Palliativ vård av tarmcancer

Symtomen beror på var metastaserna är belägna. Tarmcancer bildar vanligtvis metastaser i levern och lungorna, vilka länge kan vara symtomfria. Ibland sprider sig tarmcancer även till bukhålan, skelettet eller andra inre organ. Ändtarmscancer kan återkomma lokalt i bäckenet. Läs mer om de vanligaste symtomen som metastaser orsakar.

Symtom kopplade till lung- och levermetastaser

Enskilda lung- och levermetastaser orsakar knappt några symtom och därmed kan en spridd tarmcancer ha få symtom. Enskilda lung- och levermetastaser kan behandlas lokalt med bland annat operativ vård, och lungmetastaser även med strålbehandling, med målet att bromsa cancerns framskridande. Om lungmetastaserna orsakar andnöd eller hosta kan lindring fås med medicinering eller strålbehandling. Om det samlas vätska i lungsäckarna kan vätskan avlägsnas med punktion.

Levermetastaser ger i allmänhet symtom först när det finns ett flertal metastaser och leverns funktion börjar störas. Ökad trötthet är då ett vanligt symtom. Kortison kan vara till hjälp.

Skelettsmärta och andra symtom vid skelettmetastaser

Tarmcancerns skelettmetastaser är ofta enskilda och vanligtvis belägna i ryggraden. Symtomet är smärta som ökar i intensitet när man rör på sig. Såväl smärtstillande läkemedel som strålbehandling är effektiva. Skelettmetastaserna kan också orsaka frakturer och metastaserna i ryggraden kan orsaka ryggmärgskompression. Dessa kräver jourmässig vård.

Störningar i tarmens funktion

Cancern kan sprida sig till bukhålan och störa tarmfunktionen. Tumören i tarmen eller cancern som spritt sig till bukhålan kan orsaka tarmobstruktion, vilket kan kräva operativ behandling. Symtomen vid tarmobstruktion är förstoppning, illamående, kräkningar och magsmärtor. Tarmobstruktion kräver jourmässig behandling (kontakta din egen vårdenhet eller jouren). Vid långt framskriden cancer kan symtomen även lindras med medicinering.

Vätskeansamling i bukhålan

Det kan även samlas vätska i bukhålan, varmed magens omfång ökar och den blir utspänd. Vätska i bukhålan kan tappas ut med punktion eller via en drän, vilket snabbt lindrar symtomen.

Symtom orsakade av tumörer i bäckenet

Ändtarmscancer som spritt sig till bäckenet kan orsaka smärtor samt svårigheter att urinera och ha avföring. Ibland kan tumören forma s.k. fistelgångar mellan olika organ eller till huden (till exempel från urinblåsan till tarmen, från tarmen till vaginan eller huden). Tumören orsakar vävnadsskador och nervkompression i bäckenet och därmed smärta. Man försöker lindra symtomen som tumören orsakat med strålbehandling, ibland även kirurgiskt till exempel genom att göra en stomi. Vid svår smärta kan man använda specialtekniker, såsom spinal behandling av smärta där man med hjälp av en kateter doserar smärtstillande mediciner och bedövningsmedel i spinalområdet som omger ryggmärgen. Behandlingen kan även genomföras hemma.

Psykisk belastning

Sjukdomen är även mentalt belastande. Till en långvarig sjukdom hör både goda och dåliga stunder. Det är bra att tala om sitt psykiska välbefinnande med personalen. Depression och ångest kan lindras genom samtal och med hjälp av medicinering. Även kamratstöd kan främja orken.

Medan cancerbehandlingen fortfarande pågår är det bra att kontakta den ansvariga enheten om allmäntillståndet försvagas, det uppstår besvärliga symtom eller om symtomen förvärras. Vid enheten som behandlar cancer finns expertis i fråga om symtomlindrande, det vill säga palliativ vård och smärtlindring. Vid cancerenheterna vid alla universitetssjukhus och vid de flesta centralsjukhus finns enheter för palliativ vård eller ansvarspersoner samt smärtkliniker som hjälper i behandlingen av symtom. Det är även möjligt att få psykosocialt stöd och samtalsstöd. Det är bra att bekanta sig med den palliativa enheten redan under pågående cancerbehandling så att man i god tid kan planera och erbjuda palliativ vård.

När cancerbehandlingen upphör fortgår den palliativa vården. Då bör man för varje patient komma överens om vilken enhet som har ansvar för den palliativa vården och göra upp en palliativ vårdplan. Ingen ska lämnas ensam med sin sjukdom.

I livets slutskede är enheten som ansvarar för vården vanligtvis inom primärvården nära hemmet. Det kan vara en palliativ poliklinik, närsjukhusets bäddavdelning, hemsjukhus, en palliativ avdelning eller ett hospicehem. Hemvård tar hand om den grundläggande vården. Det viktigaste är att man på förhand avtalat om var man kan få hjälp dygnet runt under veckans alla dagar.

I livets slutskede är det tungt att besöka jouren och därför försöker man undvika det genom att tillsammans med den ansvariga enheten och med förebyggande åtgärder ta i beaktandet att måendet kan försämras och symtomen förändras. Om det inte rör sig om en nödsituation är det bra att kontakta den ansvariga enheten innan man söker sig till jouren. Om patienten har en hemsjukhuskontakt kan en sjukskötare eller läkare vid behov komma på ett hembesök för att bedöma situationen eller ordna en sjukhusplats stödavdelningen utan att man behöver uppsöka jouren.