av torr mun. Om smärtan inte på det sättet lindras bedöms behovet av smärtmedicinering. Smärtmedicineringen kan administreras i form av tabletter, plåster eller preparat för lokalbehandling. |
| Egenvård | Tillräckligt fuktande och sköljning av munnen är grunden för munhälsa. - Rengör munnen, tänderna och proteser morgon och kväll. Skölj munnen efter varje måltid. Också en tandlös mun ska rengöras morgon och kväll genom att skölja eller torka av.
- Använd en mjuk tandborste med litet huvud eller eltandborste. Byt ut tandborsten minst en gång per tre månader. Tandmellanrummen rengörs enligt individuella behov.
- Använd fluortandkräm. Använd därutöver vid behov fluortabletter och xylitolprodukter.
- Proteser ska sköljas och borstas rena med tvål eller diskmedel. Vanlig tandkräm skadar protesens yta. Det är bra att ta ut protesen för natten och låta saliven vårda slemhinnorna. Proteser kan desinfekteras med klorhexidinhaltig munskölj eller protesrengöringsmedel som finns att köpas på apoteket.
- Drick tillräckligt med vatten under dagen. Överskrid inte din vätskebegränsning om du har en sådan.
- Vatten är den bästa törstsläckaren. Söta och sockerhaltiga drycker utsätter tänderna för hål.
- Matoljor, såsom olivolja, är utmärkta att vårda torra och känsliga slemhinnor med. En lämplig dos är 1–2 tsk åt gången, flera gånger om dagen. Oljan sprids ut med tungan på munnens slemhinnor och sväljs till slut. På det sättet vårdar oljan även slemhinnorna i svalget och matstrupen.
- Undvik mat som är starkt kryddad, väldigt kall eller varm samt grov mat. Också jordgubbar, tomat, paprika och citrusfrukter kan irritera munnens sköra slemhinna.
- Det lönar sig att sköta spruckna slemhinnor genom att skölja munnen med saltlösning. Saltlösningen görs genom att blanda 1 tsk koksalt (+1 tsk bikarbonat) och en liter hett vatten. Låt lösningen svalna. Ta cirka en matsked saltlösning, skölj munnen och spotta ut saltlösningen. Upprepa sköljningen 2–3 gånger. Sköljningen görs dagligen med 2 timmars mellanrum. Tillverka en ny lösning varje dag.
- Tveka inte att kontakta din behandlande läkare eller vårdpersonalen om symtomen inte hålls under kontroll med egenvård eller om nya besvär med munnen uppstår.
- Tveka inte att kontakta din vårdande tandläkare om du får tandvärk, tecken på inflammation, om din protes skaver eller om du behöver hjälp med handledning av egenvården. Vänta inte med att ta hand om din tandvärk. Den kan vara lätt att behandla!
- Var skonsam mot dig själv. Det är mycket man måste komma ihåg och måste göra då man lider av en allvarlig sjukdom och behandlar symtom. Anvisningarna finns till för att sprida information. Det är upp till dig själv att utifrån ditt mående, som kan variera från dag till dag, avgöra vilket symtom du vill koncentrera dig på att behandla.
|
| Den döende patientens munvård | I livets slutskede tynar livsfunktionerna småningom och symtomen kan bli flera. God behandling av patientens symtom är det viktigaste i vården i livets slutskede. Alla symtom kräver dock inte vårdingrepp om den döende patienten inte störs av symtomen. Munbesvär kan variera från symtomfria besvär till svåra symtom (bl.a. smärta och blödning). Munvården planeras därför individuellt enligt patientens önskemål och behov. Vårdpersonalen planerar behandlingen av svåra symtom. En patient som är vid medvetande kan själv berätta hur hen önskar att munsymtomen lindras. Torr mun är det vanligaste symtomet. Torr mun gör det svårt att tala och svälja. Man kan använda den dryck som patienten önskar eller munvårdsprodukter för att fukta munnen. Vätskan serveras i små doser. Vid vård i livets slutskede har sväljandet ofta försvagats. Om munnen fuktas med för mycket vätska kan vätskan bli kvar i munnen och hamna i luftvägarna. Pipmugg, dricksflaska, sugrör eller sked är lämpliga doserare. Om patienten inte längre kan uttrycka sin vilja eller inte är vid medvetande rengörs munnens slemhinnor två gånger om dagen med kompress eller bomullstops som fuktats med saltlösning. Därefter torkas slemhinnorna med en fuktbindande munvårdsprodukt eller olja (oparfymerade oljor för vård av hud och slemhinnor finns att köpa på apoteket). Också läpparna torkar då munnen torkar. Det är därför bra att på samma gång smörja läpparna och mungiporna t.ex. med en kräm som innehåller dexpantenol. Man ska inte belasta en döende patient med onödiga vårdåtgärder. Det är bra att ta i beaktande att munsymtom som tidigare besvärat patienten sällan stör hen i livets slutskede. |