Specialiteter inom bilddiagnostik
På den här sidan hittar du mer information om specialiteterna inom bilddiagnostik.
Radiologiska undersökningar används i stor utsträckning för att fastställa olika sjukdomar samt för att följa upp effekten av behandlingen.
De vanligaste radiologiska bilddiagnostikmetoderna är röntgenundersökning av lungor, benstomme, bröstkörtlar och tänder, samt ultraljud, datortomografi, magnetundersökning och olika ingrepp.
De radiologiska bilddiagnostikmetoderna uppdelas i sådana som använder röntgenstrålning och andra tekniker.
Användningen av röntgenstrålning inom radiologin baseras på strålningens förmåga att tränga igenom olika vävnader i kroppen på olika sätt och delvis på att strålningen dämpas på olika sätt i olika vävnader beroende på bland annat vävnadernas densitet. Urskiljningen av organ och sjukdomstillstånd kan i vissa undersökningar förbättras genom att använda kontrastmedel och kontrastämnen.
Ursprungligen avsåg termen radiologi endast användning av strålning för medicinska undersöknings- och behandlingsändamål. I dag räknas även andra medicinska bilddiagnostikmetoder, som inte använder strålning, till exempel ultraljud och magnetundersökning, till radiologi.
Dessutom gör man numera allt fler behandlingsåtgärder med radiologi, till exempel behandlar lokala cancertumörer, öppnar blodproppar, stoppar blödningar.
Läkarremiss behövs alltid för radiologiska undersökningar och ingrepp.
Med klinisk fysiologi undersöks människas organfunktioner samt regleringen av och störningar i dessa. Undersökningarna behövs bland annat för att konstatera, följa upp och bedöma behandlingseffekten vid vanliga folksjukdomar, såsom astma och kransartärsjukdom.
Klinisk fysiologi används för att diagnostisera många av de mer sällsynta sjukdomarna och för att fastställa patienternas risker vid operation och ingrepp samt deras arbetsförmåga.
Eventuella störningar kan upptäckas genom att mäta mekaniska, elektriska och metaboliska händelser i kroppen i vila, under belastning eller annan exponering. Dessutom görs långtidsregistreringar.
Undersökningar inom klinisk fysiologi omfattar:
hjärtundersökningar
belastningsprov
undersökning av den perifera blodcirkulationen
undersökning av andningsfysiologin
undersökningar av matsmältningskanalen
Läkarremiss behövs alltid för undersökningar inom klinisk fysiologi.
Undersökningar inom klinisk neurofysiologi används för att utreda störningar i det centrala och perifera nervsystemet samt muskelfunktionen. Dessutom undersöks sömn och vakenhet samt funktionen hos olika sinnesorgan.
Den kliniska neurofysiologin övervakar även nervsystemets funktion under bland annat operationer och intensivvård.
Elektroneuromyografi, det vill säga undersökning av nerv-muskelfunktion, används för att upptäcka skador och sjukdomar i muskler och nerver.
Med hjälp av hjärnfilm, EEG, det vill säga elektroencefalografi, kan man undersöka exempelvis epilepsi och andra anfallsliknande symtom. Störningar under sömnen kan utredas med sömnpolygrafi.
Metoderna inom klinisk neurofysiologi hjälper även till vid förebyggande av nervskador vid operation samt vid diagnos av störningar i syn, hörsel och känselsinne.
Vid sidan av diagnos och långtidsövervakning ger man vid vissa enheter inom klinisk neurofysiologi utvändig behandling med neuromodulation. Behandlingen kan utföras med metoder, till exempel repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS), där aktiviteten i hjärnan accelereras eller bromsas med hjälp av magnetfältspulser. På detta sätt kan man behandla till exempel sådan kronisk smärta eller depression som inte kan lindras med sedvanlig behandling.
Läkarremiss behövs alltid för undersökningar inom klinisk neurofysiologi.
Inom nuklearmedicin identifieras tumörvävnader och undersöks funktionen och ämnesomsättningen hos olika kroppsdelar, organ eller vävnader med hjälp radioaktiva läkemedel.
Många sjukdomar kan upptäckas med isotopundersökningar innan de strukturella förändringarna som sjukdomen orsakar kan ses med övriga bilddiagnostiska metoder.
Vid isotopundersökning ges en liten mängd radioaktivt läkemedel i patientens blodådra eller via munnen eller andningen.
En gammakamera eller PET-kamera används för att se hur det radioaktiva läkemedlet söker sig till organet eller kroppsdelen som ska undersökas. De apparater som används vid undersökningarna kan mäta mycket små mängder strålning.
En typisk isotopundersökning är en undersökning av skelettet med gammakamera vid exempelvis utredning av cancerspridning.
Radioaktiva läkemedel kan även användas för att behandla olika sjukdomar. Med isotopbehandlingar behandlas exempelvis olika cancersjukdomar.
Läkarremiss behövs alltid för undersökningar inom nuklearmedicin.
Uppdaterad 10.3.2023