Om du inte har förberett dig enligt anvisningarna kan det påverka undersökningsresultaten och hur dessa tolkas. Om du har avvikit från de givna anvisningarna ska du alltid berätta om detta för laboratoriepersonalen. Ni kan avtala om att ta provet senare, om detta går att ordna enkelt.
Om den remitterande enheten anser det vara nödvändigt eller om du har svårt att komma till laboratoriet på nytt, kan provet tas. Då antecknas uppgiften om avvikande förberedelse i anslutning till begäran om undersökning, så att läkaren kan beakta detta när resultatet tolkas.
Nyckelord: laboratorieundersökning, följa anvisningar, förberedelser
Tiden beror på undersökningen. Om man till exempel ska undersöka celler och bakterier i urinen borde urinen hållas i blåsan i minst fyra timmar före provtagningen. Då koncentreras ämnena i urinen och undersökningsresultatet blir mer pålitligt. Kontrollera anvisningarna i den patientanvisning du fått. Länkar till de olika sjukvårdsdistriktens patientanvisningar finns i avsnittet Före undersökningen.
Nyckelord: urin, provtagning
I laboratoriet sker provtagningen vanligtvis genom provtagning av venöst blod. Provtagning innebär smärta i samband med sticket, som kan lindras på olika sätt.
Hos spädbarn minskar smärtan till exempel när de suger på en napp och när de får bröst- eller flaskmatning. En läkemedelssalva minskar injektionssmärtan. Att koncentrera sig på andra aktiviteter, t.ex. att titta på bilder eller spela ett spel, minskar också smärtupplevelsen.
Nyckelord: smärta, provtagning
För laboratorie- och bilddiagnostiska undersökningar inom de offentliga tjänsterna behöver du alltid en remiss från en läkare. Läkaren som remitterat dig för undersökningen och vårdenheten vet och berättar för dig om hur du ska gå till väga med remissen.
Laboratorieproverna tas alltid enligt vårdenhetens anvisningar. Remissen har gjorts för den dag som ligger närmast den dag då proverna ska tas. Beroende på område förblir laboratorieremissen i systemet i sex månader till ett år. Det är dock viktigt att du deltar i undersökningarna enligt anvisningarna från din vårdenhet för att säkerställa att din sjukdom diagnostiseras, behandlas och följs upp på ett smidigt sätt.
Det finns ingen officiellt fastställd giltighetstid för röntgenremisser. I praktiken anses tidsfristen vanligtvis vara ett år. Det är dock viktigt för tolkningen av röntgenbilder att remissen innehåller aktuell information om patientens tillstånd. För sällsynta kontroller (t.ex. vissa cancerkontroller) gäller remissen för intervallet mellan kontrollerna om inte ditt tillstånd förändras.
Nyckelord: remiss, undersökning, laboratorieundersökning, bilddiagnostiska undersökningar, läkare, offentliga tjänster
De grundläggande laboratorieproven är vanligtvis klara inom några dagar. Akuta undersökningar, där läkaren vill få svaren snabbt blir också färdiga snabbt, vanligtvis på några timmar. Vissa mer sällsynta laboratorieundersökningar görs mer sällan eller så kan man vara tvungen att skicka proven till ett annat laboratorium vilket medför fördröjningar.
Beträffande bilddiagnostik kan den person som skickat dig till undersökningen i vissa fall tolka resultatet. Oftast behövs dock utlåtande från en specialläkare. Utlåtandena ges i prioritetsordning. Läkaren kan ha många undersökningar som väntar på utlåtande. Ibland blir man tvungen att begära ett elektroniskt bilddiagnostikutlåtande från ett annat sjukhus. Detta kan vara fallet i en situation där man vill få ett utlåtande från en radiolog med en kompetens inom en viss specialitet.
Nyckelord: resultat
Under en EEG-undersökning används gel på elektroderna och gelet kan göra håret lite klibbigt. Du kan skölja bort gelet med vatten, och om det fortfarande finns lite kvar efter det försvinner resten när du tvättar håret.
Nyckelord: EEG, hiukset
Urinens konsistens varierar under olika tider av dygnet. Därför behöver man för undersökning av exempelvis vissa njur- och ämnesomsättningssjukdomar samla urin under ett helt dygn.
