Symtomen på långt framskriden njursvikt kan bero på sjukdomen som lett till njursvikten (till exempel smärta hos personer med diabetes eller trånga artärer), själva njursvikten (bl.a. aptitlöshet, illamående, utmattning, klåda, störningar i tarmfunktionen) eller behandlingen av njursvikten (bl.a. trötthet, svindel och fall efter dialys). Anemi och ansamling av vätskaLäkemedel har en bra verkan på anemi och relaterade symtom. Hos största delen av patienterna kan symtom som beror på vätskeansamling (svullnader, andnöd) behandlas effektivt med vätskedrivande läkemedel. Dialys kan lätta på symtom som beror på vätskeansamling även hos patienter för vilka vätskedrivande läkemedel inte har tillräcklig effekt. Symtom i magtarmkanalenVid njursvikt minskar de slaggämnen som ansamlas patientens aptit, orsakar eventuellt illamående och kan således öka risken för undernäring. Dessa symtom kan lättas genom kosten. Under dialysbehandling förbättras näringstillståndet i synnerhet hos unga som lider av njursvikt i slutskedet. Störningar i tarmfunktionen (diarré eller förstoppning) behandlas med vanliga symtomlindrande läkemedel. Allmänna symtomUtmattning, dålig tolerans för kyla, svaghet i nedre extremiteterna, klåda och svårigheter att sova är lika vanliga hos patienter som får dialysbehandling som hos patienter vars långt framskridna njursvikt behandlas utan dialys. Behandlingen beror på symtomen. Mental orkDialysbehandlingens bindande karaktär, de relaterade symtomen och det ökade sjukhusbehovet kan leda till depression och sämre livskvalitet. En långvarig sjukdom omfattar goda och dåliga stunder. Det är bra att diskutera den mentala orken med personalen. Depression och ångest kan lindras genom diskussion och med läkemedel. Även kamratstöd hjälper med orken. Bli inte ensam med symtomenKom alltid ihåg att berätta om dina symtom för din behandlande läkare och för vårdpersonalen. God symtomlindring ingår i sjukdomens alla skeden. Med symtomlindringen vill man trygga ett så gott och aktivt liv som möjligt. |