Andnöd är ett vanligt symtom för många framskridande sjukdomar och den försämrar patientens livskvalitet. Patienterna beskriver andnöden som en obehaglig känsla i samband med andningen och med symtom som svårighet att andas, känsla av att luften tar slut, kvävningskänsla och tryck över bröstet.
Andnöd hos patienten inom palliativ vård
Andnöd är ett vanligt symtom hos patienter som lider av en obotlig och framskridande sjukdom. Det finns många möjliga orsaker till andnöd och den kan lindras genom att behandla dessa.
Många faktorer kan orsaka andnöd. Dessa är till exempel förträngning av luftvägarna, hjärtsvikt, vätskeansamling i lungorna eller slembildning. Ångest förvärrar ofta andnöden.
Vid behandling av andnöd strävar man efter att behandla orsaken och på samma gång lindra känslan av andnöd.
Behandling av orsaken till andnöd
Behandlingen av andnöden är vanligtvis beroende av orsaken. Andnöd eller känslan därav kan lindras både med läkemedel och läkemedelsfria metoder.
Andnöd som orsakas av hjärtsvikt kan lindras med vätskedrivande läkemedel eller andra läkemedel som påverkar hjärtats funktion eller blodcirkulationen. En del patienter med lungsjukdomar får hjälp av inhalerbara läkemedel som öppnar luftrören, slembildning kan lindras med läkemedel och segt slem kan med hjälp av läkemedel eller genom att andas in ånga göras mera flytande. Inflammationer i lungorna kan ibland behandlas med antibiotika. Strålbehandling kan i sin tur lindra en förträngning av luftvägarna som orsakas av cancer. Ibland kan förstoppning förorsaka eller förvärra andnöden. Då underlättar behandling av förstoppningen samt magens regelbundna funktion diafragmaandningen.
Rädsla och ångest förvärrar andnöden. Då kan det hjälpa att försöka lugna ner patienten och vid behov ge hen lugnande medel.
Vätskeansamling i lungorna eller buken
Om andnöden beror på en vätskeansamling i lungorna eller buken kan den med ett litet ingrepp avlägsnas genom en punktion eller med en drän eller kateter som leder bort vätskan. En vätskeansamling som orsakas av en cancersjukdom som spritt sig kommer dock ofta tillbaka och då kan man vara tvungen att avlägsna vätskan flera gånger. Då måste man lägga in en permanent drän och patienten kan själv vid behov tömma vätskeansamlingen i en särskild sugkolv.
Syrgasbehandling
Syrgasbehandling kan lindra symtomen om andnöden orsakas av syrebrist. I många fall handlar det dock inte om syrebrist och ett svalt luftflöde som riktas mot ansiktet med till exempel en fläkt kan lindra känsla av andnöd i samma utsträckning som syre.
Symtomatisk läkemedelsbehandling
Andnöd som obotligt sjuka patienter upplever kan lindras också med morfin eller morfinliknande läkemedel. Om rädsla eller ångest förekommer i anslutning till andnöden kan en medicinering som lindrar ångest påbörjas.
Om känslan av andnöd orsakar stort lidande och symtomet inte fås under kontroll med hjälp av läkemedel eller läkemedelfria metoder kan patienten i livets slutskede sövas ned i lätt sömn (s.k. palliativ sedering).
Andningsövningar
Medan patienten ännu är i relativt gott skick kan känslan av andnöd lindras med hjälp av motion och muskelträning. En fysioterapeut kan ge goda råd om hur man kan upprätthålla muskelstyrkan efter egen ork.
Om slem är orsaken till andnöden kan man göra det lättare att få bort slemmet med motståndsandning med PEP-flaska. Anvisningar ges av vilken som helst enhet inom hälso- och sjukvården eller en fysioterapeut. Fysioterapeuten kan också ge anvisningar om användning av olika andningstekniker (till exempel så kallad sluten läppandning).
Andnöd vid ansträngning
Om andnöd förekommer vid ansträngning kan man ta korta andhämtningspauser då man rör sig och använda till exempel en rollator som hjälpmedel. Den kan man också sitta på medan man hämtar andan.
Bedömning av nyttan av extra syre
Extra syre som ges maskinellt lindrar inte andnöden om det finns en normal mängd syre i blodet. Alla patienter upplever inte andnöd, fastän syrehalten i blodet är under normalnivå.
Ställning
Den bästa ställningen vid andnöd hittar man genom att prova. Många patienter sitter eller står framåtlutade eller ligger antingen på sidan eller med övre kroppen upphöjd. Ofta söker sig patienter till någondera sidan. Det lönar sig att stödja patienten i liggande ställning, så att den sämre lungan är undertill. På det sättet får den bättre lungan mera utrymme att andas. Då man står eller sitter kan man prova på enframåtlutande ställning.
Luftflöde
Ett svalt luftflöde som riktas mot ansiktet lindrar ofta effektivt andnöden. Man kan skapa luftflödet till exempel med en bords- eller handfläkt eller genom att öppna fönstret.
