Utredning av orsaker
Orsaken bakom hjärtsjukdomen utreds och vården planeras därefter. Patientens symtom kartläggs och patienten undersöks noga. Ofta behövs också laboratorieundersökningar, elektrokardiogram (EKG) och röntgen av lungorna. Om situationen är oklar kan en ultraljudsundersökning av hjärtat ge mer information.
Om det hittas en bakomliggande orsak, såsom kranskärlssjukdom eller klaffel, kan en kateteriseringsåtgärd (ballongvidgning, klaffingrepp) eller hjärtkirurgi (bypassoperation, klaffoperation) som gjorts i tid lindra eller till och med bota symtomen på hjärtsjukdomen. Om det finns förändringar i hjärtats elektriska funktion kan det behövas en justering av läkemedelsbehandlingen eller en pacemakerbehandling. Om botande åtgärder inte kan vidtas består behandlingen av läkemedelsbehandling och symtomlindring, dvs. palliativ vård.
Behandling
Behandlingen av hjärtsjukdomar kräver regelbunden läkemedelsbehandling och egenvård samt noggrann uppföljning. Man bör undvika salt, tobak och alkohol, och för en del patienter rekommenderas en begränsning av vätskeintaget. Måttlig fysisk ansträngning och motion förbättrar också hjärtpatientens funktionsförmåga och livskvalitet. Vätska som ansamlas i kroppshåligheterna (lungsäcken, bukhålan) kan tas bort. Vikten, blodtrycket och hjärtfrekvensen samt njurfunktionen ska följas upp regelbundet. Patienten bör kunna identifiera symtom och tecken på en försämring av hjärtsvikten. Den behandlande läkaren planerar behandlingen och justerar medicineringen utifrån dessa uppgifter.
Sjukdomens framskridande
En obotlig hjärtsjukdom kan hållas stabil i flera år när medicineringen är lämplig och egenvården genomförs enligt anvisningarna. Men i något skede framskrider sjukdomen och symtomen ökar. När blodtrycket sjunker försvagas även njurfunktionen och därför måste man ofta lätta på den ändamålsenliga hjärtmedicineringen.
När funktionsförmågan minskar ökar också vårdbehovet och allt mer symtomlindring behövs vid sidan om hjärtmedicineringen. Andnöd och smärta kan även hemma lindras med symtomlindrande läkemedel (morfinliknande starka smärtstillande läkemedel eller opioider och vid behov även lugnande läkemedel). Om patienten lider av syrebrist kan man testa syrgas. Vätskedrivande läkemedel behövs ofta resten av livet.
Vårdplanering
En patient som lider av en svår och obotlig hjärtsjukdom ska alltid ha en utsedd instans som ansvarar för vården och som patienten eller dennes anhöriga när som helst kan kontakta. Vården ska vara övergripande och i den ska man även ta i beaktande det mentala lidandet som är förknippat med sjukdomen samt patientens närstående. Patienten bör i tid fundera på sitt vårddirektiv och diskutera det med sina närstående och den behandlande läkaren. Med hjälp av en förutseende vårdplan som utarbetats tillsammans med läkaren, hemsjukvården och hemsjukhuset kan vården allt oftare genomföras hemma, även om sjukdomen redan är långt framskriden.
