Palliativ vård av prostatacancer

Symtomen beror på var metastaserna är belägna. Prostatacancer bildar vanligtvis metastaser i skelettet eller sprider sig till regionala lymfkörtlar, mer sällan till andra inre organ. Läs mer om de vanligaste symtomen som metastaser orsakar.

Skelettsmärta och andra symtom vid skelettmetastaser

Eftersom skelettmetastaser är mycket vanliga vid spridd prostatacancer och orsakar smärtor framför allt när man rör sig fästs särskild uppmärksamhet vid smärtbehandlingen. Målet är att upprätthålla den dagliga funktionsförmågan utan att smärtan begränsar vardagen. Såväl smärtstillande läkemedel som strålbehandling är effektiva. I behandlingen av prostatacancers skelettmetastaser används även s.k. radioaktiv isotopbehandling. Det är frågan om radioaktiva ämnen som söker sig till skelettet och därmed ger hela skelettet en strålbehandling med kort räckvidd. De radioaktiva isotoperna ges intravenöst. Det rör sig om en poliklinisk behandling som genomförs av enheten för cancersjukdomar.

Skelettmetastaserna kan också orsaka frakturer och metastaser i ryggraden kan orsaka ryggmärgskompression. Dessa kräver jourmässig vård.

Cancer som spritt sig i skelettet kan också störa benmärgens funktion och orsaka anemi, det vill säga att hemoglobinet sjunker. Symtomen kan vara trötthet, andnöd vid fysisk ansträngning eller bröstsmärtor hos personer med hjärtsjukdom. Motsvarande symtom kan även bero på andra orsaker och därför är det bra att diskutera dem med den ansvargia läkaren. Ibland kan anemi behandlas genom att till exempel genom blodtransfusion.

Symtom orsakade av tumörer i bäckenet

Cancer som spritt sig regionalt till lymfkörtlar i bäckenet och bukhålan kan vara symtomfri länge. Det kan störa lymfcirkulationen och orsaka svullnad i benen. Svullnaden kan behandlas med kompressionsdelar (strumpa) och kompressionsförband. Om en förstorad lymfkörtel orsakar smärta eller förträngning i till exempel urinledaren eller lymfkärlen kan den förminskas med strålbehandling. Förträngning i urinledaren kan även behandlas med en urinledarkateter som placeras i samband med en endoskopi i urinblåsan eller genom att göra en kanal i njurbäckenet (nefrostomi).

Prostatacancer som återkommit regionalt och ibland även lokalbehandlingar av prostatan (operation, strålbehandling) kan förorsaka urineringsbesvär eller ändtarmsbesvär. Det är bra att diskutera dessa med den ansvariga läkaren eftersom det finns lindring att få för många besvär.

Psykisk belastning

Sjukdomen är även mentalt belastande. Till en långvarig sjukdom hör både goda och dåliga stunder. Det är bra att tala om sitt psykiska välbefinnande med personalen. Depression och ångest kan lindras genom samtal och med hjälp av medicinering. Även kamratstöd kan främja orken.

• Symtom orsakade av metastaser vid palliativ vård av cancersjukdomar
• Symtom hos den palliativa patienten

Medan cancerbehandlingen fortfarande pågår är det bra att kontakta den ansvariga enheten om allmäntillståndet försvagas, det uppstår besvärliga symtom eller om symtomen förvärras. Vid enheten som behandlar cancer finns expertis i fråga om symtomlindrande, det vill säga palliativ vård och smärtlindring. Vid cancerenheterna vid alla universitetssjukhus och vid de flesta centralsjukhus finns enheter för palliativ vård eller ansvarspersoner samt smärtkliniker som hjälper i behandlingen av symtom. Det är även möjligt att få psykosocialt stöd och samtalsstöd. Det är bra att bekanta sig med den palliativa enheten redan under pågående cancerbehandling så att man i god tid kan planera och erbjuda palliativ vård.

När cancerbehandlingen upphör fortgår den palliativa vården. Då bör man för varje patient komma överens om vilken enhet som har ansvar för den palliativa vården och göra upp en palliativ vårdplan. Ingen ska lämnas ensam med sin sjukdom.

I livets slutskede är enheten som ansvarar för vården vanligtvis inom primärvården nära hemmet. Det kan vara en palliativ poliklinik, närsjukhusets bäddavdelning, hemsjukhus, en palliativ avdelning eller ett hospicehem. Hemvård tar hand om den grundläggande vården. Det viktigaste är att man på förhand avtalat om var man kan få hjälp dygnet runt under veckans alla dagar.

I livets slutskede är det tungt att besöka jouren och därför försöker man undvika det genom att tillsammans med den ansvariga enheten och med förebyggande åtgärder ta i beaktandet att måendet kan försämras och symtomen förändras. Om det inte rör sig om en nödsituation är det bra att kontakta den ansvariga enheten innan man söker sig till jouren. Om patienten har en hemsjukhuskontakt kan en sjukskötare eller läkare vid behov komma på ett hembesök för att bedöma situationen eller ordna en sjukhusplats stödavdelningen utan att man behöver uppsöka jouren.

• ​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​​Palliativa tjänster