Bronkiektasier

De vanligaste symtomen är slemhosta och utsöndring av slem. Upphostningarna kan innehålla blod. Sjukdomen karaktäriseras av slem i utvidgningarna som är svårt att få bort.

Andra symtom, som andnöd, feber och bröstsmärta, kan förekomma framför allt vid ett skov. Symtomen kan uppträda periodvis, till exempel under ett skov, eller vara kontinuerliga.

Genom undersökningar försöker man ta reda på vilka faktorer som har orsakat bronkiektasierna och infektionerna. Förutom basblodprov inkluderar undersökningarna en thoraxröntgen, datortomografi av lungorna, undersökning av upphostningsprov samt spirometri.

När sjukdomen förvärras utreder man vad som orsakat inflammationerna genom att undersöka upphostningsprov så att man kan rikta behandlingen rätt.

Med behandlingen försöker man minska antalet skov och förbättra livskvaliteten genom att behandla symtomen och skoven så väl som möjligt. Aktiv tömning av slem och motion är särskilt viktiga för personer med bronkiektasier för att förebygga inflammationer.

Fysioterapeuten kan visa andnings- och slemtömningsövningar och man kan använda olika andningsövningshjälpmedel som hjälp.

• Motståndsandning med hjälp av flaska

Personer med svåra symtom får ibland andas in en hypertonisk koksaltlösning för att förbättra slemlossningen.

Influensa- och pneumokockvaccin rekommenderas till alla bronkiektasipatienter för att förebygga svåra lunginfektioner.

Läkemedelsbehandling behövs för att lugna bakteriella infektioner. Skovet måste behandlas om till exempel upphostningarna ökar, får en ful färg eller om man får feber.

Antibiotikabehandlingar kan ges intravenöst eller i tablettform beroende på infektionens svårighetsgrad. Ibland ger man även mikrobmedicinering i förebyggande syfte om samma bakterie orsakar upprepade infektioner. En del förebyggande antibiotika ges i inandningsform med en nebulisator.