Med ett vårddirektiv kan personen säkerställa att de egna önskemålen beaktas i situationer där hen inte själv kan uttrycka sin vilja. Ett vårddirektiv gör det lättare för de anhöriga och personer som deltar i vården att agera enligt patientes önskemål.
Vårddirektiv
Vårddirektivet är ett viljeyttrande om den egna vården som gjorts inför framtiden.
Fastän vårddirektivet kan vara skriftligt eller muntligt är bra att upprätta det skriftligen. Vårddirektivet kan sparas i Kanta-tjänsten, och direktivet eller informationen om dess existens kan lämnas in till den ansvariga hälsovårdsenheten. Det lönar sig även att informera de anhöriga om att ett vårddirektiv finns samt var det finns. Vårddirektivet och dess innehåll bör kontrolleras och uppdateras regelbundet.
Vårddirektivet kan formuleras fritt eller på färdiga blanketter. Det rekommenderas att man har två vittnen som inte hör till familjen, men det är inte nödvändigt. Vårddirektivet är giltigt med enbart datering och patientens underskrift. Bifogat finns länkar till webbplatser som innehåller anvisningar för att upprätta ett vårddirektiv och exempel på vårddirektiv.
Vårddirektivet är juridiskt bindande för yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården och anhöriga. Det är förbjudet att agera i strid med vårddirektivet utan grundad anledning att misstänka att personens vårddirektiv har ändrats efter dess registrering, till exempel när omständigheterna förändras (till exempel att nya vårdmöjligheter har uppkommit, som inte var kända när vårddirektivet upprättades).
I vårddirektivet kan personen begränsa behandlingar som hen inte vill genomgå (till exempel sondmatning, respirator, intensivvård, återupplivning). Man kan också uppge mer detaljerade ställningstaganden i vårddirektivet om till exempel förflyttningar mellan sjukhus, antibiotikabehandling eller att avstå från vätsketillförsel. Därför är det bra att diskutera med den vårdande enheten om vilka situationer som kan vara förknippade med den egna sjukdomen i livets slutskede och vad man bör förbereda sig på.
Man kan inte föreskriva behandlingar till sig själv med ett vårddirektiv, men man kan bifoga önskemål om hur man vill bli vårdad i livets slutskede, till exempel önskemål om musik eller mat. Man eftersträvar att följa även vårdönskemålen, fastän dessa inte är juridiskt bindande för yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården.
En myndig person kan också skriva en intressebevakningsfullmakt på förhand. Fullmaktsgivaren fastställer de ärenden som fullmakten gäller. Den kan omfatta befullmäktigande att till exempel ta hand om egendom och andra ekonomiska ärenden, och saker som gäller fullmaktsgivaren, såsom sjukvård. När intressebevakning blir aktuellt ger läkaren ett utlåtande om rättshandlingsförmågan. Därefter ska en ansökan göras till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för att bekräfta intressebevakningsfullmakten.
Upprättande av vårddirektiv
Fastän vårddirektivet kan vara skriftligt eller muntligt är bra att upprätta det skriftligen. Vårddirektivet kan sparas i Kanta-tjänsten, och direktivet eller informationen om dess existens kan lämnas in till den ansvariga hälsovårdsenheten. Det lönar sig även att informera de anhöriga om att ett vårddirektiv finns samt var det finns. Vårddirektivet och dess innehåll bör kontrolleras och uppdateras regelbundet.
Vårddirektivet kan formuleras fritt eller på färdiga blanketter. Det rekommenderas att man har två vittnen som inte hör till familjen, men det är inte nödvändigt. Vårddirektivet är giltigt med enbart datering och patientens underskrift. Bifogat finns länkar till webbplatser som innehåller anvisningar för att upprätta ett vårddirektiv och exempel på vårddirektiv.
Vårddirektivet är juridiskt bindande för yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården och anhöriga. Det är förbjudet att agera i strid med vårddirektivet utan grundad anledning att misstänka att personens vårddirektiv har ändrats efter dess registrering, till exempel när omständigheterna förändras (till exempel att nya vårdmöjligheter har uppkommit, som inte var kända när vårddirektivet upprättades).
Vårddirektivets innehåll
I vårddirektivet kan personen begränsa behandlingar som hen inte vill genomgå (till exempel sondmatning, respirator, intensivvård, återupplivning). Man kan också uppge mer detaljerade ställningstaganden i vårddirektivet om till exempel förflyttningar mellan sjukhus, antibiotikabehandling eller att avstå från vätsketillförsel. Därför är det bra att diskutera med den vårdande enheten om vilka situationer som kan vara förknippade med den egna sjukdomen i livets slutskede och vad man bör förbereda sig på.
Önskemål om vården
Man kan inte föreskriva behandlingar till sig själv med ett vårddirektiv, men man kan bifoga önskemål om hur man vill bli vårdad i livets slutskede, till exempel önskemål om musik eller mat. Man eftersträvar att följa även vårdönskemålen, fastän dessa inte är juridiskt bindande för yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården.
Intressebevakningsfullmakt
En myndig person kan också skriva en intressebevakningsfullmakt på förhand. Fullmaktsgivaren fastställer de ärenden som fullmakten gäller. Den kan omfatta befullmäktigande att till exempel ta hand om egendom och andra ekonomiska ärenden, och saker som gäller fullmaktsgivaren, såsom sjukvård. När intressebevakning blir aktuellt ger läkaren ett utlåtande om rättshandlingsförmågan. Därefter ska en ansökan göras till Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata för att bekräfta intressebevakningsfullmakten.
Relaterat till ämnet
Uppdaterad 27.3.2025