Diabetisk njursjukdom
Diabetisk njursjukdom utvecklas endast hos en del av alla personer med diabetes. Den tidigare använda termen "diabetisk nefropati" syftar på de strukturella förändringar som höga blodsockernivåer orsakar i njurarna och som kan ses i en njurbiopsi. Det första tecknet på njurskada är att albumin förekommer i urinen, vilket är anledningen till att urinens albuminutsöndring kontrolleras regelbundet.
Njurskador kan uppstå hos personer med både typ 1- och typ 2-diabetes. Ärftliga faktorer påverkar benägenheten att utveckla en njurskada, men dålig sockerbalans är en betydande riskfaktor. Utvecklingen av diabetisk njursjukdom bromsas upp genom att effektivera behandlingen av sockerbalansen och samtidigt effektivt behandla blodtryckssjukdom och andra riskfaktorer.
Polycystisk njursjukdom
Autosomalt dominant polycystisk njursjukdom är en ärftlig, långsamt framskridande sjukdom där blåsor som uppstår i njurarna gradvis skadar den fungerande njuren. Vid diagnostiken är information om förekomst av sjukdomen i släkten viktig. Ultraljudsundersökning visar vanligtvis typiska förändringar, och i oklara fall kan diagnosen bekräftas med genetisk undersökning.
Majoriteten av patienterna har högt blodtryck. En del av patienterna kan också ha blåsor i levern, klaffel i hjärtat, utbuktningar i tarmväggarna (divertiklar) eller aneurysm i hjärnartärerna.
Utvecklingen av njurskador kan bromsas genom effektiv behandling av högt blodtryck. Det finns ett läkemedel för att bromsa sjukdomsutvecklingen; tolvaptan. Läkemedlet har dock betydande biverkningar och det är svårt att förutsäga dess effektivitet. Av dessa skäl är läkemedelsbehandlingen inte väl etablerad. Polycystisk njursjukdom leder till njursvikt. Hos cirka 50 procent av patienterna utvecklas njursvikt i slutstadiet som kräver dialysbehandling före 60 års ålder.
Glomerulonefrit
Glomerulonefrit är en stor grupp av sjukdomar där njurarnas kärlnystan (glomeruli) är skadade. Orsaken är vanligtvis en störning i kroppens immunförsvar som leder till skador i glomeruli. Ett gemensamt kännetecken för sjukdomarna är förekomsten av röda blodkroppar och protein i urinen. Ofta förekommer också högt blodtryck, och ibland kan patienten ha svullnader. För att ställa diagnos krävs vanligtvis en biopsi från njuren.
Behandlingen av glomerulonefrit varierar mycket. I lindrigare former av sjukdomen räcker det med en god behandling av blodtrycket och ingen specifik sjukdomsinriktad behandling behövs. I svårare fall kan kortison, cytostatika och andra läkemedel som dämpar immunförsvaret användas.
Nefroskleros
Nefroskleros är en njurskada som orsakas av kronisk blodtryckssjukdom. Högt blodtryck skadar njurarna, men utvecklingen av skadan påverkas också av många individuella faktorer. God behandling av högt blodtryck är den viktigaste åtgärden för att förebygga och behandla nefroskleros. I behandlingen är det också viktigt att uppmärksamma andra riskfaktorer för kärlsjukdomar, såsom rökning, blodsockerbalans, övervikt och blodfettsvärden.