Palliativ vård av lungcancer

Symtomen beror på var tumören och metastaserna är belägna. Vid lungcancer bildas metastaser oftast i lungorna, skelettet, levern och hjärnan. Läs mer om de vanligaste symtomen som metastaser orsakar. De vanligaste fysiska symtomen hos en lungcancerpatient är andnöd, hosta och smärta.

Andnöd och andra luftvägssymtom

Vanliga orsaker till andnöd och hosta är tumörer i lungorna, samtidig kronisk obstruktiv lungsjukdom eller att det samlats vätska i lungsäcken. Vätska i lungsäcken kan tappas ut med som en engångsföreteelse via en kanyl eller upprepade gånger via en kvarliggande drän (liten slang). Ibland kan man förminska tumören med strålbehandling eller lindra förträngning i luftvägarna med ett endoskopiskt ingrepp.

Som läkemedel fungerar morfin och andra opiater bäst och för en del patienter hjälper inhalerbara läkemedel som utvidgar luftrören. Rätt andningsteknik och ställning, fysioterapeutiska metoder samt luftflöde (till exempel en fläkt) är till hjälp. Blodiga upphostningar kan oftast lindras med medicinering eller strålbehandling.

Smärta

Patienten kan uppleva smärta då lungcancern sprider sig till bröstkorgens vägg, skelettet eller andra organ.

Skelettmetastaser orsakar smärta framför allt när man rör på sig och metastaser i bröstkorgens vägg orsakar smärta vid djup inandning. Opioder och andra smärtstillande medel lindrar värken effektivt. Strålbehandling kan vara till nytta speciellt vid smärta som härrör sig från skelettmetastaser och vid vissa andra situationer. Det lönar sig även att ta i bruk läkemedelsfria behandlingar.

Symtom orsakade av levermetastaser

Enskilda levermetastaser ger i allmänhet inga symtom. Levermetastaser ger vanligen upphov till symtom först när de är många till antalet och leverns funktion börjar störas. Ökad trötthet är då ett vanligt symtom. Kortison kan vara till hjälp.

Hjärnsymtom

Metastaser i hjärnan orsakar symtom såsom huvudvärk, illamående och olika neurologiska symtom såsom synrubbningar, balanssvårigheter och förlamningssymtom. Dessa symtom kan lindras med kortisonbehandling och strålbehandling. I ett tidigare skede av cancern kan också operativ behandling komma på frågan.

Psykisk belastning

Ångest och nedstämdhet är förståeliga och tämligen vanliga symtom hos patienter med lungcancer. Det att vårdpersonalen och de närstående ger patienten tid, närvaro och samtalshjälp stöder patienten också under sämre dagar. Psykiska symtom kan också behandlas med läkemedel. Det är viktigt att behandla dessa symtom också för att de förvärrar andnöden och de andra fysiska symtomen. Även kamratstöd kan främja orken.

Medan cancerbehandlingen fortfarande pågår är det bra att kontakta den ansvariga enheten om allmäntillståndet försvagas, det uppstår besvärliga symtom eller om symtomen förvärras. Vid enheten som behandlar cancer finns expertis i fråga om symtomlindrande, det vill säga palliativ vård och smärtlindring. Vid cancerenheterna vid alla universitetssjukhus och vid de flesta centralsjukhus finns enheter för palliativ vård eller ansvarspersoner samt smärtkliniker som hjälper i behandlingen av symtom. Det är även möjligt att få psykosocialt stöd och samtalsstöd. Det är bra att bekanta sig med den palliativa enheten redan under pågående cancerbehandling så att man i god tid kan planera och erbjuda palliativ vård.

När cancerbehandlingen upphör fortgår den palliativa vården. Då bör man för varje patient komma överens om vilken enhet som har ansvar för den palliativa vården och göra upp en palliativ vårdplan. Ingen ska lämnas ensam med sin sjukdom.

I livets slutskede är enheten som ansvarar för vården vanligtvis inom primärvården nära hemmet. Det kan vara en palliativ poliklinik, närsjukhusets bäddavdelning, hemsjukhus, en palliativ avdelning eller ett hospicehem. Hemvård tar hand om den grundläggande vården. Det viktigaste är att man på förhand avtalat om var man kan få hjälp dygnet runt under veckans alla dagar.

I livets slutskede är det tungt att besöka jouren och därför försöker man undvika det genom att tillsammans med den ansvariga enheten och med förebyggande åtgärder ta i beaktandet att måendet kan försämras och symtomen förändras. Om det inte rör sig om en nödsituation är det bra att kontakta den ansvariga enheten innan man söker sig till jouren. Om patienten har en hemsjukhuskontakt kan en sjukskötare eller läkare vid behov komma på ett hembesök för att bedöma situationen eller ordna en sjukhusplats stödavdelningen utan att man behöver uppsöka jouren.