Palliativ vård vid prostatacancer

Symtomen beror på var metastaserna är belägna. Prostatacancer bildar vanligtvis metastaser i skelettet eller sprider sig till lokala lymfkörtlar, mer sällan till andra inre organ. Läs mer om de vanligaste symtomen som metastaser orsakar.

Skelettsmärta och andra symtom vid skelettmetastaser

Eftersom skelettmetastaser är väldigt vanliga vid spridd prostatacancer och orsakar smärtor framför allt när man rör sig, fästs särskild uppmärksamhet vid smärtbehandlingen. Målet är att upprätthålla den dagliga funktionsförmågan utan att smärtan begränsar vardagen. Såväl smärtstillande läkemedel som strålbehandling är effektiva. I behandlingen av prostatacancers skelettmetastaser används även s.k. radioaktiv isotopbehandling. De är radioaktiva ämnen som söker sig till skelettet och därmed ger hela skelettet en strålbehandling med kort räckvidd. De radioaktiva isotoperna ges intravenöst. Det rör sig om en poliklinisk behandling som genomförs av den cancerbehandlande enheten.

Skelettmetastaserna kan också orsaka frakturer och metastaser i ryggraden kan trycka mot ryggmärgen. Dessa kräver jourvård.

Cancer som spritt sig i skelettet kan också störa benmärgens funktion och orsaka att hemoglobinet sjunker, dvs. anemi. Symtomen kan vara trötthet, andnöd vid ansträngning eller bröstsmärtor hos personer med hjärtsjukdom. Motsvarande symtom kan även bero på något annat och därför är det bra att diskutera dem med den behandlande läkaren. Ibland kan anemi behandlas genom att till exempel ge röda blodceller.

Symtom orsakade av tumörer i bäckenet

Cancer som spritt sig lokalt till lymfkörtlar i bäckenet och bukhålan kan vara symtomfri länge. Det kan störa lymfcirkulationen och orsaka svullnad i benen. Svullnaden kan behandlas med stödprodukter (strumpa) och stödförband. Om en förstorad lymfkörtel orsakar smärta eller blockeringar i till exempel urinledaren eller lymfkärlen kan den förminskas med strålbehandling. Trängning i urinledarna kan även behandlas med en urinledarkateter som placeras i samband med en endoskopi i urinblåsan eller genom att göra en kanal i njurbäcken (nefrostomi).

Prostatacancer som förnyats lokalt och ibland även lokalbehandlingar av prostatan (operation, strålbehandling) kan orsaka urineringsbesvär eller ändtarmsbesvär. Det är bra att diskutera dessa med den behandlande läkaren eftersom det finns lindring att få för många besvär.

Psykisk belastning

Sjukdomen är även mentalt belastande. Till långvarig sjukdom hör både goda och dåliga stunder. Det är bra att tala om sin mentala ork med personalen. Depression och ångest kan lindras genom samtal och med medicinering. Även kamratstöd hjälper att orka.

Var inte ensam med symtomen

Kom alltid ihåg att berätta för den behandlande läkaren och sjukskötarna om dina symtom. En effektiv cancerbehandling lindrar symtomen men ofta behövs även andra behandlingsmetoder. God symtomlindring påverkar inte cancerbehandlingen som ges utan de stöder varandra och hjälper patienten att leva ett så gott och aktivt liv som möjligt.

Medan cancerbehandlingen fortfarande pågår är det bra att kontakta den behandlande enheten om allmäntillståndet försvagas, det uppstår störande symtom eller symtomen förvärras. Vid enheten som behandlar cancer finns expertis i fråga om symtomlindrande, dvs. palliativ vård och smärtlindring. Vid cancerenheterna vid alla universitetssjukhus och vid flera centralsjukhus finns enheter för palliativ vård eller ansvarspersoner och smärtkliniker som ger hjälp för att behandla symtomen. Det är även möjligt att få psykosocialt stöd och samtalsstöd. Det är bra att besöka den palliativa enheten för att bekanta sig med den redan under pågående cancerbehandling så att man redan tidigt kan planera för tillräckligt med stöd och hjälp.

När cancerbehandlingen upphör bör man för varje patient besluta vilken enhet som ansvarar för den palliativa vården. Ingen ska lämnas ensam med sin sjukdom.

I livets slutskede är enheten som ansvarar för vården vanligtvis inom primärvården nära hemmet. Det kan vara en palliativ poliklinik, hälsocentral, hemsjukhus, sjukvård i hemmet, hemvård eller ett hospicehem eller en hospiceavdelning. Det viktigaste är att man på förhand avtalat om var man kan få hjälp dygnet runt under veckans alla dagar.

I livets slutskede är det tungt att besöka jouren och därför försöker man tillsammans med den vårdande enheten genom förebyggande åtgärder undvika att måendet försämras och att symtomen förändras. Om det inte rör sig om en nödsituation är det bra att innan man söker sig till jouren kontakta den vårdande enheten. Om patienten har en hemsjukhuskontakt kan en sjukskötare eller läkare vid behov komma på hembesök för att bedöma situationen eller ordna en sjukhusplats (stödavdelning, tillståndsplats) så att man inte behöver söka sig till jouren.