Torr mun
Torr mun beror oftast på att spottkörtlarnas funktion har blivit nedsatt på grund av läkemedel. Eftersom medicineringen oftast måste prioriteras, koncentrerar man sig i behandlingen av muntorrhet på fuktande av munnen och lokala behandlingar.
En nedsatt funktion av spottkörtlarna kan stimuleras till exempel genom att tugga xylitoltuggummi eller äta xylitolpastiller samt genom att i sin kost använda livsmedel som måste tuggas, såsom frukter och råa grönsaker.
Vanlig tandkräm innehåller det skumbildande medlet natriumlaurylsulfat, som torkar ut slemhinnorna. Munvatten kan innehålla alkohol och andra starka ingredienser som inte rekommenderas åt personer med känslig mun. Man kan köpa olika produkter som är avsedda för torr mun (tandkräm, munvatten, fuktande gel och tabletter) som inte innehåller irriterande ingredienser på apoteket.
Infektioner i munnen
Svampinfektioner är vanliga då man lider av torr mun eller använder protes. Även bakterie- och virusinfektioner förekommer i munnen. Läkaren ordinerar vid behov medicinering för behandling av infektionen. Desinfekterande munskölj (bl.a. munskölj som innehåller klorhexidin) för inflammerat tandkött finns att köpa på apoteket. Dessa kan behövas om patienten av någon orsak till exempel inte kan borsta tänderna. Klorhexidinhaltiga munskölj är ofta för starka för känsliga slemhinnor. I sådana fall kan man späda ut munsköljen med vatten (t.ex. 1 del munskölj och 4 delar vatten). Klorhexidinlösningen färgar tänderna och tungans yta mörka.
Slem
Utsöndringen av segt slem kan lindras genom att se till att man får tillräckligt med vätska och genom att behandla torr mun. En del födoämnen, t.ex. mjölk och kaffe, kan göra slemmet segare.
Smärta/värk
Behandlingen av smärta i munnen börjar med behandling av torr mun. Om smärtan inte på det sättet lindras bedöms behovet av smärtmedicinering. Smärtmedicineringen kan administreras i form av tabletter, plåster eller preparat för lokalbehandling.