Palliativ vård vid tarmcancer

Symtomen beror på var metastaserna är belägna. Tarmcancer bildar vanligtvis metastaser i levern och lungorna, vilka länge kan vara symtomfria. Ibland sprider sig tarmcancer även till bukhålan, skelettet eller andra inre organ. Ändtarmscancer kan återkomma lokalt i bäckenet. Läs mer om de vanligaste symtomen som metastaser orsakar.

Symtom kopplade till lung- och levermetastaser

Enskilda lung- och levermetastaser orsakar knappt några symtom och därmed kan en spridd tarmcancer ha få symtom. Enskilda lung- och levermetastaser kan behandlas lokalt med bland annat operativ vård, och lungmetastaser kan också behandlas med strålbehandling, med målet att bromsa cancerns framskridande. Om lungmetastaserna orsakar andnöd eller hosta kan lindring fås med medicinering eller strålbehandling. Om det samlas vätska i lungsäckarna kan vätskan avlägsnas med punktion.

Levermetastaser ger i allmänhet symtom först när det finns många metastaser och leverns funktion börjar störas. Ökad trötthet är då ett vanligt symtom. Kortison kan hjälpa.

Skelettsmärta och andra symtom vid skelettmetastaser

Tarmcancerns skelettmetastaser är ofta enskilda och vanligtvis belägna i ryggraden. Symtomen är smärta som ökar när man rör på sig. Såväl smärtstillande läkemedel som strålbehandling är effektiva. Skelettmetastaserna kan också orsaka frakturer och metastaserna i ryggraden kan trycka mot ryggmärgen och dessa kräver jourvård.

Störningar i tarmens funktion

Cancern kan sprida sig till bukhålan och störa tarmens funktion. Tumören eller cancern som spritt sig till bukhålan kan orsaka tarmobstruktion vilket kan kräva operativ behandling. Symtomen vid tarmobstruktion är förstoppning, illamående, kräkningar och magsmärtor. Tarmobstruktion kräver jourvård (kontakta din egen vårdenhet eller jouren). Vid långt framskriden cancer kan symtomen även lindras med medicinering.

Vätskeansamling i bukhålan

Det kan även samlas vätska i bukhålan, varmed magen växer och blir rund. Vätska i bukhålan kan tappas ut med punktion eller med en drän, vilket snabbt lindrar symtomen.

Symtom orsakade av tumörer i bäckenet

Ändtarmscancer som spritt sig i bäckenet kan orsaka smärtor samt svårigheter att urinera och tömma tarmen. Ibland kan tumören forma s.k. fistelgångar mellan olika organ eller till huden (t.ex. från urinblåsan till tarmen, från tarmen till vaginan eller huden). Tumören orsakar vävnadsskador och nervkompression i bäckenet och därmed smärta. Man försöker lindra symtomen som tumören orsakat med strålbehandling, ibland även kirurgiskt till exempel genom att göra en stomi. Vid svår smärta kan man använda specialtekniker, såsom spinal behandling av smärta där man med hjälp av en kateter doserar smärtstillande läkemedel eller bedövningsmedel i spinalområdet som omger ryggmärgen. Behandlingen kan genomföras även hemma.

Psykisk belastning

Sjukdomen är även mentalt belastande. Till långvarig sjukdom hör både goda och dåliga stunder. Det är bra att tala om sin mentala ork med personalen. Depression och ångest kan lindras genom samtal och med medicinering. Även kamratstöd hjälper att orka.

Var inte ensam med symtomen

Kom alltid ihåg att berätta för den behandlande läkaren och sjukskötarna om dina symtom. En effektiv cancerbehandling lindrar symtomen men ofta behövs även andra behandlingsmetoder. God symtomlindring påverkar inte cancerbehandlingen som ges utan de stöder varandra och hjälper patienten att leva ett så gott och aktivt liv som möjligt.

Medan cancerbehandlingen fortfarande pågår är det bra att kontakta den behandlande enheten om allmäntillståndet försvagas, det uppstår störande symtom eller symtomen förvärras. Vid enheten som behandlar cancer finns expertis i fråga om symtomlindrande, dvs. palliativ vård och smärtlindring. Vid cancerenheterna vid alla universitetssjukhus och vid flera centralsjukhus finns enheter för palliativ vård eller ansvarspersoner och smärtkliniker som ger hjälp för att behandla symtomen. Det är även möjligt att få psykosocialt stöd och samtalsstöd. Det är bra att besöka den palliativa enheten för att bekanta sig med den redan under pågående cancerbehandling så att man redan tidigt kan planera för tillräckligt med stöd och hjälp.

När cancerbehandlingen upphör bör man för varje patient besluta vilken enhet som ansvarar för den palliativa vården. Ingen ska lämnas ensam med sin sjukdom.

I livets slutskede är enheten som ansvarar för vården vanligtvis inom primärvården nära hemmet. Det kan vara en palliativ poliklinik, hälsocentral, hemsjukhus, sjukvård i hemmet, hemvård eller ett hospicehem eller en hospiceavdelning. Det viktigaste är att man på förhand avtalat om var man kan få hjälp dygnet runt under veckans alla dagar.

I livets slutskede är det tungt att besöka jouren och därför försöker man tillsammans med den vårdande enheten genom förebyggande åtgärder undvika att måendet försämras och att symtomen förändras. Om det inte rör sig om en nödsituation är det bra att innan man söker sig till jouren kontakta den vårdande enheten. Om patienten har en hemsjukhuskontakt kan en sjukskötare eller läkare vid behov komma på hembesök för att bedöma situationen eller ordna en sjukhusplats (stödavdelning, tillståndsplats) så att man inte behöver söka sig till jouren.