Slumpmässiga biverkningar
Slumpmässiga biverkningar orsakas av slumpmässiga förändringar i en cell. Även annars sker det sådana förändringar i cellerna i vävnaderna som kroppen kan reparera.
Den främsta slumpmässiga biverkningen förknippad med strålningsundersökningar eller åtgärder som använder strålning är en liten cancerrisk. Strålningsundersökningar orsakar en mycket liten statistisk tilläggsrisk för allmän cancersjuklighet.
Finländares risk att dö i cancer av orsaker som inte beror på strålning är 1:5 (en av fem personer), med andra ord dör cirka 20 procent av befolkningen av cancer i något skede av livet.
Direkta biverkningar
Med direkta biverkningar avses den vävnadsskada som strålningen medför. Låga stråldoser orsakar ingen vävnadsskada, och inga strålningsundersökningar inom bilddiagnostik medför några direkta biverkningar.
En krävande och långvarig strålningsåtgärd kan dock i vissa fall till exempel orsaka hudrodnad. Dessa osannolika verkningar beskrivs separat.
Om du vet (eller misstänker) att du är gravid, är på väg till en bilddiagnostisk undersökning och är orolig för användningen av strålning, fråga den remitterande läkaren eller vårdpersonalen på den bilddiagnostiska enheten. Läs mer i avsnittet Undersökningar när du är gravid i Undersökningshuset.
Se videon: Strålsäkerhetens ABC, Kan strålning från bilddiagnostiska undersökningar orsaka skada?Videon är producerad av OYS och har undertexter på finska och svenska.
Stråldoser från olika undersökningar och uppskattad risk
Den undersöktas ålder påverkar den extra cancerrisken. Strålning i barndomen medför en större extra risk än motsvarande stråldos i vuxen ålder. Hos ett litet barn är risken cirka trefaldig och för en 90-åring cirka en tredjedel jämfört med en 30-åring Den extra risken för barn är dock mycket liten.
Det finns även skillnader i hur känslig man är för strålning, och kvinnor är känsligare för strålningens biverkningar än män. Dessutom varierar strålningskänsligheten hos olika vävnader och organ.
Tabellen nedan ger dig information om undersökningar, deras stråldos och sannolikheten för den risk strålningen medför. Den eventuella cancerrisk som strålningen medför påverkas av vilken undersökning som görs, den tillhörande stråldosen och egenskaperna hos personen som undersöks. Den cancerrisk som strålningsundersökningen medför för en enskild patient kan inte uppskattas exakt.
Tabell över stråldoser:
Stråldos | Stråldos | Extra risk för att dö i cancer på grund av strålning | Extra risk för att dö i cancer på grund av strålning | |
|---|---|---|---|---|
Undersökning | Effektiv dos (mSv)1 | Motsvarande exponeringstid från alla strålningskällor2 | Uttryckt i ord | Sannolikhet3 |
Röntgen av ben i extremitet | <0,02 | Under 2 dagar | nästan obefintlig | <1:1 000 000 |
Lungröntgen | 0,02 - 0,2 | 2 - 12 dagar | minimal | 1:1 000 000 - 1:100 000 |
Höftröntgen, datortomografi av huvudet | 0,2 - 2,0 | 12 dagar - 4 månader | mycket låg | 1:100 000 - 1:10 000 |
Datortomografi av magen, ballongvidgning av kransartär, vanligaste angiografier, undersökning av skelettet med gammakamera | 2,0 - 20,0 | 4 månader- 3 år 5 månader | låg | 1:10 000 - 1 |
Förklaring av termer i tabellen:
1 Effektiv dos: storhet som anger den totala hälsomässiga skadan orsakad av joniserande strålning med beaktande av organ som är känsliga för strålning
2 Finländarnas genomsnittliga exponering för strålning är 5,9 mSv (beräknat på basis av 2018 års uppgifter, Strålsäkerhetscentralen)
3 Sannolikhet: Siffrorna anger den statistiska tilläggsrisken. Risken för en enskild patient kan inte uppskattas exakt.
Som jämförelse: En fyra timmar lång flygresa på 10 km höjd medför en stråldos på 0,02 mSv.