Orsakar starka smärtstillande läkemedel såsom morfin andningsdepression?
Starka smärtstillande läkemedel, opioider, såsom morfin, lindrar smärta genom att påverka det centrala nervsystemet. En betydande biverkning vid användningen av opioider är andningsdepression.
En andningsdepression som orsakas av starka, morfinliknande smärtstillande läkemedel är osannolik när smärtmedicineringen inleds med en lämplig dos som höjs gradvis vid behov och administreras medan smärtsvaret följs upp. Smärta upprätthåller en stressreaktion i kroppen och påskyndar andningscentrumets funktion och förhindrar den andningsdeprimerande effekten som smärtstillande läkemedel har. Trots smärtmedicineringen sker det förändringar i andningen på grund av den förestående döden. En intensiv, obehandlad smärta belastar kroppens funktion som helhet, anstränger hjärtat och kan begränsa patientens andning. Då främjar starka smärtstillande läkemedel kroppens funktion och underlättar andningen genom att lindra smärtan. Opioider används också för att behandla andnöd.
Starka smärtstillande läkemedel kan deprimera andningscentrumets funktion till exempel i situationer där läkemedlet har missbrukats eller det har skett ett fel i medicineringen. En överdosering är förknippad med kliniska tecken som läkaren kan konstatera när hen undersöker patienten. Om man misstänker att smärtstillande läkemedel orsakar försvagad andning eller andningsdepression, minskas dosen smärtstillande läkemedel och vid behov kan läkemedelseffekten hävas genom motmedel. Det är bra att komma ihåg att andningen blir mer belastad och andningsrytmen förändras när döden närmar sig, vilket inte beror på de smärtstillande medlen.
Nyckelord: läkemedelsbehandling
Om man i livets slutskede inte längre kan äta eller dricka och ingen vätska ges, dör man då av hunger eller törst?
Även inom vården i livets slutskede hjälper man patienten att äta och dricka så länge som det känns bra. En patient som är nära döden vill vanligtvis inte äta och känner sig inte hungrig. Under dödsprocessen avtar kroppens funktioner, och kroppen kan inte längre utnyttja näring och vätska.
Däremot leder konstgjord hydrering eller näring till att vätskan tar sig till vävnaderna och orsakar svullnad, andnöd och mer lidande. Därför är konstgjord hydrering ofta inte god vård av en döende patient.
Hydrering används när vätskeintaget tillfälligt har försvårats eller patienten lider av övergående vätskebrist, till exempel i samband med diarré. Vätskebehandling är nyttigt om orsaken bakom vätskebristen kan behandlas och patientens tillstånd förväntas återhämta sig efter vätskebehandlingen. Döden är inte ett sådant tillstånd. Patienten dör alltså inte på grund av att hen varken äter eller dricker, utan patienten äter och dricker inte för att hen är döende.
Eventuell törst som beror på torr mun kan lindras genom en effektiv munskötsel och fuktande av munnens slemhinnor.
Nyckelord: livets slutskede
Påskyndar man döden inom vården i livets slutskede?
Patientens död påskyndas inte inom vården i livets slutskede, men livet förlängs inte heller på ett konstgjort sätt. Målet med vård i livets slutskede är en lugn och trygg död.
När döden närmar sig ökar patientens symtom ofta då sjukdomen framskrider och kroppens funktioner blir svagare. Därför kan behovet av medicinering öka för att lindra lidandet. Avtagande livsfunktioner nära döden beror på sjukdomens framskridande och att patienten blir svagare, inte på medicineringen. Målet med god vård i livets slutskede är inte att påskynda patientens död, utan att minska lidandet.
Nyckelord: livets slutskede
Påskyndar en smärtpump patientens död?
En smärtpump, dvs. läkemedelsadministrering som infusion i vävnaden under huden eller intravenöst är ett alternativ för att genomföra symtomlindringen i sådana situationer där patienten på grund av symtomen eller ett svagt allmäntillstånd inte kan ta läkemedel oralt eller medicineringens effekt vid oral intagning är otillräcklig. Läkemedelsadministrering som infusion är vanligt nära döden, eftersom administrering av läkemedel till en patient som blir svagare annars inte är möjligt. Smärtmedicinering genom infusion påskyndar inte döden utan förbättrar livskvaliteten.
Nyckelord: läkemedelsbehandling
När fattas beslut om vård i livets slutskede?
Syftet med beslutet om vård i livets slutskede är att trygga god vård och en värdig död för patienten. Beslutet om vård i livets slutskede fattas när man tror att döden är nära så att man kan förbereda sig på den.
