Palliativ vård vid bröstcancer

Symtomen beror på var metastaserna är belägna. Bröstcancer bildar vanligtvis metastaser till skelettet, levern och lungorna samt även till huden och hjärnan eller andra organ. Läs mer om de vanligaste symtomen som metastaser orsakar.

Skelettsmärta och andra symtom vid skelettmetastaser

Eftersom skelettmetastaser är väldigt vanliga vid utbredd bröstcancer och orsakar smärtor framför allt när man rör sig fästs särskild uppmärksamhet vid smärtbehandlingen. Målet är att upprätthålla den dagliga funktionsförmågan utan att smärtan begränsar vardagen. Såväl smärtstillande läkemedel som strålbehandling är effektiva. Skelettmetastaserna kan också orsaka frakturer och metastaser i ryggraden kan trycka mot ryggmärgen. Dessa kräver jourvård.

Andnöd och andra luftvägssymtom

Enskilda lungmetastaser ger vanligtvis lite symtom. När mängden metastaser ökar kan lungmetastaserna orsaka andnöd eller hosta. Andnöd kan lindras med medicinering, strålbehandling (om tumören orsakar trängning i luftröret) eller genom punktion av vätska som samlats i lungsäcken.

Levermetastaser och vätskeansamling i bukhålan

Levermetastaser ger i allmänhet symtom först när det finns många metastaser och leverns funktion börjar störas. Ökad trötthet är då ett vanligt symtom. Kortison kan hjälpa.

Nedsatt funktion i levern och cancer som spritt sig till bukhålan kan orsaka att vätska samlas i bukhålan. Vätskan kan avlägsnas antingen genom en engångspunktion eller med en drän under flera dagar, om den orsakar besvärande symtom såsom väderspänning, illamående, förstoppning eller andnöd. Symtomen lindras vanligtvis omedelbart.

Hjärnsymtom

Symtom som orsakas av hjärnmetastaser, såsom huvudvärk, illamående och olika neurologiska symtom såsom synrubbningar, balanssvårigheter och förlamningssymtom, reagerar väl på kortisonbehandling och strålbehandling. I cancerns tidiga skede kan också operativ behandling bli aktuell.

Hudsymtom

Hudmetastaser uppstår som en förändring likt eksem eller som små nippor eller knottror på huden på bröstkorgen. Om dessa inte noterats vid mottagningen tidigare är det bra att berätta om dem för läkaren eller sjukskötaren. Hudmetastaser kan lindras med strålbehandling och ibland även opereras. Om huden skadats, utsöndrar vätska eller sipprar blod används olika lokalbehandlingar.

Störningar i lymfcirkulationen

När cancern sprids till lymfkörtlarna blir körtlarna större och orsakar störningar i lymfcirkulationen. Vid bröstcancer orsakas vanligtvis symtom av att cancern spritts till körtlarna i armhålan, vilket leder till svullnad i armen. Svullnaden kan behandlas med stödprodukter (ärm, handske) eller förband.

Psykisk belastning

Sjukdomen är även mentalt belastande. Till en långvarig sjukdom hör både goda och dåliga stunder. Det är bra att tala om sin mentala ork med personalen. Depression och ångest kan lindras genom samtal och med medicinering. Även kamratstöd hjälper att orka.

Var inte ensam med symtomen

Kom alltid ihåg att berätta för den behandlande läkaren och sjukskötarna om dina symtom. En effektiv cancerbehandling lindrar symtomen men ofta behövs även andra behandlingsmetoder. En god symtomlindring påverkar inte den cancerbehandling som ges, utan de stöder varandra och hjälper patienten att leva ett så gott och aktivt liv som möjligt.

Medan cancerbehandlingen fortfarande pågår är det bra att kontakta den behandlande enheten om allmäntillståndet försvagas, det uppstår störande symtom eller symtomen förvärras. Vid enheten som behandlar cancer finns expertis i fråga om symtomlindrande, dvs. palliativ, vård och smärtlindring. Vid cancerenheterna vid alla universitetssjukhus och vid flera centralsjukhus finns enheter för palliativ vård eller ansvarspersoner och smärtkliniker som hjälper i behandlingen av symtom. Det är även möjligt att få psykosocialt stöd och samtalsstöd. Det är bra att besöka den palliativa enheten för att bekanta sig med den redan under pågående cancerbehandling så att man redan tidigt kan planera för tillräckligt med stöd och hjälp.

När cancerbehandlingen upphör bör man för varje patient besluta vilken enhet som ansvarar för den palliativa vården. Ingen ska lämnas ensam med sin sjukdom.

I livets slutskede är enheten som ansvarar för vården vanligtvis inom primärvården nära hemmet. Det kan vara en palliativ poliklinik, hälsocentral, hemsjukhus, sjukvård i hemmet, hemvård eller ett hospicehem eller en hospiceavdelning. Det viktigaste är att man på förhand avtalat om var man kan få hjälp dygnet runt under veckans alla dagar.