Andra användbara ordlistor:
A
Absorption
Skillnaderna i gråtoner och mörkhet på röntgenbilder, det vill säga kontrasten, baseras på olika stor absorption av röntgenstrålningen, det vill säga hur strålningen dämpas i patientens vävnader och ben.
Nyckelord: röntgen, röntgenstrålning, absorption
Ackreditering
Ackrediteringen berättar för kunderna och patienterna om verksamhetens kompetens, trovärdighet och pålitlighet.
Ackreditering eller påvisande av kompetens är ett förfarande som baseras på internationella kriterier och det används för att fastställa att aktören är kompetent och att de intyg som ges är trovärdiga.
Före ackrediteringsbeslutet bedömer man om aktören uppfyller kraven i den standard som anger ackrediteringskravet.
Nyckelord: internationella kriterier, kompetens
ALARA (As Low As Reasonably Achievable)
Grundprincip för strålskydd. Exponeringen för strålning ska alltid hållas så liten som det skäligen är möjligt.
Nyckelord: strålskydd, exponering för strålning
Allergier
Ett intensifierat och förändrat sätt för kroppens immunförsvar att reagera på ämnen som är främmande för kroppen. Man kan vara allergisk mot exempelvis födoämnen, läkemedel eller pollen.
Nyckelord: allergier, främmande ämne
Ambulatorisk
En undersökning som görs med en bärbar registreringsanordning.
Nyckelord: registreringsanordning, bärbar
Angiografi
Avbildning av blodkärl med hjälp av kontrastmedel. Blodkärlen kan undersökas med bland annat datortomografi (DT, CT), genomlysning eller magnetundersökning (MRI).
Nyckelord: angiografi, blodkärl, kontrastmedel, datortomografi, CT, genomlysning, magnetundersökning, MRI
B
Bilddiagnostik
Avbildning innebär att man tar medicinska bilder och gör andra undersökningar på patienten på ett sätt som lämpar sig för symtomen. Undersökningarna bidrar till diagnostisering.
I Undersökningshuset omfattar avbildning följande specialiteter och tillhörande undersökningar:
radiologi (t.ex. röntgen, ultraljudsundersökning, magnetundersökning, datortomografi)
nuklearmedicin (isotopundersökningar och -behandlingar)
klinisk fysiologi (t.ex. spirometri, EKG, elektrokardiogram, belastningsprov)
klinisk neurofysiologi (t.ex. EEG, elektroencefalografi, sömnpolygrafi)
Det kan dock finnas variationer mellan olika sjukvårdsdistrikt när det gäller huruvida klinisk fysiologi och klinisk neurofysiologi anses ingå i bilddiagnostik eller laboratorier.
Nyckelord: avbildning, bilddiagnostisk undersökning
Biopsi
Biopsi är ett vävnads- eller cellprov som tas med hjälp av en nål som sticks genom huden.
Ett vävnadsprov tas med en tjockare nål och ett cellprov kan tas med en tunnare nål, med hjälp av vilken man suger in celler i sprutan.
Biopsin kan även tas via ett snitt i huden.
Nyckelord: vävnadsprov, cellprov, biopsi
Blodplasma
Blodets vätskefraktion utan blodceller.
D
Datortomografi DT
Datortomografi (finska TT eller eng. CT) är en undersökning där man med hjälp av röntgenstrålar tar tvärsnittsbilder av ett önskat område. På detta sätt kan man skapa exakta tredimensionella bilder av patientens olika kroppsdelar och organ.
Datortomografi kallas även skiktröntgen.
Nyckelord: DT, CT, röntgenstråle, tvärsnittsbild, skiktröntgen, datortomografi
Dygnsurin
Dygnsurin samlas in under ett dygn genom att ta vara på all urin. Dygnsurin används till exempel för att utreda njur- och ämnesomsättningssjukdomar.
Nyckelord: insamling av urinprov
E
Elektrod
En givare som mäter kroppens egna elektriska aktivitet (till exempel EEG och EKG).
Nyckelord: EEG, EKG
Elektroencefalografi EEG
Elektroencefalografi (EEG) eller hjärnfilm mäter den elektriska aktiviteten i hjärnan. EEG-undersökningen kan göras med en elektrodmössa som placeras på patientens huvud under mätningen.
Undersökningen kan även göras med mätelektroder som placeras på huden med hjälp av en nätmössa eller ett vattenlösligt fixeringsmedel.