Nyckelord: dygnsurin
Enligt nuvarande praxis är det inte längre nödvändigt att använda strålskydd.
Nyckelord: strålskydd
Valet av undersökningsmetod beror på dina symtom och vilken metod som lämpar sig bäst för att undersöka just dina symtom. Datortomografiundersökningen är snabb, mer lättillgänglig och är till exempel bättre än magnetundersökning vid undersökning av lungor och skelett.
Undersökningarna väljs mycket noggrant. Om strålning används för undersökningen (till exempel röntgenundersökning och datortomografi), görs undersökningen endast om nyttan är större än den eventuella skadan.
När undersökningen planeras för dig beaktas alltid även sådana undersökningsalternativ som inte använder strålning (till exempel ultraljudsundersökning och magnetundersökning).
Nyckelord: undersökningsmetod, undersökningsalternativ
Vid ansträngning sker det förändringar i kroppens ämnesomsättning, och dessa kan ses i halterna av exempelvis blodsocker eller hormoner. Stor ansträngning bör alltid undvikas före provtagning. Detta är särskilt viktigt i samband med vissa hormonundersökningar.
Nyckelord: ansträngning, ämnesomsättning
En del av kunderna är på plats i god tid och vissa kommer i sista stund. Kunderna tillbringar olika lång tid i undersökningsrummen och ibland blir man tvungen att mellan de övriga patienterna ta in jourpatienter som snabbt behöver vård.
Ibland kan man bli förbryllad i situationer där det på samma ställe görs undersökningar eller tas prov med både könummer och tidsbokning. Alla undersökningar kan inte utföras i alla undersökningsrum. Ibland kan ett visst undersökningsrum eller en viss mottagning ha kö.
Nyckelord: undersökning, väntetid
Enligt lagen ska möjligheten att en kvinna i könsmogen ålder (12–50 år) är gravid alltid utredas innan en strålningsundersökning görs.
Nyckelord: graviditet, bilddiagnostik
Akuta undersökningar går alltid före undersökningar med tidsbokning, eftersom de akuta undersökningarna är brådskande. Ibland kan dröjsmålet orsakas av ett fel i utrustningen eller andra plötsliga orsaker.
Personalen gör sitt bästa för att undersökningarna ska gå så fort som möjligt. Målet är även att hålla patienterna medvetna om dröjsmålen så gott det går.
Längden på bilddiagnostiska undersökningar kan särskilt variera till följd av olika symtom hos patienten. Hos vissa är symtomen sådana att det behövs en ytterligare, mer omfattande undersökning för att kunna ställa en diagnos.
Nyckelord: väntetid
Samma grundämne kan ha flera olika former (isotoper) som skiljer sig från varandra i att de har olika antal neutroner i atomen. Vissa av dessa isotoper sönderfaller av sig själva. Sönderfallet kallas för radioaktivt sönderfall eftersom atomen då frigör strålning.
Strålningsmängden kan mätas och fotograferas med en speciell detektor, till exempel en PET- eller gammakamera.
Nyckelord: isotop
I vissa situationer kan man istället för armvecket ta ett hudstickprov i fingertoppen. Detta görs i regel när provet analyseras direkt efter provtagningen i en patientnära testanordning, till exempel på skötar- eller läkarmottagningen.
Merparten av alla prov tas dock i venerna i armvecket och skickas för undersökning i ett laboratorium.
Nyckelord: ett prov från fingertoppen
Om du har metall eller metalldelar i kroppen ska du på förhand kontakta enheten som gör magnetundersökningen. Då utreds lämpligheten av magnetundersökning i just ditt fall när undersökningen planeras.
Exempelvis pacemaker, protes, operationsclips, granatsplitter eller läkemedelspump kan utgöra ett hinder för undersökningen eller kräva att personalen utför specialplanering och -förberedelser när de ska genomföra undersökningen.
Däremot förhindrar ledproteser eller metaller som fästs i benet vid ortopediska operationer i regel inte bilddiagnostik. Fyllningar i tänderna och motsvarande material i munnen är trygga.
Nyckelord: magnetundersökning, pacemaker
Klä dig varmt när du kommer till en ENMG-undersökning, eftersom lemmarna ska ha normal temperatur för att mätningen ska lyckas. Om avsikten är att undersöka ryggen eller de nedre extremiteterna, lönar det sig att underst ha kortbenta eller benlösa underbyxor, eftersom kläder med långa ben måste tas bort för undersökningen. Det viktigaste är att stället som undersöks enkelt kan kläs av.
