Symtom orsakade av metastaser vid palliativ vård av cancersjukdomar
Symtomen vid avancerad cancer beror på var metastaserna är belägna. Alla metastaser orsakar inte symtom och eventuella symtom kan behandlas.
Det kan finnas enskilda skelettmetastaser men vanligtvis uppstår flertalet metastaser i skelettet när cancern sprider sig. Skelettmetastaser orsakar inte alltid symtom men smärta, som blir kraftigare vid rörelse, är ett typiskt symtom eftersom cancern försvagar benstommen. Obehandlad smärta leder lätt till att man rör sig mindre och därmed till att den fysiska funktionen försvagas. När smärtan lindras är det lättare att röra på sig och därmed går det också lättare att sköta de vardagliga sysslorna. Därför är det viktigt att behandla smärtan.
Smärtor kan effektivt lindras med hjälp av smärtmedicin och strålbehandling. I smärtbehandling används ofta starka morfinliknande läkemedel. Framför allt då fysisk ansträngning förvärrar smärtorna är det viktigt att både använda kontinuerlig smärtmedicinering och kortverkande tilläggssmärtmedicinering som tas vid behov. Kortverkande tilläggssmärtmedicinering kan tas när smärtan kommer överraskande eller i förebyggande syfte redan innan ansträngningen (till exempel på morgonen innan man stiger upp eller går ut och går, om man redan på förhand vet att smärtan kommer att förvärras).
Symtomlindrande, dvs. palliativ strålbehandling, lindrar smärtorna hos de allra flesta, men responsen kommer först efter några dagar eller veckor. Strålbehandlingen ges oftast i behandlingsserier om 1–10 gånger. Skelettmetastaser kan också orsaka frakturer och metastaser i ryggmärgen kan orsaka nervkompression, vilket kräver att man uppsöker jouren.
Kompression i ryggmärgen orsakad av metastas i ryggraden
Metastaser i ryggraden kan trycka på ryggmärgen varmed krafterna i benen (och i armarna om metastaserna är belägna i halskotorna) och kontinensen i fråga om avföring och urin kan försvagas. Samtidigt kan det förekomma ryggsmärtor som kan kännas bältesliknande eller stråla ut i benen, sidorna eller armarna. Det rör sig om ett allvarligt symtom. Då bör man söka sig till jouren omedelbart. Med strålbehandling och kortisonmedicinering, ibland också med operation, kan ryggmärgen frigöras från kompressionen orsakad av tumören. Ju tidigare behandlingen kan påbörjas, desto bättre återställs funktionsförmågan.
Fraktur orsakad av cancermetastaser
En skelettmetastas kan också orsaka en fraktur utan att det först inträffar ett trauma. Symtom på detta är att smärtan plötsligt blir värre och vid till exempel en höftfraktur hindrar smärtan patienten från att gå. Vid en misstänkt fraktur finns det anledning att kontakta den behandlande enheten eller söka sig till jouren. Frakturer kan behandlas kirurgiskt, med strålbehandling och/eller smärtmedicinering.
Cancer som spritt sig till lungorna eller lungsäcken kan orsaka andnöd, hosta eller blodiga upphostningar. Palliativ strålbehandling ger god lindring för andnöd om tumören orsakar trängning i luftrören. Andnöd kan även lindras med läkemedel, t.ex. med morfin eller motsvarande läkemedel. Morfinliknande läkemedel lindrar även hosta effektivt.
Metastaser i lungsäcken bildar vätska i lungsäckarna som kan punkteras eller så kan man sätta in en drän, via vilken vätska tappas ut under flera dagar eller en längre tid. Andnöden lindras omedelbart.
Levermetastaser kan länge vara symtomfria och orsakar ofta heller inte smärtor. Om levern förstoras kan kapseln som omger levern töjas ut och orsaka smärtkänningar i höger sida. Kortison och smärtstillande läkemedel lindrar smärtan effektivt.
I ett senare skede av cancerns spridning kan leverns funktion störas vilket kan orsaka svullnader i benen, att det samlas vätska i bukhålan, störning i gallflödet (gulsot) och därmed trötthet och försämrad aptit. Vätska kan avlägsnas från bukhålan antingen genom en engångspunktion eller med en drän under flera dagar, om den orsakar besvärande symtom såsom väderspänning, illamående, förstoppning eller andnöd. Symtomen lindras vanligtvis omedelbart. Trötthet och aptitlöshet kan lindras med bland annat kortison och svullnader med förband eller stödstrumpor.
Cancern kan sprida sig till bukhålan på ett ”spindelnätsaktigt” sätt och störa tarmarnas funktion och därmed orsaka illamående och förstoppning. Både illamående och förstoppning kan effektivt lindras med läkemedel.
Ibland kan tarmobstruktion uppstå, vilket kan kräva operativ behandling eller vid en långt framskriden cancer att symtomen behandlas med läkemedel om en operation inte är möjlig. Symtomen vid tarmobstruktion är förstoppning, illamående, kräkningar och magsmärtor. Tarmobstruktion kräver jourvård (kontakta din egen vårdenhet eller jouren).
Det kan även samlas vätska i bukhålan (ascitesvätska), varmed magen växer och blir rund. Om det finns mycket vätska i bukhålan blir magen spänd och man kan uppleva obehag. En stor mage kan också trycka på lungorna och därmed orsaka andnöd, i synnerhet om man ligger ner. Om symtomen är störande bör du kontakta din vårdenhet. Liksom i fallet med lungsäckarna kan vätska i bukhålan också punkteras med en nål eller med en drän, vilket snabbt lindrar symtomen.
Hudmetastaser kan utöver kosmetiska besvär också orsaka lätt sipprande blödning, infektioner, sår eller obehaglig lukt. Hudmetastaser kan strålbehandlas och ibland även opereras. Större hudområden behandlas med olika förband och lokalbehandlingar.
När cancern sprider sig till en lymfkörtel förstoras den. En metastas i lymfkörteln kan störa lymfcirkulationen och orsaka svullnad i exempelvis armar och ben. Svullnaden kan behandlas med stödprodukter och stödförband. Om den förstorade lymfkörteln orsakar smärta kan den strålbehandlas och även smärtstillande läkemedel är effektiva.
Lymfkörtlar kan också strålbehandlas om de orsakar blockeringar genom att till exempel trycka på urinröret. luftröret eller matstrupen. Vid lymfkörtelcancer (lymfom) gör även kortison effektivt förstorade körtlar mindre.
Hjärnmetastaser orsakar huvudvärk, illamående och olika neurologiska symtom såsom dubbelseende eller andra synrubbningar, balansproblem, talsvårigheter, förvirring, sänkt medvetandenivå, förlamningssymtom eller krampanfall.
Om sådana symtom uppstår bör man kontakta den behandlande enheten, eller om symtomen är kraftiga eller börjar plötsligt bör man söka sig till jouren. Som första hjälpen ges en kortisonkur och när symtomen lugnat sig planeras vid behov strålbehandling eller ibland även operation.
Utöver de lokala symtom som metastaserna ger upphov till orsakar utbredd cancer trötthet och aptiten kan minska. Man försöker hantera tröttheten genom att vara utomhus och röra på sig så mycket man orkar. Det är också viktigt att se till att sömnrytmen är regelbunden. I behandlingen av aptitlöshet smakar små portioner av sådant man är sugen på ofta bäst. Också kortison kan kortsiktigt lindra tröttheten och förbättra aptiten. I livets slutskede blir tröttheten kraftigare och behovet av sömn och vila ökar.
Uppdaterad 26.8.2022