Symtom orsakade av metastaser vid palliativ vård av cancersjukdomar

Det kan finnas enskilda skelettmetastaser men vanligtvis uppstår det ett flertal metastaser i skelettet när cancern sprider sig. Skelettmetastaser orsakar inte alltid symtom men smärta, som ökar i intensitet vid rörelse, är ett typiskt symtom eftersom cancern försvagar benstommen. Obehandlad smärta leder ofta till att man rör sig mindre och därmed till att den fysiska prestatationsförmågan försvagas. När smärtan lindras är det lättare att röra på sig och därmed sköta de vardagliga sysslorna. Det är därför viktigt att behandla smärtan.

Smärta kan effektivt lindras med hjälp av smärtmedicinering och strålbehandling. Vid behandling av smärta används ofta starka morfinliknande läkemedel. Framför allt då fysisk ansträngning förvärrar smärtorna är det viktigt att använda både en kontinuerlig smärtmedicinering och kortverkande smärtmedicinering som tas vid behov. Den kortverkande tilläggssmärtmedicineringen kan tas när smärtan kommer överraskande eller i förebyggande syfte redan innan fysisk ansträngning (till exempel på morgonen innan man stiger upp eller före man går ut och går, om man redan på förhand vet att smärtan kommer att förvärras av aktiviteten).

Palliativ strålbehandling som ges som symtomlindring lindrar smärtorna hos de allra flesta, men responsen kommer först efter några dagar eller veckor. Strålbehandlingen ges oftast i behandlingsserier om 1–10 gånger. Skelettmetastaser kan också orsaka frakturer och metastaser i ryggmärgen kan orsaka nervkompression, vilket kräver att man uppsöker jouren.

Kompression av ryggmärgen orsakad av metastas i ryggraden

Metastaser i ryggraden kan trycka på ryggmärgen varmed krafterna i benen (och i armarna om metastaserna är belägna i halskotorna) försvagas och kontinensen i fråga om avföring och urin kan påverkas. Samtidigt kan det förekomma ryggsmärtor som kan kännas bältesliknande eller stråla ut i benen, sidorna eller armarna. Det rör sig om ett allvarligt symtom. Då bör man söka sig till sjukhusjouren omedelbart. Med strålbehandling och kortisonmedicinering, ibland också med operation, kan ryggmärgen frigöras från kompressionen orsakad av tumören. Ju tidigare behandlingen kan påbörjas, desto bättre återställs funktionsförmågan.

Fraktur orsakad av cancermetastaser

En skelettmetastas kan också orsaka en fraktur utan föregående trauma. Symtom på detta är att smärtan plötsligt blir värre och vid till exempel en höftfraktur kan patienten inte gå på grund av smärtan. Vid en misstänkt fraktur bör man kontakta den behandlande enheten eller söka sig till jouren. Frakturer kan behandlas kirurgiskt, med strålbehandling och/eller smärtmedicinering.

Cancer som spritt sig till lungorna eller lungsäcken kan orsaka andnöd, hosta eller blodiga upphostningar. Palliativ strålbehandling ger god lindring för andnöd om tumören orsakar en förträngning i luftrören. Andnöd kan även lindras med läkemedel, till exempel med morfin eller motsvarande läkemedel. Morfinliknande läkemedel lindrar även hosta effektivt.

Metastaser i lungsäcken gör så att det bildas vätska i lungsäcken som kan tas bort genom en engångspunktion eller så kan man sätta in en drän, via vilken vätska tappas ut under flera dagar eller en längre tid. Andnöden lindras omedelbart.

Levermetastaser kan länge vara symtomfria och orsakar inte ofta heller smärtor. Om levern förstoras kan kapseln som omger levern töjas ut och orsaka smärtkänningar i höger sida. Kortison och smärtstillande läkemedel lindrar smärtan effektivt.

I ett senare skede då cancern framskrider kan leverns funktion störas, vilket kan orsaka svullnader i benen, att det samlas vätska i bukhålan, störning i gallflödet (gulsot) och därmed trötthet och försämrad aptit. Vätska kan avlägsnas från bukhålan antingen genom en engångspunktion eller med en drän under flera dagar, om den orsakar besvärande symtom såsom utspänd buk, illamående, förstoppning eller andnöd. Symtomen lindras vanligtvis omedelbart. Trötthet och aptitlöshet kan lindras med bland annat kortison och svullnader med förband eller stödstrumpor.

Cancern kan sprida sig till bukhålan på ett ”spindelnätsaktigt” sätt och störa tarmfunktionen och därmed orsaka illamående och förstoppning. Både illamående och förstoppning kan effektivt lindras med läkemedel.

Ibland kan tarmobstruktion uppstå, vilket kan kräva operativ behandling eller vid en långt framskriden cancer kan symtomen behandlas med läkemedel om en operation inte är möjlig. Symtomen vid tarmobstruktion är förstoppning, illamående, uppkastningar och magsmärtor. Tarmobstruktion kräver jourmässig vård (kontakta din egen vårdenhet eller jouren).

Det kan även samlas vätska i bukhålan (ascitesvätska), varmed magen ökar i omfång och blir utspänd. Om det finns mycket vätska i bukhålan blir magen spänd och man kan uppleva obehag. En stor mage kan också trycka på lungorna och därmed orsaka andnöd, i synnerhet då man ligger ner. Om symtomen är störande bör du kontakta din vårdenhet. Liksom från lungsäcken kan vätska i bukhålan också tappas ut genom ett dränage, vilket snabbt lindrar symtomen.

Hudmetastaser kan utöver kosmetiska besvär också orsaka sipprande blödning, infektioner, sår eller obehaglig lukt. Hudmetastaser kan strålbehandlas och ibland även opereras. Större hudområden behandlas med olika förband och lokalbehandlingar.

När cancern sprider sig till en lymfkörtel förstoras den. En metastas i lymfkörteln kan störa lymfcirkulationen och orsaka svullnad i exempelvis armar och ben. Svullnaden kan behandlas med kompressionsdelar och kompressionsförband. Om den förstorade lymfkörteln orsakar smärta kan den strålbehandlas och även smärtstillande läkemedel är effektiva.

Lymfkörtlar kan också strålbehandlas om de orsakar förträngning genom yttre tryck på urinröret, luftröret eller matstrupen. Vid lymfkörtelcancer (lymfom) minskar även kortison effektivt förstorade körtlar.

Hjärnmetastaser orsakar huvudvärk, illamående och olika neurologiska symtom såsom dubbelseende eller andra synrubbningar, balansproblem, talsvårigheter, förvirring, sänkt medvetandenivå, förlamning eller krampanfall.

Vid dylika symtom bör man kontakta den ansvariga enheten, eller om symtomen är kraftiga eller börjar plötsligt bör man söka sig till jouren. Som första hjälp påbörjas en kortisonkur och när symtomen avtagit planeras vid behov strålbehandling eller ibland även operation.

Utöver de lokala symtom som metastaserna ger upphov till orsakar spridd cancer trötthet och aptiten kan minska. Man försöker bemästra tröttheten genom att vara utomhus och röra på sig så mycket man orkar. Det är också viktigt att se till att sömnrytmen är regelbunden. Vid behandling av aptitlöshet smakar ofta små portioner av sådant man är sugen på bäst. Också kortison kan kortsiktigt lindra tröttheten och förbättra aptiten. I livets slutskede blir tröttheten kraftigare och behovet av sömn och vila ökar.