Inom den palliativa vården är målet att upprätthålla den vardagliga funktionsförmågan och hjälpa patienten att klara av vardagen trots sjukdomen och att göra de saker som är viktiga för hen så länge som möjligt.
Stöd för funktionsförmågan i den palliativa vården
Funktionsförmågan innebär människans förutsättningar för att klara av sina vardagliga, betydelsefulla och nödvändiga sysslor. En framskridande, obotlig sjukdom kan leda till nedsatt funktionsförmåga i sjukdomens olika skeden.
Inom den palliativa vården bedömer man regelbundet sjukdomens inverkan på patientens funktionsförmåga och förmåga att klara av vardagen, samt överväger stödåtgärder.
Saker som påverkar förmågan att klara sig hemma är till exempel boendeförhållandena (trappor, trösklar som försvårar rörligheten, toalettens och tvättrummets läge och så vidare), vem patienten bor med (ensam eller tillsammans med någon, med beaktande av sambons kondition), faktorer som påverkar vardagen (att sköta ärenden utanför hemmet, ekonomi, städning, matlagning och så vidare) och om patienten kan få hjälp vid behov.
Om det är utmanande för patienten att klara av vardagen kan man ordna utomstående stöd i form av stödtjänster för patienten. Stödformer som erbjuds kan till exempel vara hemvård, fysioterapeutens eller ergoterapeutens bedömning och handledning i användningen av hjälpmedel som underlättar rörligheten och funktionsförmågan, eller nödvändiga ändringsarbeten i hemmet, transporttjänster samt städ- och måltidstjänster. Även socialarbetare kan hjälpa till vid kartläggningen av olika former av hjälp och stöd.
Patientens och de anhörigas mentala resurser och sociala nätverk (vänner, släktingar, bekanta) påverkar också funktionsförmågan. Vid behov kan man till exempel ordna samtalsstöd för patienten och de närstående. Även olika frivilligorganisationer, församlingar och kamratstödskretsar erbjuder hjälp.
Bedömning av funktionsförmågan
Inom den palliativa vården bedömer man regelbundet sjukdomens inverkan på patientens funktionsförmåga och förmåga att klara av vardagen, samt överväger stödåtgärder.
Saker som påverkar förmågan att klara sig hemma är till exempel boendeförhållandena (trappor, trösklar som försvårar rörligheten, toalettens och tvättrummets läge och så vidare), vem patienten bor med (ensam eller tillsammans med någon, med beaktande av sambons kondition), faktorer som påverkar vardagen (att sköta ärenden utanför hemmet, ekonomi, städning, matlagning och så vidare) och om patienten kan få hjälp vid behov.
Nödvändiga åtgärder
Om det är utmanande för patienten att klara av vardagen kan man ordna utomstående stöd i form av stödtjänster för patienten. Stödformer som erbjuds kan till exempel vara hemvård, fysioterapeutens eller ergoterapeutens bedömning och handledning i användningen av hjälpmedel som underlättar rörligheten och funktionsförmågan, eller nödvändiga ändringsarbeten i hemmet, transporttjänster samt städ- och måltidstjänster. Även socialarbetare kan hjälpa till vid kartläggningen av olika former av hjälp och stöd.
Mentala och sociala resurser
Patientens och de anhörigas mentala resurser och sociala nätverk (vänner, släktingar, bekanta) påverkar också funktionsförmågan. Vid behov kan man till exempel ordna samtalsstöd för patienten och de närstående. Även olika frivilligorganisationer, församlingar och kamratstödskretsar erbjuder hjälp.
Uppdaterad 28.3.2025