Många obotliga sjukdomar är förknippade med ansamling av vätska i kroppens hålor och underhuden.
Hos den obotligt sjuka patienten kan vätska ansamlas i lungsäckshålan, i bukhålan och i underhuden, vilket syns som svullna händer, fötter och ben. Från lungsäckshålan och bukhålan kan vätska avlägsnas med punktion eller drän, vilket omedelbart lindrar symtomen. Bakomliggande orsak till svullnaden påverkar valet av behandling.
Om svullnaden uppkommer plötsligt och i synnerhet om den förekommer ensidigt bör denna undersökas jourmässigt.
Ansamling av vätska i underhuden det vill säga svullnader kan orsakas av en störning i lymfcirkulationen orsakande lymfödem, nedsatt funktion av hjärtat, njurarna, levern eller den venösa cirkulationen.
Målet med behandlingen av lymfödem är att lindra störande symtom och bevara funktionsförmågan. Svullnaden kan lindras med kompressionsbehandling med olika kompressiondelar (stödärmar, stödhandskar, stödstrumpor och stödförband) eller bandage, manuellt lymfdränage (en massagemetod) ja motion.
Svullnad som beror på andra orsaker behandlas genom att behandla primärsjukdomen eller genom att lindra störande symtom med hjälp av stödprodukter. Behandlingen av primärsjukdomen kan vara till exempel användning av diuretika vid hjärtsvikt.
Om svullnaden behandlas med kompressionsbehandling ska kompressionsdelarna användas regelbundet. Fortsatt bruk av kompressionsdelarna är också viktigt för att upprätthålla det resultat som uppnåtts genom sk. lymfmassage.
Svullnaden och känslan av tryck kan lindras genom att vila den svullna leden i högt läge eller med hjälp av fysisk aktivitet enligt den egna orken. För att förebygga infektioner och hudskador är det viktigt att regelbundet rengöra och smörja den svullna extremiteten.
Ansamling av vätska i lungsäcken kan bero på cancer i lungsäcken. Detta är vanligt vid lungcancer, men kan också förekomma vid andra typer av cancer. En annan vanlig orsak till ansamling av vätska i lungsäcken är hjärtsvikt. Ansamlingen av vätska orsakar andnöd, eftersom vätskan samlas mellan lungan och bröstkorgsväggenen och lungan har således mindre utrymme.
För av lindra andnöden kan vätska avlägsnas från lungsäcken med punktion dvs instick. Vid en punktion i lungsäckshålan används vanligtvis ultraljud för att kontrollera mängden vätska och för hitta ett lämpligt insticksställe. Därefter rengörs huden och området bedövas. Efter det avlägsnas vätska med en större punktionsnål. Ingreppet görs ofta från ryggsidan medan patienten sitter lätt framåtlutad eller ligger på sidan. Ingreppet räcker vanligtvis ungefär 30 minuter, varefter patienten uppföljs en stund.
Om vätska ansamlas upprepade gånger och med korta tidsintervall, kan man föra in en mer bestående kateter under huden. Patienten kan då själv utföra tömningen till exempel hemma. Ett annat alternativ är att lägga talk i lungsäckshålan för att lungsäckens blad ska ”klistras” ihop och vätska inte längre ansamlas mellan dem.
Om vätskeansamlingen i lungorna beror på hjärtsvikt kan vätskedrivande läkemedel ofta användas för att minska ansamlingen, men punktion är också ett alternativ. Om vätskeansamlingen beror på cancer har vätskedrivande läkemedel sällan någon inverkan.
Om vätskeansamlingen i lungsäckshålan beror på cancer kan man tyvärr inte själv påverka hur snabbt vätska ansamlas och den kan inte avlägsnas med hjälp av egenvård.
Då ansamlingen av vätska orsakas av andra sjukdomar kan intaget av vätska och salt begränsas enligt läkarens anvisningar.
Bukhinnan omger bukhålans väggar. En vanlig orsak till ansamling av vätska i bukhålan är leversjukdomar, till exempel levercirros. Då har hastigheten med vilken blodet återvänder från buken till hjärtat via levern blivit långsammare. På grund av det höjda trycket ”sipprar” vätska från blodkärlen till bukhålan. Också hjärtsvikt kan ge upphov till en vätskeansamling i bukhålan med samma mekanism. En annan vanlig orsak till ansamling av vätska i bukhålan är cancerförändringar på bukhinnan. Detta är tämligen vanligt vid gynekologiska cancertyper och cancer i matsmältningsorganen.
Vätska i bukhålan kan avlägsnas genom punktion. Det tar ofta länge för bukhålan att tömmas och man håller uttömningsröret eller dränen på plats i några timmar eller i 1–2 dygn. Vätska i bukhålan kan också avlägsnas med en kvarliggande tunnelerad kateter som förs in under huden. Tömningen kan då göras hemma.
Om ansamlingen av vätska i buken beror på lever- eller hjärtsvikt kan vätskedrivande läkemedel ofta användas för att minska ansamlingen, men punktion är också ett alternativ. Om vätskeansamlingen beror på cancer har vätskedrivande läkemedel sällan någon inverkan.
