Symtom orsakade av metastaser vid palliativ vård av cancersjukdomar

Det kan finnas enskilda skelettmetastaser men vanligtvis uppstår flertalet metastaser i skelettet när cancern sprider sig. Skelettmetastaser orsakar inte alltid symtom men smärta, som blir kraftigare vid rörelse, är ett typiskt symtom eftersom cancern försvagar benstommen. Obehandlad smärta leder lätt till att man rör sig mindre och därmed till att den fysiska funktionen försvagas. När smärtan lindras är det lättare att röra på sig och därmed går det också lättare att sköta de vardagliga sysslorna. Därför är det viktigt att behandla smärtan.

Smärtor kan effektivt lindras med hjälp av smärtmedicin och strålbehandling. I smärtbehandling används ofta starka morfinliknande läkemedel. Framför allt då fysisk ansträngning förvärrar smärtorna är det viktigt att både använda kontinuerlig smärtmedicinering och kortverkande tilläggssmärtmedicinering som tas vid behov. Kortverkande tilläggssmärtmedicinering kan tas när smärtan kommer överraskande eller i förebyggande syfte redan innan ansträngningen (till exempel på morgonen innan man stiger upp eller går ut och går, om man redan på förhand vet att smärtan kommer att förvärras).

Symtomlindrande, dvs. palliativ strålbehandling, lindrar smärtorna hos de allra flesta, men responsen kommer först efter några dagar eller veckor. Strålbehandlingen ges oftast i behandlingsserier om 1–10 gånger. Skelettmetastaser kan också orsaka frakturer och metastaser i ryggmärgen kan orsaka nervkompression, vilket kräver att man uppsöker jouren.

Kompression i ryggmärgen orsakad av metastas i ryggraden

Metastaser i ryggraden kan trycka på ryggmärgen varmed krafterna i benen (och i armarna om metastaserna är belägna i halskotorna) och kontinensen i fråga om avföring och urin kan försvagas. Samtidigt kan det förekomma ryggsmärtor som kan kännas bältesliknande eller stråla ut i benen, sidorna eller armarna. Det rör sig om ett allvarligt symtom. Då bör man söka sig till jouren omedelbart. Med strålbehandling och kortisonmedicinering, ibland också med operation, kan ryggmärgen frigöras från kompressionen orsakad av tumören. Ju tidigare behandlingen kan påbörjas, desto bättre återställs funktionsförmågan.

Fraktur orsakad av cancermetastaser

En skelettmetastas kan också orsaka en fraktur utan att det först inträffar ett trauma. Symtom på detta är att smärtan plötsligt blir värre och vid till exempel en höftfraktur hindrar smärtan patienten från att gå. Vid en misstänkt fraktur finns det anledning att kontakta den behandlande enheten eller söka sig till jouren. Frakturer kan behandlas kirurgiskt, med strålbehandling och/eller smärtmedicinering.

Levermetastaser kan länge vara symtomfria och orsakar ofta heller inte smärtor. Om levern förstoras kan kapseln som omger levern töjas ut och orsaka smärtkänningar i höger sida. Kortison och smärtstillande läkemedel lindrar smärtan effektivt.

I ett senare skede av cancerns spridning kan leverns funktion störas vilket kan orsaka svullnader i benen, att det samlas vätska i bukhålan, störning i gallflödet (gulsot) och därmed trötthet och försämrad aptit. Vätska kan avlägsnas från bukhålan antingen genom en engångspunktion eller med en drän under flera dagar, om den orsakar besvärande symtom såsom väderspänning, illamående, förstoppning eller andnöd. Symtomen lindras vanligtvis omedelbart. Trötthet och aptitlöshet kan lindras med bland annat kortison och svullnader med förband eller stödstrumpor.

• Symtom hos den palliativa patienten

Hudmetastaser kan utöver kosmetiska besvär också orsaka lätt sipprande blödning, infektioner, sår eller obehaglig lukt. Hudmetastaser kan strålbehandlas och ibland även opereras. Större hudområden behandlas med olika förband och lokalbehandlingar.

• Hudsymtom hos den palliativa patienten

Hjärnmetastaser orsakar huvudvärk, illamående och olika neurologiska symtom såsom dubbelseende eller andra synrubbningar, balansproblem, talsvårigheter, förvirring, sänkt medvetandenivå, förlamningssymtom eller krampanfall.

Om sådana symtom uppstår bör man kontakta den behandlande enheten, eller om symtomen är kraftiga eller börjar plötsligt bör man söka sig till jouren. Som första hjälpen ges en kortisonkur och när symtomen lugnat sig planeras vid behov strålbehandling eller ibland även operation.