Nyckelord: EEG, elektroencefalogram, mätelektrod
Elektroneuromyografi ENMG
Elektroneuromyografiundersökning (ENMG) används för att utreda skador på perifera nerver och muskler. Vid undersökningen mäts nervernas ledningshastigheter med små elektriska impulser och musklernas elektriska funktion med en tunn nål.
Nyckelord: ENMG, perifer nerv, muskler, nerver, skador
F
Fasta
Förberedelserna för vissa laboratorieundersökningar förutsätter att man fastar. För ett fasteprov ska man låta bli att äta i 10–12 timmar. Under fastan kan du dricka ett glas vatten.
Prefixet för fasta är ett litet f före förkortningen för undersökningen.
Nyckelord: förberedelser inför laboratorieundersökningar
G
Gadolinium
Kontrastämnet som används för magnetundersökning innehåller gadolinium. Kontrastämnet doseras oftast i en ven via en kanyl. Vid avbildning av leder (vanligtvis axel och handled) används i vissa fall även ett kontrastämne som injiceras i leden, om radiologen (röntgenläkaren) anser att det behövs.
Nyckelord: kontrastämne, magnetundersökning
Genomlysningsåtgärd
En avbildningsåtgärd som utnyttjar röntgenstrålning och ofta också kontrastmedel. En genomlysningsåtgärd görs när man för undersökningen behöver realtidsbilder av ett rörligt objekt. Under åtgärden kan man även ta enskilda röntgenbilder.
Under genomlysningsåtgärden kan man utföra olika vårdåtgärder som att öppna tilltäppta blodkärl eller stoppa läckage.
Nyckelord: bilddiagnostik, röntgenstrålning, kontrastmedel
H
Hudstickprov
Hudstickprov tas på vuxna i fingertoppen och i hälen på nyfödda och barn under 5 kg. Sticket görs med en lansett som gör ett stick eller ett snitt. Hos vuxna tas hudstickprov i regel patientnära.
Nyckelord: fingertopp, häl, patientnära test
I
Insamlingsurin
Urinens konsistens varierar under olika tider av dygnet. För att få en tillförlitlig bild av ämneshalterna måste man ibland samla urin under en viss tid. I regel är det under ett dygn men ibland räcker det med en kortare tid.
Nyckelord: urin, dygn
Interventionell radiologi
En medicinsk undersöknings- och vårdform där man med hjälp av någon radiologisk avbildningsmetod utför ingrepp i kroppen utan öppen operation.
Detta besparar patienten från de komplikationer som större operationer medför och tillfrisknandet sker också snabbare.
Nyckelord: intrakroppsligt ingrepp
Isotopundersökning
Med isotopundersökningar kan man utreda funktionella och metaboliska förändringar i organ. Röntgen- och magnetundersökning används i huvudsak för att undersöka strukturer.
Nyckelord: isotop, röntgen, magnetundersökning
J
Jod
Jod är ett ämne som effektivt skuggar röntgenstrålar. Jodhaltiga kontrastmedel används till exempel vid röntgenavbildning av blodkärl, urinvägar och leder. Kontrastmedlet lämnar kroppen via njurarna. Det är sällsynt med allergi mot kontrastmedlet, men inte omöjligt. Alla enheter är dock förberedda på att hantera allergiska reaktioner. Om du känner till en allergi bör du kontakta den bilddiagnostiska enheten.
Nyckelord: jod, kontrastmedel, röntgen, allergisk reaktion
Joniserande strålning
Joniserande strålning är strålning med högt energiinnehåll och den kan ändra atomers elektriska laddning, det vill säga jonisera dem. Joniserande strålning kan vara elektromagnetisk strålning (som röntgenstrålning och gammastrålning) eller partikelstrålning.
Nyckelord: strålning, röntgenstrålning
K
Kapillärprov
Prov som tagits i ett tunt glasrör (glaskapillär) efter ett hudstick i fingret.
Nyckelord: fingertopp, kapillär
Klinisk fysiologi
Klinisk fysiologi undersöker organfunktioner och störningar i dessa i människokroppen. Klinisk fysiologi undersöker funktionen hos bland annat lungorna, hjärtat och matstrupen med hjälp av olika mätningar, antingen som en kortvarig undersökning eller som långtidsregistreringar.
Nyckelord: lungor, hjärta, matstrupe, långtidsregistrering
Klinisk neurofysiologi
Klinisk neurofysiologi undersöker med i huvudsak elektriska mätningar funktionen hos det centrala och perifera nervsystemet samt musklerna, samt störningar i dessa.
