Palliativ vård av gynekologisk cancer

Symtomen beror på var metastaserna är belägna. Gynekologiska cancertyper, i synnerhet cancer i äggstockarna, bildar vanligtvis metastaser i bukhålan, levern, lungorna, skelettet och även andra organ. Cancern kan återkomma lokalt i bäckenet. Läs mer om de vanligaste symtomen som metastaser orsakar.

Funktionsstörningar i tarmen

Cancern kan sprida sig till bukhålan och störa tarmfunktionen och i värsta fall orsaka tarmobstruktion. Orsaken till tarmobstruktion kan även vara adhesioner som orsakats av tidigare operationer. Symtomen vid tarmobstruktion är förstoppning, illamående, kräkningar och magsmärtor. Behandlingen av obstruktionen kan kräva operation och en misstanke om obstruktion jourmässiga utredningar, bl.a. datortomografi. Före en operation placeras en näsmagsond och patienten får intravenös vätsketillförsel, dessutom bedömer läkaren operationsmöjligheterna och riskerna med eventuell operation. Vid långt framskriden cancer kan symtom orsakade av tarmobstruktion även lindras med läkemedel ifall en operation inte är möjlig.

Vätskeansamling i bukhålan

Det kan även samlas vätska i bukhålan, varmed magen ökar i omfång och blir utspänd. Vätska i bukhålan kan tappas ut med punktion eller via en drän (liten slang), vilket snabbt lindrar symtomen.

Symtom orsakade av lung- och levermetastaser

Enskilda lung- och levermetastaser ger vanligtvis inga symtom. När antalet metastaser ökar kan lungmetastaserna orsaka andnöd eller hosta. Andnöd kan lindras med medicinering, strålbehandling (om tumören orsakar förträngning i luftröret) eller genom punktion av vätska som samlats i lungsäcken.

Levermetastaser ger i allmänhet symtom först när det finns ett flertal metastaser och leverns funktion börjar störas. Ökad trötthet är då ett vanligt symtom. Kortison kan vara till hjälp.

Symtom orsakade av tumörer i bäckenet

Cancer som spritt sig i bäckenet kan orsaka smärtor samt svårigheter att urinera och ha avföring. Ibland kan tumören forma s.k. fistelgångar mellan olika organ eller till huden (till exempel från urinblåsan till tarmen, från tarmen till vaginan eller huden). Tumören orsakar vävnadsskador och nervkompression i bäckenet och därmed smärta. Man försöker lindra symtomen som orsakas av tumören med strålbehandling, och ibland även kirurgiskt till exempel genom att göra en stomi. Vid svår smärta kan man använda specialtekniker, såsom spinal behandling av smärta där man med hjälp av en kateter doserar smärtstillande läkemedel och bedövningsmedel i spinalområdet som omger ryggmärgen. Behandlingen kan även genomföras hemma.

Tumörer i bäckenet kan störa lymfcirkulationen och orsaka svullnader i benen. Svullnaden kan behandlas med kompressionsdelar (strumpa) och kompressionsförband. Om tumörerna i bäckenet orsakar smärta eller blockerar till exempel urinledaren eller lymfcirkulationen kan dessa förminskas med strålbehandling. För att utlösa en förträngning i urinledaren kan en urolog föra in en så kallad stent i urinvägarna av en urolog. Ibland kan en radiolog införa en så kallad punktionsnefrostomislang till njuren genom vilken urin kan dräneras.

En tumör i livmodern, livmoderhalsen, vaginan eller bäckenet kan orsaka blödningar som ibland kan vara rikliga. En blödning på grund av en tumör i vaginan, livmodern eller bäckenområdet kan i ett tidigt skede av sjukdomden behandlas med medicinering. I vissa situationer kan man ge strålbehandling för att lindra blödningen. Vid rikliga blödningar kan blodkärlen som går till tumören täppas till med en åtgärd som utförs på röntgenavdelningen (embolisering). Åtgärden kan vid behov göras på nytt om blödningen återkommer.

Symtom orsakade av skelettmetastaser

Skelettmetastaser orsakar smärta framför allt när man rör på sig. Såväl smärtstillande läkemedel som strålbehandling är effektiva. Skelettmetastaserna kan också orsaka frakturer och metastaserna i ryggraden kan orsaka ryggmärgakompression. Dessa kräver jourmässig vård. Läkemedel för skelettmetastaser är effektiva mot smärtan och vid behov kan en radiolog ge smärtstillande injektioner som lokalbehandling.

Psykisk belastning

Sjukdomen är även mentalt belastande. Till en långvarig sjukdom hör både goda och dåliga stunder. Det är bra att tala om sitt psykiska välbefinnande med personalen. Depression och ångest kan lindras genom samtal och med hjälp av medicinering. Även kamratstöd kan främja orken. Stöd från en psykiatrisk sjuksköterska finns alltid tillgängligt, liskom även psykiater vid behov. Sjukhusprästen ger också gärna samtalsstöd under svåra perioder av sjukdomen, oavsett religiös övertygelse.

• Symtom orsakade av metastaser vid palliativ vård av cancersjukdomar
• Symtom hos den palliativa patienten

Medan cancerbehandlingen fortfarande pågår är det bra att kontakta den ansvariga enheten om allmäntillståndet försvagas, det uppstår besvärliga symtom eller om symtomen förvärras. Vid enheten som behandlar cancer finns expertis i fråga om symtomlindrande, det vill säga palliativ vård och smärtlindring. Vid cancerenheterna vid alla universitetssjukhus och vid de flesta centralsjukhus finns enheter för palliativ vård eller ansvarspersoner samt smärtkliniker som hjälper i behandlingen av symtom. Det är även möjligt att få psykosocialt stöd och samtalsstöd. Det är bra att bekanta sig med den palliativa enheten redan under pågående cancerbehandling så att man i god tid kan planera och erbjuda palliativ vård.

När cancerbehandlingen upphör fortgår den palliativa vården. Då bör man för varje patient komma överens om vilken enhet som har ansvar för den palliativa vården och göra upp en palliativ vårdplan. Ingen ska lämnas ensam med sin sjukdom.

I livets slutskede är enheten som ansvarar för vården vanligtvis inom primärvården nära hemmet. Det kan vara en palliativ poliklinik, närsjukhusets bäddavdelning, hemsjukhus, en palliativ avdelning eller ett hospicehem. Hemvård tar hand om den grundläggande vården. Det viktigaste är att man på förhand avtalat om var man kan få hjälp dygnet runt under veckans alla dagar.

I livets slutskede är det tungt att besöka jouren och därför försöker man undvika det genom att tillsammans med den ansvariga enheten och med förebyggande åtgärder ta i beaktandet att måendet kan försämras och symtomen förändras. Om det inte rör sig om en nödsituation är det bra att kontakta den ansvariga enheten innan man söker sig till jouren. Om patienten har en hemsjukhuskontakt kan en sjukskötare eller läkare vid behov komma på ett hembesök för att bedöma situationen eller ordna en sjukhusplats stödavdelningen utan att man behöver uppsöka jouren.

• ​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​Palliativa tjänster