Många obotliga sjukdomar är förknippade med ansamling av vätska i kroppens hålor och underhuden.
Hos den obotligt sjuka patienten kan vätska ansamlas i lungsäcken, bukhålan och underhuden, vilket syns som svullna händer, fötter och ben. Från lungsäcken och bukhålan kan vätska avlägsnas med punktion eller drän, vilket omedelbart lindrar symtomen. Orsaken till svullnaden påverkar valet av behandling.
Om svullnaden uppkommer plötsligt och i synnerhet om den förekommer ensidigt ska man åka till jouren för undersökningar.
Ansamling av vätska i underhuden det vill säga svullnader kan orsakas av en störning i lymfcirkulationen orsakande lymfödem, nedsatt funktion av hjärtat, njurarna, levern eller den venösa cirkulationen.
Målet med behandlingen av lymfödem är att lindra störande symtom och bevara funktionsförmågan. Svullnaden kan lindras med kompressionsbehandling med olika kompressiondelar (stödärmar, stödhandskar, stödstrumpor och stödförband) eller bandage, manuellt lymfdränage (en massagemetod) ja motion.
Svullnad som beror på andra orsaker behandlas genom att behandla primärsjukdomen eller genom att lindra störande symtom med hjälp av stödprodukter. Behandlingen av primärsjukdomen kan vara till exempel användning av diuretika vid hjärtsvikt.
Om svullnaden behandlas med kompressionsbehandling ska kompressionsdelarna användas regelbundet. Fortsatt bruk av kompressionsdelarna är också viktigt för att upprätthålla det resultat som uppnåtts genom sk. lymfmassage.
Svullnaden och känslan av tryck kan lindras genom att vila den svullna leden i högt läge eller med hjälp av fysisk aktivitet enligt den egna orken. För att förebygga infektioner och hudskador är det viktigt att regelbundet rengöra och smörja den svullna extremiteten.
Ansamling av vätska i lungsäcken kan bero på cancerförändringar i lungsäcken. Dessa förekommer ofta vid lungcancer, men kan också förekomma vid andra typer av cancer. En annan vanlig orsak till ansamling av vätska i lungsäcken är hjärtsvikt. Ansamlingen av vätska orsakar andnöd, eftersom vätskan ansamlas mellan lungan och toraxväggen och lungan därför har mindre utrymme.
För av lindra andnöden kan vätska avlägsnas från lungsäcken med punktion dvs. instick. Vid pleurapunktion används vanligtvis ultraljud för att kontrollera mängden pleuravätska och hitta ett lämpligt insticksställe, men om det finns mycket vätska kan punktionen göras utan ultraljud. Därefter rengörs huden och området bedövas. Efter det avlägsnas vätska med en större punktionsnål. Ingreppet görs ofta från ryggsidan medan patienten sitter lätt framåtlutad eller ligger på sidan. Ingreppet räcker vanligtvis ungefär 30 minuter, varefter patienten uppföljs en stund.
Om vätska ansamlas upprepade gånger och ofta, kan man föra in en mer bestående kateter under huden. Patienten kan då själv utföra tömningen till exempel hemma. Ett annat alternativ är att lägga talk i pleurahålan för att pleurasäckens blad ska ”klistras” ihop och vätska inte längre ansamlas mellan dem.
Om vätskeansamlingen i lungorna beror på hjärtsvikt kan vätskedrivande läkemedel ofta användas för att minska ansamlingen, men punktion är också ett alternativ. Om vätskeansamlingen beror på cancer har vätskedrivande läkemedel sällan någon inverkan.
Tyvärr kan man inte själv påverka hur snabbt vätska ansamlas och vätskan kan inte avlägsnas med egenvård om ansamlingen av vätska orsakas av cancer.
Då ansamlingen av vätska orsakas av andra sjukdomar kan man begränsa intaget av vätska och salt enligt läkarens anvisningar.
Bukhinnan omger bukhålans väggar. En vanlig orsak till ansamling av vätska i bukhålan är leversjukdomar, till exempel levercirros. Då har hastigheten med vilken blodet återvänder från buken till hjärtat via levern blivit långsammare. På grund av det höjda trycket ”sipprar” vätska från blodkärlen till bukhålan. Också hjärtsvikt kan ge upphov till en vätskeansamling i bukhålan med samma mekanism. En annan vanlig orsak till ansamling av vätska i bukhålan är cancerförändringar på bukhinnan. Detta är ganska vanligt vid gynekologiska cancertyper och cancer i matsmältningsorganen.
Vätska i bukhålan kan avlägsnas genom punktion. Det tar ofta länge för bukhålan att tömmas och man håller uttömningsröret eller dränen på plats i några timmar eller i 1–2 dygn. Vätska i bukhålan kan avlägsnas med en ”tunnelerad” kateter som förs in under huden. Tömningen kan då göras hemma.
Om ansamlingen av vätska i buken beror på lever- eller hjärtsvikt kan vätskedrivande läkemedel ofta användas för att minska ansamlingen, men punktion är också ett alternativ. Om vätskeansamlingen beror på cancer har vätskedrivande läkemedel sällan någon inverkan.
Tyvärr kan man inte själv påverka hur snabbt vätska ansamlas och vätskan kan inte avlägsnas med egenvård om ansamlingen av vätska orsakas av cancer.
Då ansamlingen av vätska orsakas av andra sjukdomar kan man begränsa intaget av vätska och salt enligt läkarens anvisningar.
Uppdaterad 1.11.2021
