En känsla av meningslöshet och hopplöshet är naturliga känslor och det kan underlätta att bemöta dem om man är medveten om att de enbart är känslor och inte villkorslösa faktum. Man kan fundera på den egna livsberättelsen och det egna livets betydelse på egen hand eller tillsammans med någon annan.
Känsla av meningslöshet hos patienten inom palliativ vård
En känsla av meningslöshet kan uppstå i olika faser av en svår sjukdom när man tvingas konfronteras med livets begränsningar. Att se över sin egen livshistoria och bemöta känslorna som uppstår kan hjälpa en att hitta mengingsfullhet i livet.
Den annalkande döden understryker begränsningarna i livet på ett konkret sätt. Den döende är tvungen att på en gång släppa taget om alla viktiga saker i livet. Ett sunt sinne finner detta smärtsamt. Roten till smärtan är allt gott som hört till livet. Den döende måste också släppa taget om alla sina drömmar och planer, vilket kan ge upphov till känslor av meningslöshet eftersom dylika planer normalt hör till mentalt välbefinnande.
I döden förlorar människan också slutgiltigt kontrollen och beslutsrätten över sitt eget liv. Detta väcker naturligtvis känslor av sorg, ångest och hopplöshet. Även känslor av ånger är vanliga.
Människan har ett naturligt behov av att reflektera över livets mening och betydelse. När döden närmar sig stiger dessa frågor ofta upp till ytan och det faktum att livets slut närmar sig kan väcka en känsla av att hela livet är meningslöst.
Ofta underlättar det att gå igenom saker tillsammans med någon annan. Den vårdande enheten kan erbjuda möjlighet till samtalsstöd och man kan också själv begära det.
Enheter för psykosocialt stöd, sjukhuspräster eller psykiatrienheter kan till exempel erbjuda hjälp. Man måste inte ha någon psykisk sjukdom för att få samtalsstöd utan detta kan hjälpa också ett friskt sinne att hantera svåra saker.
Ibland kan även läkemedel vara till hjälp, till exempel om svår sömnlöshet eller depression förekommer.
Det är bra att komma ihåg att känslor och tankar är övergående, tillfälliga erfarenheter som vårt sinne skapar. Det hjälper dock inte att undvika negativa känslor utan det kan tvärtom förstärka känslorna. De upplevda negativa känslorna är verkliga och tillåtna men man behöver inte alltid tro på dem eller agera enligt dem.
Att stanna upp inför sin livshistoria och mening kräver mod. Många människor upplever det dock som väldigt värdefullt att reflektera över sin egen livshistoria.
Vilka saker och roller har varit viktiga i ditt liv?
Vad har gett glädje, vad har du lyckats med?
Vad har du lärt dig av livet?
Vad skulle du vilja att dina närstående minns om dig?
Sådana saker kan vara bra att fundera på tillsammans med någon närstående och kanske skriva upp eller spela in.
En upplevelse av barmhärtighet är ofta den bästa hjälpen mot känslor av ånger. Kan du vara barmhärtig mot dig själv? Var och en har i sitt liv fattat beslut som man i efterhand inte är nöjd med och det är bra att komma ihåg att det alltid har funnits skäl till dessa beslut. Var och en gör alltid vad en tycker är bäst i varje situation, med hänsyn till de livserfarenheter, kunskap och färdigheter en har i den rådande stunden.
Orsaker
Den annalkande döden understryker begränsningarna i livet på ett konkret sätt. Den döende är tvungen att på en gång släppa taget om alla viktiga saker i livet. Ett sunt sinne finner detta smärtsamt. Roten till smärtan är allt gott som hört till livet. Den döende måste också släppa taget om alla sina drömmar och planer, vilket kan ge upphov till känslor av meningslöshet eftersom dylika planer normalt hör till mentalt välbefinnande.
I döden förlorar människan också slutgiltigt kontrollen och beslutsrätten över sitt eget liv. Detta väcker naturligtvis känslor av sorg, ångest och hopplöshet. Även känslor av ånger är vanliga.
Människan har ett naturligt behov av att reflektera över livets mening och betydelse. När döden närmar sig stiger dessa frågor ofta upp till ytan och det faktum att livets slut närmar sig kan väcka en känsla av att hela livet är meningslöst.
Behandling
Ofta underlättar det att gå igenom saker tillsammans med någon annan. Den vårdande enheten kan erbjuda möjlighet till samtalsstöd och man kan också själv begära det.
Enheter för psykosocialt stöd, sjukhuspräster eller psykiatrienheter kan till exempel erbjuda hjälp. Man måste inte ha någon psykisk sjukdom för att få samtalsstöd utan detta kan hjälpa också ett friskt sinne att hantera svåra saker.
Ibland kan även läkemedel vara till hjälp, till exempel om svår sömnlöshet eller depression förekommer.
Egenvård
Det är bra att komma ihåg att känslor och tankar är övergående, tillfälliga erfarenheter som vårt sinne skapar. Det hjälper dock inte att undvika negativa känslor utan det kan tvärtom förstärka känslorna. De upplevda negativa känslorna är verkliga och tillåtna men man behöver inte alltid tro på dem eller agera enligt dem.
Att stanna upp inför sin livshistoria och mening kräver mod. Många människor upplever det dock som väldigt värdefullt att reflektera över sin egen livshistoria.
Vilka saker och roller har varit viktiga i ditt liv?
Vad har gett glädje, vad har du lyckats med?
Vad har du lärt dig av livet?
Vad skulle du vilja att dina närstående minns om dig?
Sådana saker kan vara bra att fundera på tillsammans med någon närstående och kanske skriva upp eller spela in.
En upplevelse av barmhärtighet är ofta den bästa hjälpen mot känslor av ånger. Kan du vara barmhärtig mot dig själv? Var och en har i sitt liv fattat beslut som man i efterhand inte är nöjd med och det är bra att komma ihåg att det alltid har funnits skäl till dessa beslut. Var och en gör alltid vad en tycker är bäst i varje situation, med hänsyn till de livserfarenheter, kunskap och färdigheter en har i den rådande stunden.
Uppdaterad 7.4.2025