Palliativ vård vid cancer i bukspottkörteln

Symtomen beror på var tumören och metastaserna är belägna. Cancer i bukspottkörteln och gallgångarna bildar vanligtvis metastaser i levern, bukhålan och lungorna men även i andra organ. Se närmare om de vanligaste symtomen som metastaser orsakar.

Gulsot

Cancer i bukspottkörteln och gallgångarna blockerar lätt gallgångarna och gör så att gallflödet hindras, vilket leder till att huden och ögonvitorna blir gula, urinen blir mörk och avföringen grå, eftersom gallfärgämnet inte kommer till tarmen (gallan färgar avföringen brun). Gulsot är ofta det första symtomet vid cancer i bukspottkörteln och gallgångarna. Man försöker öppna blockerade gallgångar med en s.k. stent, dvs. protes. Vanligtvis förs stenten till gallgångarna genom en endoskopi av magsäcken. Gulsoten blir så småningom bättre.

Smärta

Nära bukspottkörteln och gallgångarna finns en nervfläta. Om tumören trycker på nervflätan leder det till smärta i övre buken som kan stråla till ryggen. Morfinliknande smärtstillande läkemedel samt läkemedel som används för att behandla nervsmärta är effektiva. Nervflätan kan även bedövas. Bedövningen görs under styrning av datortomografi.

Andnöd och andra luftvägssymtom

Enskilda lungmetastaser ger vanligtvis lite symtom. När mängden lungmetastaser ökar kan de orsaka andnöd eller hosta. Andnöd kan lindras med medicinering, strålbehandling (om tumören orsakar trängning i luftröret) eller genom punktion av vätska som samlats i lungsäcken.

Levermetastaser och vätskeansamling i bukhålan

Enskilda levermetastaser ger vanligtvis lite symtom. Levermetastaser ger i allmänhet symtom först när det finns många metastaser och leverns funktion börjar störas. Bristande funktion i levern leder till svullnader i benen, att vätska samlas i bukhålan, störningar i gallflödet och därmed trötthet och minskad aptit.

Det kan också samlas vätska i bukhålan på grund av cancer som spritt sig till bukhålan. Vätskan gör att magen blir större och är spänd och rund. Vätskan kan avlägsnas antingen med en engångspunktion eller genom en drän under flera dagar. Symtomen lindras vanligtvis omedelbart. Trötthet och aptitlöshet kan lindras med bland annat kortison och svullnader med förband eller stödstrumpor.

Störningar i tarmens funktion

Cancer som spritt sig till bukhålan stör tarmens funktion och orsakar illamående och förstoppning. Både illamående och förstoppning kan effektivt lindras med läkemedel.

Ibland kan tarmobstruktion uppstå, detta kan kräva operativ behandling. Symtomen vid tarmobstruktion är förstoppning, illamående, kräkningar och magsmärtor. Tarmobstruktion kräver jourvård (kontakta din egen vårdenhet eller jouren). Vid långt framskriden cancer kan symtomen även lindras med medicinering om en operation inte är möjlig.

Trötthet och aptitlöshet

En långt framskriden cancer orsakar trötthet och att aptiten minskar. Cancer i bukspottkörteln och gallgångarna leder även till att näringstillståndet försvagas. En effektiviserad näringsterapi vid långt framskriden cancer har inte gett de önskade resultaten. Det är viktigare att ofta äta små portioner av sådan kaloririk mat man är sugen på. Man kan försöka hantera tröttheten genom att vara utomhus och röra på sig så mycket man orkar. Det är också viktigt att se till att sömnrytmen är regelbunden. Också kortison kan kortsiktigt lindra tröttheten och förbättra aptiten. I livets slutskede minskar krafterna, tröttheten blir större och behovet av sömn och vila ökar.

Psykisk belastning

Sjukdomen är även mentalt belastande. Till långvarig sjukdom hör både goda och dåliga stunder. Det är bra att tala om sin mentala ork med personalen. Depression och ångest kan lindras genom samtal och med medicinering. Även kamratstöd hjälper att orka.

Var inte ensam med symtomen

Kom alltid ihåg att berätta för den behandlande läkaren och sjukskötarna om dina symtom. God symtomlindring hör till sjukdomens alla faser. Med dess hjälp försöker man trygga ett så gott och aktivt liv som möjligt.

Medan cancerbehandlingen fortfarande pågår är det bra att kontakta den behandlande enheten om allmäntillståndet försvagas, det uppstår störande symtom eller symtomen förvärras. Vid enheten som behandlar cancer finns expertis i fråga om symtomlindrande, dvs. palliativ vård och smärtlindring. Vid cancerenheterna vid alla universitetssjukhus och vid flera centralsjukhus finns enheter för palliativ vård eller ansvarspersoner och smärtkliniker som ger hjälp för att behandla symtomen. Det är även möjligt att få psykosocialt stöd och samtalsstöd. Det är bra att besöka den palliativa enheten för att bekanta sig med den redan under pågående cancerbehandling så att man redan tidigt kan planera för tillräckligt med stöd och hjälp.

När cancerbehandlingen upphör bör man för varje patient besluta vilken enhet som ansvarar för den palliativa vården. Ingen ska lämnas ensam med sin sjukdom.

I livets slutskede är enheten som ansvarar för vården vanligtvis inom primärvården nära hemmet. Det kan vara en palliativ poliklinik, hälsocentral, hemsjukhus, sjukvård i hemmet, hemvård eller ett hospicehem eller en hospiceavdelning. Det viktigaste är att man på förhand avtalat om var man kan få hjälp dygnet runt under veckans alla dagar.

I livets slutskede är det tungt att besöka jouren och därför försöker man tillsammans med den vårdande enheten genom förebyggande åtgärder undvika att måendet försämras och att symtomen förändras. Om det inte rör sig om en nödsituation är det bra att innan man söker sig till jouren kontakta den vårdande enheten. Om patienten har en hemsjukhuskontakt kan en sjukskötare eller läkare vid behov komma på hembesök för att bedöma situationen eller ordna en sjukhusplats (stödavdelning, tillståndsplats) så att man inte behöver söka sig till jouren.