Om vätskeansamlingen i bukhålan beror på cancer kan man tyvärr inte själv påverka hur snabbt vätska ansamlas och den kan inte avlägsnas med hjälp av egenvård.
Då ansamlingen av vätska orsakas av andra sjukdomar kan intaget av vätska och salt begränsas enligt läkarens anvisningar.
Ansamling av vätska i underhuden det vill säga svullnader kan orsakas av en störning i lymfcirkulationen orsakande lymfödem, nedsatt funktion av hjärtat, njurarna, levern eller den venösa cirkulationen.
Målet med behandlingen av lymfödem är att lindra störande symtom och bevara funktionsförmågan. Svullnaden kan lindras med kompressionsbehandling med olika kompressiondelar (stödärmar, stödhandskar, stödstrumpor och stödförband) eller bandage, manuellt lymfdränage (en massagemetod) ja motion.
Svullnad som beror på andra orsaker behandlas genom att behandla primärsjukdomen eller genom att lindra störande symtom med hjälp av stödprodukter. Behandlingen av primärsjukdomen kan vara till exempel användning av diuretika vid hjärtsvikt.
Om svullnaden behandlas med kompressionsbehandling ska kompressionsdelarna användas regelbundet. Fortsatt bruk av kompressionsdelarna är också viktigt för att upprätthålla det resultat som uppnåtts genom sk. lymfmassage.
Svullnaden och känslan av tryck kan lindras genom att vila den svullna leden i högt läge eller med hjälp av fysisk aktivitet enligt den egna orken. För att förebygga infektioner och hudskador är det viktigt att regelbundet rengöra och smörja den svullna extremiteten.
Ansamling av vätska i lungsäcken kan bero på cancer i lungsäcken. Detta är vanligt vid lungcancer, men kan också förekomma vid andra typer av cancer. En annan vanlig orsak till ansamling av vätska i lungsäcken är hjärtsvikt. Ansamlingen av vätska orsakar andnöd, eftersom vätskan samlas mellan lungan och bröstkorgsväggenen och lungan har således mindre utrymme.
För av lindra andnöden kan vätska avlägsnas från lungsäcken med punktion dvs instick. Vid en punktion i lungsäckshålan används vanligtvis ultraljud för att kontrollera mängden vätska och för hitta ett lämpligt insticksställe. Därefter rengörs huden och området bedövas. Efter det avlägsnas vätska med en större punktionsnål. Ingreppet görs ofta från ryggsidan medan patienten sitter lätt framåtlutad eller ligger på sidan. Ingreppet räcker vanligtvis ungefär 30 minuter, varefter patienten uppföljs en stund.
Om vätska ansamlas upprepade gånger och med korta tidsintervall, kan man föra in en mer bestående kateter under huden. Patienten kan då själv utföra tömningen till exempel hemma. Ett annat alternativ är att lägga talk i lungsäckshålan för att lungsäckens blad ska ”klistras” ihop och vätska inte längre ansamlas mellan dem.
Om vätskeansamlingen i lungorna beror på hjärtsvikt kan vätskedrivande läkemedel ofta användas för att minska ansamlingen, men punktion är också ett alternativ. Om vätskeansamlingen beror på cancer har vätskedrivande läkemedel sällan någon inverkan.
Om vätskeansamlingen i lungsäckshålan beror på cancer kan man tyvärr inte själv påverka hur snabbt vätska ansamlas och den kan inte avlägsnas med hjälp av egenvård.
Då ansamlingen av vätska orsakas av andra sjukdomar kan intaget av vätska och salt begränsas enligt läkarens anvisningar.
Bukhinnan omger bukhålans väggar. En vanlig orsak till ansamling av vätska i bukhålan är leversjukdomar, till exempel levercirros. Då har hastigheten med vilken blodet återvänder från buken till hjärtat via levern blivit långsammare. På grund av det höjda trycket ”sipprar” vätska från blodkärlen till bukhålan. Också hjärtsvikt kan ge upphov till en vätskeansamling i bukhålan med samma mekanism. En annan vanlig orsak till ansamling av vätska i bukhålan är cancerförändringar på bukhinnan. Detta är tämligen vanligt vid gynekologiska cancertyper och cancer i matsmältningsorganen.
Vätska i bukhålan kan avlägsnas genom punktion. Det tar ofta länge för bukhålan att tömmas och man håller uttömningsröret eller dränen på plats i några timmar eller i 1–2 dygn. Vätska i bukhålan kan också avlägsnas med en kvarliggande tunnelerad kateter som förs in under huden. Tömningen kan då göras hemma.
Om ansamlingen av vätska i buken beror på lever- eller hjärtsvikt kan vätskedrivande läkemedel ofta användas för att minska ansamlingen, men punktion är också ett alternativ. Om vätskeansamlingen beror på cancer har vätskedrivande läkemedel sällan någon inverkan.
Om vätskeansamlingen i bukhålan beror på cancer kan man tyvärr inte själv påverka hur snabbt vätska ansamlas och den kan inte avlägsnas med hjälp av egenvård.
Då ansamlingen av vätska orsakas av andra sjukdomar kan intaget av vätska och salt begränsas enligt läkarens anvisningar.
Uppdaterad 7.4.2025