De vanligaste undersökningarna är mätning av den elektriska aktiviteten i hjärnan, elektroencefalografi, (EEG) och elektroneuromyografi (ENMG), som undersöker funktionen hos nerver och muskler.
Dessutom undersöker klinisk neurologi andningsstörningar under sömnen samt andra sömnstörningar och symtom med dagtrötthet.
Nyckelord: centrala nervsystemet, perifera nervsystemet, muskulatur, hjärna, EEG, ENMG, sömnstörningar
Kontrastmedel
Kontrastmedel är ett medel som används vid bilddiagnostiska undersökningar för att förbättra kontrasten hos strukturer eller vätskor i kroppen eller i förhållande till andra strukturer.
Röntgenkontrastmedlen delas vanligtvis upp i jodhaltiga och icke-jodhaltiga medel, där de sistnämnda främst innehåller barium. Jodhaltiga kontrastmedel används till exempel vid avbildning av blodkärl, urinvägar och leder, medan bariumkontrastmedel används vid tarmavbildning.
Kontrastämnet gadolinium används för att göra magnetavbildningen effektivare. Det är sällsynt med allergi mot kontrastmedel och kontrastämnen, men det är möjligt. Man är dock väl förberedd på allergiska reaktioner i undersökningsenheten.
Nyckelord: bilddiagnostisk undersökning, röntgenundersökning, jod, gadolinium
Kropps-DT
Datortomografi (DT) av kroppen. Datortomografiapparaten tar tvärsnittsbilder med hjälp av röntgenstrålar. Bålen är den del av människokroppen som inte omfattar huvudet och lemmarna.
När man undersöker bålen är det vanligtvis lungorna och buken som undersöks.
Nyckelord: datortomografi, röntgenstrålning, lungor, buk
Kvalitetssäkring
Medicinska laboratorier producerar tjänster åt patienter och vårdande läkare på ett sätt som påverkar vården. Laboratoriet ska kunna påvisa hur det uppfyller de ställda kvalitetskraven och vilka förfaranden som tillämpas för att producera tillförlitliga undersökningsresultat.
Med kvalitetssäkring inom avbildning säkerställs att apparaten, anläggningen eller verksamheten uppfyller de krav som ställts på den. På detta sätt säkerställs att apparaterna fungerar korrekt och pålitligt.
Nyckelord: kvalitetskrav, tillförlitliga testresultat
L
Laboratorieundersökning
En medicinsk laboratorieundersökning är ett sätt att få kännedom om en människas hälsotillstånd eller kunna diagnostisera sjukdomar genom att undersöka prover som tagits ur kroppen, exempelvis blodprov, urinprov och vävnadsprov.
Undersökningen utförs i regel i sjukhusets eller hälsocentralens laboratorium, men även i laboratorier i separata undersökningsanläggningar, privata läkarstationer eller företag.
Nyckelord: blodprov, urinprov, vävnadsprov, laboratorium
M
Magnetundersökning
Magnetundersökning (eng. Magnetic Resonance Imaging, MRI; finska. MK) är en medicinsk avbildningsteknik inom radiologin.
Metoden mäter radiofrekventa signaler som avges av vätekärnor i ett magnetfält i objektet som ska avbildas. Därför lämpar den sig väl för undersökning av vävnader som innehåller rikligt med väte (fett- och vattenhaltiga vävnader, inklusive benmärgen).
Nyckelord: MRI, MK, avbildningsmetod
N
Nativundersökning
Konventionell röntgen utan kontrastmedel. Vid avbildningen tas enskilda bilder, till exempel thoraxröntgen. Termen kan även användas för datortomografi- och magnetundersökningar.
Nyckelord: Basröntgen, röntgen
Naturens bakgrundsstrålning
I omgivningen förekommer det radioaktiva ämnen som härstammar från naturen samt kosmisk strålning från rymden. Naturliga radioaktiva ämnen finns i marken, luften och även i våra kroppar.
Nyckelord: radioaktiva ämnen, strålning
Nuklearmedicin
Med nuklearmedicin avses en medicinsk specialitet där man använder radioaktiva läkemedel för att undersöka och behandla sjukdomar.
Radioaktivt sönderfall är en händelse där en instabil atomkärna sönderfaller utan yttre påverkan och förlorar energi varvid den blir till lättare atomkärnor.
I processen frigörs joniserande strålning som beroende på sönderfallet är antingen elektromagnetisk strålning, partikelstrålning eller oftast bådadera.
