Livsmedel från djurriket innehåller rikligt med proteiner. Dessa bildar urea som sjuka njurar avlägsnar bristfälligt. Det är därför bra att hålla mängden kött, fisk, fjäderfä, ägg och mjölkprodukter som intas vid dagliga måltider måttlig. Detta bidrar också till att hålla ditt fosforintag på en lämplig nivå, eftersom proteinrika livsmedel vanligtvis också innehåller mycket fosfor. Behovet av proteiner förändras i takt med att njursvikten framskrider, och när dialysbehandling inleds behöver patienten vägledning av en näringsterapeut för att kunna optimera proteinmängden.
Fosfor finns också i spannmål och produkter som tillverkas av spannmål. Fiberrikt bröd, mörka pastaprodukter och fullkornsmjöl och gryn innehåller mer fosfor än ljusa, fiberfattiga produkter. Mörkt surbröd hör inte till njurpatientens dagliga brödsortiment. Det är förnuftigt att välja brödprodukter och andra spannmålsprodukter, såsom grötflingor och makaroner, bland de ljusa alternativen.
Industriellt förädlade köttprodukter innehåller ofta dubbelt så mycket fosfor som färska råvaror. Detta beror på de fosforföreningar som används som tillsatsämnen och som anges på förpackningspåskrifterna som fosfat eller med E-koder, varav de vanligaste är E338-343 och E450-452. Njurpatienter ska i mån av möjlighet undvika sådana livsmedel. Ekologiska produkter innehåller inte tillsatt fosfor.
Mjölkprodukter kan ersättas med mjölkliknande havre- och sojaprodukter som inte är berikade med kalciumtrifosfat. Bland ostarna bör man välja mjuka ostar, såsom färskost, getost och grynost. Smältost innehåller rikligt med fosfor som ingår i smältsalterna och den är därför inte en lämplig ostsort för njurpatienter.
De fosforbindare som läkaren har ordinerat ska tas i samband med måltid enligt läkarens anvisningar.