Diabetisk nefropati
Diabetisk nefropati utvecklas endast hos en del av alla personer med diabetes. Njurskador kan uppstå hos personer med både typ 1- och typ 2-diabetes. Ärftliga faktorer påverkar benägenheten att utveckla en njurskada, men dålig sockerbalans är en betydande riskfaktor. Utvecklingen av diabetisk nefropati bromsas upp genom att effektivera behandlingen av sockerbalansen och samtidigt effektivt behandla blodtryckssjukdom och andra riskfaktorer.
Polycystisk njursjukdom
Ärftlig polycystisk njursjukdom av vuxentyp är en ärftlig, långsamt framskridande sjukdom där blåsor som uppstår i njurarna gradvis skadar den fungerande njuren. Utvecklingen av njurskador kan bromsas genom effektiv behandling av högt blodtryck. En del av patienterna kan också ha blåsor i levern, klaffel i hjärtat, utbuktningar i tarmväggarna (divertiklar) eller aneurysm i hjärnartärerna. Sedan 2019 finns det ett läkemedel för att bromsa sjukdomsutvecklingen; tolvaptan. Läkemedlet har dock betydande biverkningar och det är svårt att förutsäga dess effektivitet. Av dessa skäl är läkemedelsbehandlingen inte väl etablerad. Polycystisk njursjukdom kan leda till njursvikt.
Glomerulonefrit
Glomerulonefrit är en stor grupp av sjukdomar där njurens glomeruli är skadade. Ett gemensamt kännetecken för sjukdomarna är förekomsten av röda blodkroppar och protein i urinen, ofta tillsammans med förhöjt blodtryck. För att ställa diagnos krävs vanligtvis en biopsi. Behandlingen av glomerulonefrit varierar mycket. I lindrigare former av sjukdomen räcker det med en god behandling av blodtrycket och ingen specifik sjukdomsinriktad behandling behövs, medan man i svårare fall använder kortison och cytostatika med låg dos.
Nefroskleros
Nefroskleros är en njurskada som orsakas av kronisk blodtryckssjukdom. Högt blodtryck skadar njurarna, men utvecklingen av skadan påverkas också av många individuella faktorer. En god behandling av blodtrycket är den viktigaste behandlingen av nefroskleros.