Nyckelord: isotop, radioaktivt läkemedel
P
Prefix för laboratorieundersökningar
Framför laboratorieundersökningsförkortningarna finns prefix som anger på vilken kroppsvätska eller vilket sekret provet ska tas och bland annat på vilken blodfraktion bestämningen ska göras. Hur prefixet skrivs (liten eller stor bokstav) spelar roll.
Nedan har vi listat de vanligaste prefixen och förklaringar till dem.
B
Helblod (blodprov), som innehåller alla blodkomponenter
fB
Helblod (blodprov), fastande
cB
Kapillärprov (fingertoppsprov/hudstickprov)
Bm
Benmärgsprov
Ex
Upphostningsprov
f
Fasteprov
F
Avföringsprov
Li
Cerebrospinalvätskeprov
Np
näs-svalgprov
P
plasma (blodprov), innehåller inte blodkroppar
fP
Plasma (blodprov), fastande
Ps
Svalgprov
Pt
Patientspecifik undersökning, t.ex. hjärtfilm, spirometri (patienten är föremål för undersökningen)
S
Serum (blodprov), innehåller inte blodkroppar eller koagulationsfaktorer
fS
Serum (blodprov), fastande
Sy
Ledvätskeprov
Ts
Vävnadsprov
U
Urinprov
dU
Dygnsinsamling av urin (insamlingstid 24 timmar)
cU
Insamling av natturin (insamlingstid 12 timmar)
Nyckelord: förkortningar, prefix, koder
Principen om berättigande
Grundprincip för strålskydd. En verksamhet som exponerar för strålning är berättigad endast om den ger mer nytta än skada.
Nyckelord: strålskydd
R
Radiolog
Radiologen är en läkare som specialiserat sig på radiologi.
Nyckelord: läkare
Radiologi
Undersökning och behandling av sjukdomar med hjälp av strålning, ultraljud eller magnetfält.
I dag räknas även andra avbildningsmetoder än de som utnyttjar strålning till radiologin. Sådana är bland annat ultraljuds- och magnetundersökning.
Nyckelord: radiologi, strålning, ultraljud, magnetfält
Referensvärde
Med referensgränser eller referensvärden för laboratorieundersökningar avses laboratorieundersökningarnas gränsvärden, inom vilka resultaten från undersökningen i fråga finns hos en frisk människa. Tidigare användes termen "normalvärden" i stället för referensvärden för samma ändamål.
I många fall hjälper referensgränserna till att bedöma betydelsen av resultatet från laboratorieundersökningen, dvs. om resultatet är normalt eller avvikande, men det finns också situationer där tolkningen är mer komplex och kräver att läkaren som beställt undersökningen gör en bedömning.
För många laboratorieundersökningar definieras referensgränserna separat efter kön och ålder, dvs. referensgränserna kan skilja sig åt mellan män, kvinnor och barn i olika åldrar. Referensgränserna kan också variera av laboratorietekniska skäl, dvs. beroende på vilken analysmetod som används för att utföra en viss laboratorieundersökning.
Nyckelord: laboratorieundersökning, gränsvärde, normalvärde, tolkning av resultat
Remiss
För en laboratorie- och bilddiagnostisk undersökning inom de offentliga tjänsterna behöver du alltid en remiss som utfärdats av en läkare. Remissen är en elektronisk eller pappersblankett där läkaren har antecknat vilka undersökningar du ska genomgå. Den vårdande, det vill säga remitterande läkaren bedömer behovet av undersökningar samt vilka undersökningar och undersökningsmetoder som lämpar sig bäst.
Utifrån remissen kan provtagaren i laboratoriet utföra de undersökningar som läkaren ordinerat. På avbildningssidan anger remissen vilken undersökning som behövs samt frågeställningen så att man bättre förstår vad som ska undersökas.
Nyckelord: laboratorieundersökning, bilddiagnostisk undersökning
Röntgen med belastning
En röntgenbild eller röntgenundersökning där objektet som avbildas utsätts för påfrestningar eller belastas. När det gäller avbildning av lemmar innebär det oftast att man tar en bild när patienten står, dvs. stöder på en lem. Vid bildtagning av den mindre leden i axelområdet kan man också begära röntgen med belastning och då håller patienten vikter i händerna under avbildningen.
Bilder av ryggraden tas i allmänhet stående. Avbildning stående är så vanligt att det inte längre finns något separat tillägg för "stående" eller ”belastad".