Nyckelord: ENMG, klädsel
Efter en venprovtagning rekommenderas det att sitta lugnt och utöva kontinuerligt tryck på provtagningsstället i cirka fem minuter för att stoppa blödningen.
Nyckelord: venprovtagning, laboratorium
Personalen på bilddiagnostikenheten ger dig inte resultaten direkt, utan de skickas till den läkare som har skickat dig på undersökning. Din läkare berättar för dig hur du får kännedom om resultaten: på mottagningen, per brev, per telefon eller elektroniskt på Mina Kanta-sidorna.
Läkaren bedömer även hur brådskande din undersökning är. Ofta är en enskild undersökning bara en av flera metoder som läkaren använder för att bilda sig en helhetsuppfattning om din situation och utarbeta en vårdplan.
När din läkare eller sjukskötare skickar dig på prov kan du fråga om resultaten kommer att läggas in på Mina Kanta-sidorna.
Nyckelord: resultat, Mina Kanta-sidor, bilddiagnostik
Resultaten från laboratorieundersökningarna får du från den vårdenhet som skickat dig till undersökningen. Resultaten av undersökningarna läggs ofta även in på Mina Kanta-sidor, där du kan se dem.
När läkaren eller skötaren remitterar dig till laboratorieundersökning kan du fråga om resultaten kommer in på Mina Kanta-sidorna.
Nyckelord: undersökningsresultat, Mina Kanta-sidor, laboratorium
Klä dig för en blodprovstagning på ett sådant sätt att man lätt får fram underarmen. Ärmen borde kunna lyftas upp åtminstone till armvecket och den får inte trycka på för mycket när den är upprullad. Om skjortärmarna har knappar är det bra om de är lätta att öppna. Vi rekommenderar att du klär dig i kläder där det inte gör något om de får fläckar på sig. Ta inte på dig en massa smycken som kan smutsas ner av blodet eller som du kan glömma om de måste tas bort för provtagningen. Undvik parfymer eftersom många är överkänsliga mot dem.
Nyckelord: klädsel, blodprovstagning
Du kan ge respons genom att fylla i en responsblankett på det verksamhetsställe där undersökningen gjordes eller provet togs. Den elektroniska responsblanketten hittar du via sjukvårdsdistriktets, enhetens eller verksamhetsställets webbplats.
Din respons är viktig, eftersom den hjälper oss att utveckla verksamheten.
Respons som ges i sociala medier kan vårdpersonalen inte kommentera på grund av tystnadsplikten.
Om din vård eller hur du blivit bemött är förknippat med problem eller oklarheter, rekommenderar vi att du i första hand diskuterar dem med avdelningens personal och deras chefer.
Nyckelord: respons, ge respons
Normalt görs en sömnpolygrafi hemma. Du sätter på dig undersökningsapparaten innan du lägger dig och sover med den som normalt. Du kan till exempel ha en t-skjorta under apparaten. På vissa enheter fäster man apparaten redan när den avhämtas. Läs patientanvisningen noga.
Nyckelord: sömnpolygrafi, klädsel, sömn
Om det inte går att ta prov i armvecket kontrollerar provtagaren vid behov hur de övriga ådrorna i armen och på handryggen lämpar sig för provtagning.
Nyckelord: provtagning i armvecket
Testet avbryts om du börjar må dåligt. De prov som insamlats före avbrottet skickas dock för undersökning. Laboratoriet informerar den som beställt undersökningen om avbrottet och de beställer vid behov ett nytt glokosbelastningstest åt dig.
Nyckelord: illamående, glukosbelastning
När du har blivit ombedd att lämna urinprov behöver du rätt sorts tillbehör för ändamålet. Tillbehören får du antingen från vårdenheten eller så ombeds du hämta tillbehören från laboratoriet.
När du hämtar tillbehör för urinprovtagningen är det viktigt att du diskuterar med personalen på laboratoriet eftersom du utöver tillbehören ofta även får skriftliga anvisningar för hur du lämnar provet.