Beslutet om vård i livets slutskede är ett viktigt medicinskt beslut. Beslutet om vård i livets slutskede fattas av den läkare som ansvarar för patientens vård under en diskussion med patienten. Det är bra att identifiera fasen för vård i livets slutskede så att man kan koncentrera sig på en symtomlindrande vård och trygga ett gott slutskede av livet och en värdig död med hänsyn till patientens önskemål.
När döden närmar sig avstår man från alla vårdåtgärder som är belastande för patienten och som patienten inte drar någon nytta av.
Nyckelord: vårdplanering
Kan en medvetslös patient höra mig?
Det sägs att hörseln och känseln är de sista sinnena som man har kvar nära döden. En svårt sjuk patient orkar inte nödvändigtvis kommunicera, men kan fortfarande förnimma och höra omgivningen. Ofta kan en bekant röst, tal eller sång lugna patienten. Om patienten förstår vad rösten säger beror på medvetandegraden.
Nyckelord: livets slutskede
Min anhöriga är rädd för döden och ångestfylld. Hur kan jag bäst ge stöd?
Du kan hjälpa en anhörig som lider av dödsångest genom att vara närvarande i den svåra situationen, genom att lyssna och visa empati.
Nyckelord: som anhörig
Varför blir man trött av smärtstillande läkemedel?
Många smärtstillande läkemedel påverkar det centrala nervsystemets smärtregleringsmekanismer, och effekten på det centrala nervsystemet förklarar en del av tröttheten. När smärtmedicinering påbörjas kan tröttheten öka, men den minskar med tiden när man hittar den lämpliga dosen. Å andra sidan har patienten ofta vakat på grund av smärtan och lider därför av sömnbrist. God smärtmedicinering gör det möjligt för patienten att äntligen vila. I livets slutskede ökar tröttheten också på grund av att sjukdomen framskrider, varvid den ökande tröttheten inte nödvändigtvis beror på smärtmedicineringen.
Nyckelord: läkemedelsbehandling
Varför kunde man inte förutse tidpunkten för döden?
Det är svårt och ofta omöjligt att uppskatta den exakta tidpunkten då döden inträffar. Trots att det ofta finns tecken på att döden närmar sig, är det fullständigt individuellt hur de framträder och framskrider.
Det är möjligt att följa upp måendet och göra en uppskattning utifrån detta. Dessa uppskattningar och prognoser är vanligtvis endast riktgivande, eftersom kroppsfunktionerna och sjukdomen varierar hos varje individ. Kroppens funktioner kan avta mycket långsamt nära döden, eller om ett enskilt organ blir svagare kan livsfunktionerna upphöra snabbt. Det är alltså bra att förstå att prognoserna är riktgivande. I bästa fall hjälper de en att förbereda sig på den förestående döden.
Nyckelord: livets slutskede
Varför rosslar andningen hos en döende person?
När döden närmar sig kan patientens andning förändras. Den kan vara belastad, ytlig, intermittent eller rosslande. Rosslande andning är ett vanligt symtom nära döden. Den rosslande andningen hos en döende patient beror ofta på att slem ansamlas i svalget och lungorna när hostandet och sväljreflexen avtar.
Om slemmet stiger upp i munnen och det övre svalget på ett störande sätt kan man suga ut det försiktigt. Det är obehagligt att föra in en sugkateter djupare in i svalget. Slemmigheten kan också lindras med läkemedel som minskar slemutsöndringen. Rosslande andning låter otrevligt och oroar de anhöriga, men ofta stör den inte patienten själv.
Nyckelord: livets slutskede
Varför vill min anhöriga inte prata med mig om sin obotliga sjukdom?
Det kan vara svårt att prata om sin sjukdom. Patienten kan uppleva att hen inte ännu är redo att diskutera saken, eftersom det kan vara för smärtsamt att tala om en obotlig sjukdom och livets slut. Patienten kan också anse att hen genom att undvika samtalsämnet skyddar sina anhöriga från sorg. Det behövs tillräckligt med tid för en förtroendefull diskussion. Man kan uppmuntra sin anhöriga till att prata, men man kan inte tvinga någon.
Nyckelord: som anhörig
Varför förändrades behandlingen av patientens diabetes vid övergången till vård i livets slutskede?
Diabetes är en kronisk sjukdom, och syftet med dess behandling är att normalisera blodsockerbalansen för att få patienten att må bättre och för att förebygga de långsiktiga olägenheterna som högt blodsocker orsakar.
Under vården i livets slutskede äter och dricker patienten mindre än vanligt, och behovet av diabetesläkemedel är mindre. Man strävar inte heller längre efter att förebygga långsiktiga olägenheter med diabetesmedicineringen, eftersom patienten beräknade livslängd är kort. Därför kan man också acceptera något högre blodsockervärden, så länge som de inte skadar patienten. Under vården i livets slutskede är alltför låga blodsockervärden ett större hot för patienten än för höga blodsockervärden. Därför är det säkrare att sträva efter något högre blodsockervärden än vad man är van vid.
