Kost

Den dagliga kosten bör bestå av mångsidiga och färgglada ingredienser.

Man ska äta regelbundet, till exempel frukost, lunch, middag och vid behov 1–2 mellanmål.

Regelbunden näring

• håller blodsockerhalten på en jämn nivå

• dämpar hungerkänslor

• stöder viktkontrollen

• skyddar tänderna mot hål

En regelbunden måltidsrytm hjälper oss också äta måttfullt och minskar frestelsen att småäta.

Vi får energi från kolhydrater, protein och fett. Mångsidig och måttfull näring utgör grunden till en hälsosam kost.

Vi bör äta mycket grönsaker, baljväxter, frukter, bär och svampar. Grönsaker, bär och frukter samt nötter ger mycket fibrer, vitaminer och mineraler samt andra nyttiga föreningar. Baljväxter, som bönor, linser och ärtor innehåller mycket protein. Till huvudmåltiderna och mellanmålen bör man välja mejeriprodukter med så låg fetthalt som möjligt och kött eller fisk med låg salt- och fetthalt. Man bör använda vegetabiliska oljor i matlagningen och dressingar och mjukt margarin på smörgåsen.

Smör, rött kött, feta mejeriprodukter, ostar och bakverk innehåller hårt fett, vilket man bör begränsa. Hälsosamma fetter är vanligtvis mjuka, som vegetabiliska oljor, nötter, frön och fisk.

Fullkornsspannmål innehåller mycket fibrer och mindre energi än vitt spannmål. Man bör undvika renat spannmål, som bröd och bakverk gjorda på vitt mjöl, socker, skalat ris och vit pasta eller ersätta dem med fiberhaltiga alternativ.

Fisk, fågel, ägg, baljväxter och nötter utgör bra proteinkällor. Rött kött bör man äta med måtta.

Hur mycket vätska vi behöver är individuellt. Allmänt sett kan man säga att man ska dricka när man är törstig. Vätskemängden beror på hur aktivt man rör sig, hur varm omgivningen är och hur gammal man är. Normalt sett ska man dricka 1,5–2 liter vätska per dag.

Drycker som rekommenderas är vatten, mineralvatten eller mjölk eller filmjölk med låg fetthalt.

Om du undviker sockerhaltiga drycker sparar du tänderna och undviker tom energi. 2–3 glas mjölk eller filmjölk om dagen tryggar kalciumintaget. När det gäller lungsjukdomar är det dock värt att komma ihåg att mejeriprodukter ökar slemutsutsöndringen.

Undvik helst att dricka alkohol. Alkohol innehåller mycket energi, men inga skyddsnäringsämnen.

Viktuppgång beror ofta på att man får i sig för mycket energi. Då är energiförbrukningen och energiintaget i obalans. Övervikt kan ge andningsbesvär utan att man har någon andningssjukdom.

Dessutom riskerar man att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

Viktminskningen bör ske planenligt och måttligt. En lämplig viktnedgång är cirka 1–2 kg i månaden.

Hälsoviktshuset.fi är en virtuell tjänst som utvecklats av yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården till stöd för en hälsosam bantning och viktkontroll.

Lungsjukdom kan medföra kraftig viktminskning. Ökad energiförbrukning som beror på försvårad andning påverkar viktminskningen. Andra problem kan vara kronisk munandning, hosta, slembildning, svaghet, depression och svårigheter att svälja.

Symtomen på undernäring är

• viktnedgång

• muskelsvaghet

• trötthet

• deppighet

• ökade skov av sjukdomen.

För att bevara en god näringsstatus och jämn vikt bör du äta små mängder flera gånger om dagen. Maten ska smaka bra. Du bör äta det du tycker om. Du bör äta långsamt och undvika att svälja luft. Lättsvald mat gör det lättare att äta.

Personer som lider av undernäring kan använda livsmedel med hög fetthalt, som vegetabilisk olja, fet margarin och till och med grädde och smör (med beaktande av andra sjukdomar).

Soppor, buljonger och vatten ökar mängden mat, men ger inte nödvändigtvis tillräckligt med energi. När du lagar mat bör du välja lättlagade rätter.

En stabil sittställning när du äter minskar trycket på lungorna. Du bör inte dricka vätska förrän efter maten.

Du kan ta olika kosttillskott till den normala kosten. Kosttillskott innehåller vitaminer och mineraler som kan förbättra näringen.

Vid behov kan du öka proteinintaget med proteinrika näringsstöd eller proteinrik mat. Vi behöver protein för att till exempel bevara muskelvävnaden.