När du returnerar urinprovet till laboratoriet är det viktigt att du diskuterar med personalen så att den exakta provtagningstidpunkten och eventuellt den tidsperiod som urinprovet har varit i urinblåsan blir antecknade i undersökningsbegäran.
Nyckelord: urinprov
Ibland kan man vara tvungen att ta blodprov i flera provrör, beroende på vilka laboratorieundersökningar som har beställts, även om det numera är möjligt att göra flera laboratorieundersökningar ur samma provrör.
Vid blodprovstagning på barn iakttas de internationella rekommendationer för mängder man kan ta på en gång och som är baserade på barnets vikt.
För vuxna finns inte motsvarande rekommendationer, men de blodmängder som tas på vuxna överskrider i regel aldrig den blodmängd som tas till exempel vid blodgivning.
Nyckelord: blodprov
Läkaren eller skötaren kommer överens med dig om hur du får veta resultaten från undersökningen. På Mina Kanta-sidorna syns resultaten i regel cirka en månad efter undersökningen.
I Mina Kanta-sidor syns undersökningsresultaten i regel omedelbart då resultaten blivit färdiga. Det finns dock vissa undantag:
Radiologiska utlåtanden och laboratorieundersökningar där ett skriftligt utlåtande ges fördröjs.
Undersökningsresultat inom klinisk genetik fördröjningen är längre.
Inom vissa specialundersökningar kan fördröjningen vara längre, eftersom analysen av resultaten kan omfatta flera faser.
Den behandlande läkaren har beslutat om de fördröjningar som avviker från det normala.
Längden på fördröjningen kan variera mellan olika undersökningar och verksamhetsställen. Ibland finns det situationer där vårdenheten har beslutat att inte alls föra in resultaten på Mina Kanta-sidorna.
När din läkare eller sjukskötare skickar dig på prov kan du fråga om resultaten kommer att läggas in på Mina Kanta-sidorna.
Nyckelord: Mina Kanta-sidor, undersökningsresultat
Om du äter påverkar det halten av vissa ämnen, till exempel blodsockret, i blodcirkulationen och därigenom halterna av dessa i blodprovet. Därför måste du fasta före provtagning när det gäller vissa laboratorieundersökningar. Eftersom referensvärdena för undersökningar som förutsätter fastande är värden som uppmätts vid fasta, är det viktigt att följa anvisningarna för att få pålitliga och jämförbara resultat.
Nyckelord: äta, fasta
Jodhaltiga kontrastmedel är inte farliga men de kan ibland orsaka en allergisk reaktion. Dessa reaktioner kan förebyggas och behandlas med medicinering. Därför är det viktigt att du berättar för personalen om du vet att du är allergisk mot ett jodhaltigt kontrastmedel.
Nyckelord: kontrastmedel, allergier
När läkaren begär en röntgenundersökning funderar han eller hon framför allt på vilken undersökningsmetod som lämpar sig bäst. För röntgen bedömer läkaren dessutom om nyttan av undersökningen är större än den eventuella skada som strålningen kan medföra.
Samtidigt överväger läkaren även om saken kunde utredas med andra bilddiagnostiska undersökningar som inte använder röntgenstrålning (till exempel ultraljud och magnetundersökning, ENMG eller EEG-undersökning).
Din röntgenundersökning utförs med en så liten stråldos som behövs för att tillräcklig information ska erhållas. Olika röntgenbilder orsakar i regel olika stora stråldoser. På Strålsäkerhetscentralens webbplats hittar du information om stråldoserna för de vanligaste röntgenundersökningarna.
I genomsnitt är stråldoserna vid röntgenundersökningar små, likaså den strålningsrisk som är förknippad med dem. Någon exakt bedömning av stråldosen eller risken för enskilda patienter eller enskilda röntgenundersökningar kan dock inte göras.
Nyckelord: strålning, röntgen
Vid en röntgenundersökning tar man av sig klockor och smycken på de ställen som undersöks (till exempel armbandsur vid avbildning av handleden). Vid magnetundersökning tas klockor och smycken alltid bort.
Nyckelord: klocka, smycken, bilddiagnostik
Det lönar sig att ha med sig sitt FPA-kort eller ett annat identitetskort när du kommer på undersökning. På allt flera verksamhetsställen inom hälso- och sjukvården är praxis att patientens identitet verifieras även från FPA-kortet eller ett annat identitetskort vid sidan av att muntligen fråga om patientens namn och personbeteckning. Syftet är att förbättra patientsäkerheten.
