Palliativ vård vid lungcancer

Symtomen beror på var metastaserna är belägna. Lungcancer bildar oftast metastaser i lungorna, skelettet, levern och hjärnan. Läs mer om de vanligaste symtomen som metastaser orsakar. De vanligaste fysiska symtomen hos en lungcancerpatient är andnöd, hosta och smärta.

Andnöd och andra luftvägssymtom

Vanliga orsaker till andnöd och hosta är tumörbildningar i lungorna, samtidig kronisk obstruktiv lungsjukdom eller att det samlats vätska i lungsäckarna. Vätska i lungsäckarna kan avlägsnas med en liten nål eller bestående slang (drän). Ibland kan man förminska tumören med strålbehandling eller lindra trängningar i luftvägarna med ett endoskopiskt ingrepp.

Som läkemedel fungerar morfin och andra opiater bäst och för en del patienter hjälper inhalerbara luftrörsvidgande läkemedel. Rätt andningsteknik och ställning, fysioterapeutiska metoder samt luftflödet (t.ex. en fläkt) är till hjälp. Blodiga upphostningar kan oftast lindras med medicinering eller strålbehandling.

Smärta

Lungorna kan inte känna smärta men patienten upplever ofta smärta när lungcancern sprider sig till bröstkorgens vägg, skelettet eller andra organ.

Skelettmetastaser orsakar smärta framför allt när man rör på sig och metastaser i bröstkorgens vägg orsakar smärta när man andas in djupt. Målet är att upprätthålla den dagliga funktionsförmågan utan att smärtan begränsar vardagen. Såväl smärtstillande läkemedel som strålbehandling är effektiva. Skelettmetastaserna kan också orsaka frakturer och metastaser i ryggraden kan trycka mot ryggmärgen. Dessa kräver jourvård.

Symtom orsakade av levermetastaser

Enskilda levermetastaser ger vanligtvis lite symtom. Levermetastaser ger i allmänhet symtom först när det finns många metastaser och leverns funktion börjar störas. Ökad trötthet är då ett vanligt symtom. Kortison kan hjälpa.

Hjärnsymtom

Symtom som orsakas av hjärnmetastaser, såsom huvudvärk, illamående och olika neurologiska symtom såsom synrubbningar, balanssvårigheter och förlamningssymtom, reagerar väl på kortisonbehandling och strålbehandling. I cancerns tidiga skede kan också kirurgisk behandling bli aktuell.

Psykisk belastning

Ångest och nedstämdhet är förståeliga och vanliga känslor hos patienter med lungcancer. Tid, samtalshjälp och närvaro som fås av vårdpersonalen och de närstående stöder patienten också under sämre dagar. Psykiska symtom kan också behandlas med läkemedel. Det är också viktigt att behandla dessa symtom för att de förvärrar andnöden och de andra fysiska symtomen. Även kamratstöd hjälper att orka.

Var inte ensam med symtomen

Kom alltid ihåg att berätta för den behandlande läkaren och sjukskötarna om dina symtom. En effektiv cancerbehandling lindrar symtomen men ofta behövs även andra behandlingsmetoder. God symtomlindring påverkar inte cancerbehandlingen som ges utan de stöder varandra och hjälper patienten att leva ett så gott och aktivt liv som möjligt.

Medan cancerbehandlingen fortfarande pågår är det bra att kontakta den behandlande enheten om allmäntillståndet försvagas, det uppstår störande symtom eller symtomen förvärras. Vid enheten som behandlar cancer finns expertis i fråga om symtomlindrande, dvs. palliativ vård och smärtlindring. Vid cancerenheterna vid alla universitetssjukhus och vid flera centralsjukhus finns enheter för palliativ vård eller ansvarspersoner och smärtkliniker som ger hjälp för att behandla symtomen. Det är även möjligt att få psykosocialt stöd och samtalsstöd. Det är bra att besöka den palliativa enheten för att bekanta sig med den redan under pågående cancerbehandling så att man redan tidigt kan planera för tillräckligt med stöd och hjälp.

När cancerbehandlingen upphör bör man för varje patient besluta vilken enhet som ansvarar för den palliativa vården. Ingen ska lämnas ensam med sin sjukdom.

I livets slutskede är enheten som ansvarar för vården vanligtvis inom primärvården nära hemmet. Det kan vara en palliativ poliklinik, hälsocentral, hemsjukhus, sjukvård i hemmet, hemvård eller ett hospicehem eller en hospiceavdelning. Det viktigaste är att man på förhand avtalat om var man kan få hjälp dygnet runt under veckans alla dagar.

I livets slutskede är det tungt att besöka jouren och därför försöker man tillsammans med den vårdande enheten genom förebyggande åtgärder undvika att måendet försämras och att symtomen förändras. Om det inte rör sig om en nödsituation är det bra att innan man söker sig till jouren kontakta den vårdande enheten. Om patienten har en hemsjukhuskontakt kan en sjukskötare eller läkare vid behov komma på hembesök för att bedöma situationen eller ordna en sjukhusplats (stödavdelning, tillståndsplats) så att man inte behöver söka sig till jouren.