Symtomen beror på var metastaserna är belägna. Gynekologiska cancertyper, i synnerhet cancer i äggstockarna, bildar vanligtvis metastaser i bukhålan, levern, lungorna, skelettet och även andra organ. Cancern kan återkomma lokalt i bäckenet. Läs mer om de vanligaste symtomen som metastaser orsakar.
Funktionsstörningar i tarmen
Cancern kan sprida sig till bukhålan och störa tarmens funktion och i värsta fall orsaka tarmobstruktion. Orsaken till tarmobstruktion kan även vara adhesioner som orsakats av tidigare operationer. Symtomen vid tarmobstruktion är förstoppning, illamående, kräkningar och magsmärtor. Behandlingen av obstruktionen kan kräva operation och en misstanke om obstruktion undersökningar vid jouren. Före en operation placeras en näsmagsond och patienten får intravenös vätsketillförsel och man bedömer dessutom möjligheterna till och riskerna med operation. Vid långt framskriden cancer kan tarmobstruktionssymtom även lindras med medicinering ifall en operativ behandling inte är möjlig.
Vätskeansamling i bukhålan
Det kan även samlas vätska i bukhålan, varmed magen växer och blir rund. Vätska i bukhålan kan tappas ut med punktion eller med en drän, vilket snabbt lindrar symtomen.
Symtom orsakade av lung- och levermetastaser
Enskilda lung- och levermetastaser ger vanligtvis lite symtom. När mängden metastaser ökar kan lungmetastaserna orsaka andnöd eller hosta. Andnöd kan lindras med medicinering, strålbehandling (om tumören orsakar trängning i luftröret) eller genom punktion av vätskan som samlats i lungsäcken.
Levermetastaser ger i allmänhet symtom först när det finns många metastaser och leverns funktion börjar störas. Ökad trötthet är då ett vanligt symtom. Kortison kan hjälpa.
Symtom orsakade av tumörer i bäckenet
Cancer som spritt sig i bäckenet kan orsaka smärtor samt svårigheter att urinera och tömma tarmen. Ibland kan tumören forma s.k. fistelgångar mellan olika organ eller till huden (t.ex. från urinblåsan till tarmen, från tarmen till vaginan eller huden). Tumören orsakar vävnadsskador och nervkompression i bäckenet och därmed smärta. Man försöker lindra symtomen som orsakas av tumören med strålbehandling, ibland även kirurgiskt till exempel genom att göra en stomi. Vid svår smärta kan man använda specialtekniker, såsom spinal behandling av smärta där man med hjälp av en kateter doserar smärtstillande läkemedel eller bedövningsmedel i spinalområdet som omger ryggmärgen. Behandlingen kan genomföras även hemma.
Tumörer i bäckenet kan störa lymfcirkulationen och orsaka svullnad i benen. Svullnaden kan behandlas med stödprodukter (strumpa) och stödförband. Om tumörerna i bäckenet orsakar smärta eller blockeringar i till exempel urinledaren eller lymfkärlen kan den förminskas med strålbehandling.
En tumör i livmodern, livmoderhalsen, vaginan eller bäckenet kan orsaka blödningar som ibland kan vara rikliga. En blödning på grund av en tumör i vaginan, livmodern eller bäckenområdet kan i det inledande skedet behandlas med medicinering. I vissa situationer kan man ge strålbehandling för att lindra blödningen. Vid rikliga blödningar kan blodkärlen som går till tumören undersökas med en åtgärd som utförs med röntgen (embolisering). Åtgärden kan vid behov göras på nytt om blödningen kommer tillbaka.
Symtom orsakade av skelettmetastaser
Skelettmetastaser orsakar smärta framför allt när man rör på sig. Såväl smärtstillande läkemedel som strålbehandling är effektiva. Skelettmetastaserna kan också orsaka frakturer och metastaserna i ryggraden kan trycka mot ryggmärgen. Dessa kräver jourvård.
Psykisk belastning
Sjukdomen är även mentalt belastande. Till en långvarig sjukdom hör både goda och dåliga stunder. Det är bra att tala om sin mentala ork med personalen. Depression och ångest kan lindras genom samtal och med medicinering. Även kamratstöd hjälper att orka.
Var inte ensam med symtomen
Kom alltid ihåg att berätta för den behandlande läkaren och sjukskötarna om dina symtom. En effektiv cancerbehandling lindrar symtomen men ofta behövs även andra behandlingsmetoder. God symtomlindring påverkar inte cancerbehandlingen som ges utan de stöder varandra och hjälper patienten att leva ett så gott och aktivt liv som möjligt.