Nyckelord: FPA-kort, identitetskort
I regel kan du använda din egen telefon. Personalen kan vid behov göra begränsningar i eller förbjuda användningen beroende på rum och undersökning.
Nyckelord: telefon, begränsningar
Vestibulerna och caféerna på sjukhusen och hälsocentralerna är offentliga lokaler. Där kan du ta foton. Ta dock hänsyn till andra människor så att du inte kränker deras integritet. Det är förbjudet att fotografera eller publicera bilder av andra patienter utan deras tillåtelse.
Olika vårdlokaler (exempelvis mottagnings-, behandlings-, provtagnings- och bilddiagnostikrum) är inte offentliga lokaler och där kan fotografering begränsas till exempel för att skydda andra patienters integritet eller patientsäkerheten. Du måste alltid be om tillstånd att fotografera.
Bli inte ledsen om personalen inte vill eller har tid att agera som din fotograf. Deras uppgift är att se till att undersökningen lyckas och att patientens säkerhet tryggas. Det betyder att personalen har rätt att neka till att ta bilder.
I regel är det inte önskvärt att fotografera personal på arbetsplatsen och i arbetsuppgifterna. Om fotograferingen eller filmningen stör eller förhindrar utförandet av vårdåtgärden kan den begränsas eller helt förbjudas.
Även om det är tillåtet att fotografera en vårdrelaterad händelse för privat bruk är det förbjudet att publicera materialet till exempel i sociala medier. För det ändamålet måste du ha ett skriftligt samtycke från de patienter och den personal som är med på bilden eller videoklippet.
Nyckelord: fotografi, fotografera
Enligt lagen har du rätt att få service på ditt modersmål. Ditt modersmål, dina individuella behov och din kultur beaktas i möjligaste mån i vården och bemötandet. Du kan förhandla om tolkning med personalen på den enhet som skickar dig till undersökning.
Nyckelord: modersmål, service
Ofta omfattar ENMG-undersökningen två steg, varav man i det första ger små elektriska impulser på huden för att aktivera nerven. I det senare steget undersöker man musklernas och indirekt även nervernas funktion genom att sticka in en mycket tunn nålelektrod i muskeln som undersöks.
Både de elektriska impulserna och undersökningen av muskeln med den tunna nålen kan kännas obehagligt och av vissa även upplevas som smärtsamt. De som har gått på undersökningen har beskrivit nålsticket som ett myggbett, men hur man upplever smärta varierar från person till person..
Nyckelord: ENMG, smärta
Även om strålning används vid röntgenundersökning och datortomografi kommer du inte att avge strålning efter dessa undersökningar. Röntgenstrålarna slocknar alltså genast när den bilddiagnostiska undersökningen har gjorts. Inte heller ett eventuellt kontrastmedel som använts vid undersökningen orsakar strålning, utan det fungerar endast för att ge en effektivare bilddiagnostik.
Vid en magnetundersökning används strålning inte alls, utan ett magnetfält och radiofrekvensvågor används för att skapa bilden. Strålning används inte heller för undersökningar inom klinisk fysiologi och neurofysiologi (EKG, belastningsprov, EEG, ENMG), så du avger inte strålning efter dem.
Däremot avger du strålning efter en isotopundersökning, eftersom du får ett radioaktivt läkemedel. Strålningen är dock i regel så liten att du kan fortsätta dina vardagsrutiner som normalt.
Om man ammar måste man ofta hålla en paus på några timmar till ett par dagar och då rekommenderas det inte heller att man håller barnet kontinuerligt i famnen.
För jod-131I-undersökningar och flera isotopbehandlingar finns det begränsningar för hur man får vara i närheten av andra personer efter undersökningen eller behandlingen. I sådana fall får du separata anvisningar.
Nyckelord: strålning, bilddiagnostik
Vid planeringen av undersökningen berättar läkaren för dig hur du får veta resultaten: på mottagningen, per brev, per telefon eller elektroniskt på Mina Kanta-sidorna. Läkaren bedömer även hur brådskande din undersökning är.
Om du behöver boka en ny läkartid får du veta det senast när du får resultatet av din undersökning.