Nyckelord: röntgenundersökning, belastning
Röntgenstrålning
Joniserande elektromagnetisk strålning som produceras med högspänning i ett röntgenrör.
Röntgenstrålning används för sedvanliga röntgenundersökningar (till exempel ben i extremiteterna, lungröntgen), genomlysningsundersökningar (till exempel avbildning av matstrupe, urinblåsa och ändtarm) och datortomografi (sv. DT, eng. CT). TT = eng. CT).
Röntgenstrålning kan även användas i samband med vissa medicinska ingrepp (till exempel angioplastik (ballongvidgning av blodkärl)).
Nyckelord: elektromagnetisk strålning, DT, CT
Röntgenundersökning
Röntgenundersökning är en undersökningsmetod som utnyttjar röntgenstrålning, som tränger igenom vävnaderna. Detta ger en röntgenkontrastbild av patienten.
Den lufthaltiga lungvävnaden och fettvävnaden släpper igenom strålarna väl och ser mörka ut på röntgenbilder, medan benvävnaden tar upp (absorberar) många strålar och inte släpper dem igenom vilket får benen att se ljusa ut på röntgenbilderna.
Nyckelord: undersökningsmetod, röntgenstrålning
S
Screening
Med screening sållar man fram sjukdomar bland den symtomfria befolkningen. Screeningen utförs som en gruppkontroll till vilken man bjuder in gruppen som ska screenas.
Screeningar är bland annat mammografi, som används för att screena bröstcancer samt papa-prov, som används för att screena cancer i livmoderhalsen.
Nyckelord: asymtomatisk befolkning, massundersökningar, mammografi, livmoderhalscancer, tarmcancer
Sievert (Sv)
Enhet för stråldos. Anger mängden strålning där man har beaktat typen av strålning och vävnadernas känslighet för strålningen. Multipelenheter är till exempel millisievert (mSv), som är en tusendels sievert, och mikrosievert (µSv), som är en miljondels sievert.
Nyckelord: stråldos
Skolios
Skolios innebär att ryggraden är vriden. Vid skolios böjs ryggraden i sidled när den ses framifrån eller bakifrån. Ibland bedöms skoliosens omfattning med hjälp av en så kallad skoliosröntgen.
Röntgenstrålar används för att ta en bild av hela ryggraden, och därefter görs mätningar utgående från bilden. På grundval av mätresultaten bestämmer din läkare om och hur din skolios ska behandlas. Röntgen kan också användas för att följa upp skoliosens utveckling eller behandlingsresultaten.
Nyckelord: skolios, röntgenundersökning
Stråldos
Det finns flera fysikaliska storheter som beskriver stråldosen. De anger alla mängden energi som har absorberats i mediet från strålningen.
Med avseende på exponeringen för strålning är även storheter som beskriver den hälsomässiga skada som strålningen orsakar viktiga. Enheten för dessa storheter är millisievert (mSv).
Nyckelord: exponering, millisievert, mSv
Strålningsundersökning
En strålningsundersökning avser röntgen- eller isotopundersökning.
Nyckelord: röntgenundersökning, isotopundersökning
Sömnpolygrafi
Med sömnpolygrafi undersöks i första hand andningsstörningar under sömnen. Undersökningen görs på natten hemma hos patienten.
Personen som undersöks hämtar under föregående dag undersökningsapparaten från den undersökande enheten eller en annan överenskommen plats och får samtidigt anvisningar om hur apparaten används.
Nyckelord: sömn, andningsstörning, hem
T
Tomosyntesundersökning
En tomosyntesbild är en tredimensionell bild som har sammanställts av flera enskilda mammografibilder på dator.
Nyckelord: Mammografi
U
Urinprov
Urinprovet kan vara ett mittstråleprov (PLV), primärurin eller dygnsurin. Provtypen beror på vad man vill undersöka i provet.
Nyckelord: primärurin, dygnsurin
V
Vakuumrör
Blodprover tas i regel med vakuumteknik, där ett undertryck suger in den erforderliga mängden blod i ett rör. Provtagning med vakuumteknik är säkert och rent eftersom den blodmängd som behövs går rakt in i röret och blodet inte stänker utanför röret.
Nyckelord: blodprov
Venblodprov
Venblodprovet är det vanligaste blodprovet för vuxna. Det tas i en ven i armvecket i huvudsak med vakuumnål eller alternativt med öppen teknik om blodkärlen är sköra eller små.
Nyckelord: armveck, blodprov