Känslor
Då sjukdomen framskrider kan känslan av andnöd eller kvävning kännas skrämmande både för patienten och för de närstående. Rädsla kan förvärra känslan av andnöd. Att försöka lugna ner patienten och att vara nära lindrar rädslan och känslan av andnöd.
Orsaker
Många faktorer kan orsaka andnöd. Dessa är till exempel förträngning av luftvägarna, hjärtsvikt, vätskeansamling i lungorna eller slembildning. Ångest förvärrar ofta andnöden.
Behandling
Vid behandling av andnöd strävar man efter att behandla orsaken och på samma gång lindra känslan av andnöd.
Behandling av orsaken till andnöd
Behandlingen av andnöden är vanligtvis beroende av orsaken. Andnöd eller känslan därav kan lindras både med läkemedel och läkemedelsfria metoder.
Andnöd som orsakas av hjärtsvikt kan lindras med vätskedrivande läkemedel eller andra läkemedel som påverkar hjärtats funktion eller blodcirkulationen. En del patienter med lungsjukdomar får hjälp av inhalerbara läkemedel som öppnar luftrören, slembildning kan lindras med läkemedel och segt slem kan med hjälp av läkemedel eller genom att andas in ånga göras mera flytande. Inflammationer i lungorna kan ibland behandlas med antibiotika. Strålbehandling kan i sin tur lindra en förträngning av luftvägarna som orsakas av cancer. Ibland kan förstoppning förorsaka eller förvärra andnöden. Då underlättar behandling av förstoppningen samt magens regelbundna funktion diafragmaandningen.
Rädsla och ångest förvärrar andnöden. Då kan det hjälpa att försöka lugna ner patienten och vid behov ge hen lugnande medel.
Vätskeansamling i lungorna eller buken
Om andnöden beror på en vätskeansamling i lungorna eller buken kan den med ett litet ingrepp avlägsnas genom en punktion eller med en drän eller kateter som leder bort vätskan. En vätskeansamling som orsakas av en cancersjukdom som spritt sig kommer dock ofta tillbaka och då kan man vara tvungen att avlägsna vätskan flera gånger. Då måste man lägga in en permanent drän och patienten kan själv vid behov tömma vätskeansamlingen i en särskild sugkolv.
Syrgasbehandling
Syrgasbehandling kan lindra symtomen om andnöden orsakas av syrebrist. I många fall handlar det dock inte om syrebrist och ett svalt luftflöde som riktas mot ansiktet med till exempel en fläkt kan lindra känsla av andnöd i samma utsträckning som syre.
Symtomatisk läkemedelsbehandling
Andnöd som obotligt sjuka patienter upplever kan lindras också med morfin eller morfinliknande läkemedel. Om rädsla eller ångest förekommer i anslutning till andnöden kan en medicinering som lindrar ångest påbörjas.
Om känslan av andnöd orsakar stort lidande och symtomet inte fås under kontroll med hjälp av läkemedel eller läkemedelfria metoder kan patienten i livets slutskede sövas ned i lätt sömn (s.k. palliativ sedering).
Egenvård
Andningsövningar
Medan patienten ännu är i relativt gott skick kan känslan av andnöd lindras med hjälp av motion och muskelträning. En fysioterapeut kan ge goda råd om hur man kan upprätthålla muskelstyrkan efter egen ork.
Om slem är orsaken till andnöden kan man göra det lättare att få bort slemmet med motståndsandning med PEP-flaska. Anvisningar ges av vilken som helst enhet inom hälso- och sjukvården eller en fysioterapeut. Fysioterapeuten kan också ge anvisningar om användning av olika andningstekniker (till exempel så kallad sluten läppandning).
Andnöd vid ansträngning
Om andnöd förekommer vid ansträngning kan man ta korta andhämtningspauser då man rör sig och använda till exempel en rollator som hjälpmedel. Den kan man också sitta på medan man hämtar andan.
Bedömning av nyttan av extra syre
Extra syre som ges maskinellt lindrar inte andnöden om det finns en normal mängd syre i blodet. Alla patienter upplever inte andnöd, fastän syrehalten i blodet är under normalnivå.
Ställning
Den bästa ställningen vid andnöd hittar man genom att prova. Många patienter sitter eller står framåtlutade eller ligger antingen på sidan eller med övre kroppen upphöjd. Ofta söker sig patienter till någondera sidan. Det lönar sig att stödja patienten i liggande ställning, så att den sämre lungan är undertill. På det sättet får den bättre lungan mera utrymme att andas. Då man står eller sitter kan man prova på enframåtlutande ställning.
Luftflöde
Ett svalt luftflöde som riktas mot ansiktet lindrar ofta effektivt andnöden. Man kan skapa luftflödet till exempel med en bords- eller handfläkt eller genom att öppna fönstret.
Känslor
Då sjukdomen framskrider kan känslan av andnöd eller kvävning kännas skrämmande både för patienten och för de närstående. Rädsla kan förvärra känslan av andnöd. Att försöka lugna ner patienten och att vara nära lindrar rädslan och känslan av andnöd.
Relaterat till ämnet
Uppdaterad 3.4.2025