Nyckelord: läkemedelsbehandling
Hur vet eller ser man att döden närmar sig?
Varje människas liv och död är individuell. Vanliga tecken på en förestående död är till exempel trötthet, sömnighet, aptitlöshet, ett minskat intresse för omvärlden, förvirring, en sänkt medvetandegrad, svullnader, avtagande utsöndringar, ytlig och rosslande andning samt svagare hjärtslag och svalare extremiteter.
Nyckelord: livets slutskede
Hur vet man om patienten upplever smärta om hen inte kan säga det?
Smärtan hos en patient som inte kan kommunicera eller en medvetslös patient kan bedömas genom att observera patientens miner och gester, ljud, orolighet, andningsfrekvens och kroppsställning. Dessa ger information om patientens mående.
Nyckelord: symtomlindring
Är palliativ vård samma sak som vård i livets slutskede?
Nej. Palliativ vård är vård som lindrar symtomen och värnar om livskvaliteten hos en patient med en obotlig eller livshotande sjukdom och patientens anhöriga. Den är inte tidsmässigt bunden att ske nära döden, utan palliativ vård kan pågå i flera månader eller till och med några år. Vården i livets slutskede är en del av den palliativa vården. Vård i livets slutskede är vård av en döende patient under de sista veckorna eller dagarna i livet.
Nyckelord: vårdplanering
Är palliativ sedering eutanasi?
Genom palliativ sedering sänker man en döende patients medvetandegrad så att patienten inte lider, oavsett om lidandet beror på smärta, andnöd, förvirring eller någon annan orsak, och som inte går att minska på andra sätt. Under sederingen andas patienten själv som vanligt. Sedering är ett sätt att lindra en döende patients symtom, och är inte avsedd för att påskynda eller bromsa upp döden. Till skillnad från sedering innebär eutanasi avsiktligt orsakande av patientens död.
Sedering kan användas i livets slutskede, så det är sannolikt att en patient dör under sederingen. Sederingen har ingen inverkan på patientens död, utan patienten skulle också ha dött utan sedering. Tack vare sederingen är döden fridfull. Sederingen kan också vara kortvarig, om patienten ännu har tid kvar att leva och symtomen fås under kontroll på andra sätt under sederingen.
Nyckelord: livets slutskede
Betyder DNR att jag inte längre vårdas?
Nej. Ett DNR-beslut utesluter återupplivningsförsök vid hjärtstillestånd i situationer där man anser att patienten inte kan återhämta sig från återupplivningen. All annan vård som hjälper patienten och överensstämmer med vårdlinjen genomförs enligt vårdplanen.
Nyckelord: vårdplanering
Betyder en smärtpump att jag håller på att dö?
Det att man tar i bruk en doseringsanordning för smärtstillande läkemedel, dvs. administrerar läkemedel som infusion i vävnaden under huden eller intravenöst betyder inte att patienten håller på att dö. Syftet med doseringsanordningen är att ge patienten tillräckligt med smärtstillande läkemedel i jämn takt i situationer där läkemedelsintag via munnen inte är möjligt eller en doseringsanordning bedöms vara till större nytta. Ovan nämnda situationer kan till exempel vara en försämring av förmågan att svälja, illamående eller mycket svår smärta.
Nyckelord: symtomlindring
Blir jag beroende av starka smärtstillande läkemedel?
Det är extremt sällsynt att allvarligt sjuka patienter blir beroende av starka, morfinliknande smärtstillande läkemedel.
När smärtstillande läkemedel används i den utsträckning som smärtlindringen kräver orsakas inget välbehag som leder till beroende.
Vid en obotlig sjukdom och i livets slutskede är utvecklingen av ett beroende inte något man behöver bekymra sig för.
Nyckelord: läkemedelsbehandling
Kan man få alla mina symtom att försvinna?
I dagens läge finns det många effektiva sätt att lindra symtomen för att trygga patientens livskvalitet. Det kan dock vara svårt att avlägsna alla symtom.
Symtomen kan behandlas effektivt genom ändamålsenlig behandling med och utan läkemedel. Största delen av symtomen kan lindras så att de är uthärdliga. Om symtomet inte kan lindras trots behandlingen, är det möjligt att söva ner patienten (palliativ sedering) i livets slutskede för att göra patienten mer bekväm.
Nyckelord: symtomlindring
Vanliga frågor inom den palliativa vården
På denna sida hittar du svar på frågor som vårdpersonalen ofta hör inom den palliativa vården och vården i livets slutskede.