Nyckelord: undersökningsresultat
EEG- och EKG-apparaterna mäter kroppens egna elektriska aktivitet. Du får ingen ström i dig från dem.
Nyckelord: EEG, EKG, elektricitet
En EEG-undersökning kan utföras oavsett hurudant patientens hår är eller hur det har behandlats. Lämpliga elektroder för olika frisyrer kan väljas för registreringsanordningen. Undersökningen lyckas bättre om håret är rent och torrt och fritt från stylingprodukter.
Nyckelord: EEG, hår
När vården bestäms har du som patient självbestämmanderätt. Det betyder att du har rätt att neka till vård, en viss del av vården eller en undersökning.
Om du nekar till någon behandling eller undersökning, ska läkaren i den mån det är möjligt hitta ett annat medicinskt godtagbart sätt att undersöka och behandla din sjukdom eller din skada. Om du nekar till behandling eller undersökning kan det påverka ställandet av diagnos och därmed behandlingen av din sjukdom.
Självbestämmanderätten betyder inte att du har rätt till vilken som helst behandling eller undersökning. Läkaren beslutar om behandling och undersökningar utifrån sin expertis och förhandlar med dig om dem.
Den som utför undersökningen (till exempel laboratorieskötaren eller röntgenskötaren) kan inte fatta beslut om tilläggsundersökningar i bilddiagnostikrummet eller provtagningssituationen.
Nyckelord: vägran att genomföra undersökningar
I regel kan du ta mediciner som normalt före laboratorieundersökningar, om du inte har kommit överens om annat med din vårdande läkare. Om blodprovet tas för att bedöma halten av ett visst läkemedel, ska du ta medicinen först efter blodprovstagningen om inte den vårdande läkaren ger andra anvisningar. Den som tar provet kan före provtagningen fråga dig om du tagit mediciner.
Nyckelord: medicin, provtagning
Anvisningarna för hur du förbereder dig för bilddiagnostik varierar en del beroende på undersökning. För att undersökningen ska lyckas är det viktigt att du följer förberedelseanvisningarna för undersökningen du ska på.
Länkar till de olika sjukvårdsdistriktens patientanvisningar hittar du i avsnittet Före undersökningen.
Nyckelord: mat, dryck, förberedelser, bilddiagnostik
Enligt personuppgiftslagen har du rätt att granska dina egna uppgifter. På webbplatsen för ditt eget sjukvårdsdistrikt kan du se varifrån du kan beställa din sjukjournal.
Om du är myndig kan du även se dina uppgifter på Mina Kanta-sidorna, dit du loggar in med dina personliga bankkoder, mobilcertifikat eller ett elektroniskt identitetskort.
Nyckelord: egna uppgifter, sjukjournal
Det finns inga egentliga hinder för att ha en ledsagare med sig vid laboratorieundersökningar. Du kan alltså själv bestämma om du vill ha en stödperson med dig. Det är ändå bra att på förhand kolla upp att ni båda får plats i provtagningsrummet.
Det är bra om en förälder är med sitt barn under laboratorieundersökningen. En bekant och trygg stödperson gör att situationen känns mindre spännande. Kom på förhand överens om ett syskon eller andra barn kan vara med.
För bilddiagnostiska undersökningar ger personalen anvisningar om huruvida en stödperson kan vara med från fall till fall. Ledsagaren kan följa med in i undersökningsrummet, men under själva undersökningen kan hen vara i rummet endast då du behöver en ledsagare. Om det gäller magnetundersökningar får ledsagaren i regel inte komma in i rummet.
Vid isotopundersökningar kan personalen be patientens ledsagare hjälpa till om det finns behov. Det är viktigt att undvika onödig strålning och därför rekommenderas det att ledsagaren inte följer med in i undersökningsrummet ifall det inte är nödvändigt med tanke på undersökningens genomförande.
Nyckelord: saattaja
Provtagning av venblod medför inga begränsningar i det normala livet. Du kan gå och simma, träna på gym eller bada bastu.
Nyckelord: Provtagning av venblod, simma, gym, bastu
Vad händer om jag inte har följt anvisningarna för att förbereda mig för ett laboratorieprov?
Om du inte har förberett dig enligt anvisningarna kan det påverka undersökningsresultaten och hur dessa tolkas. Om du har avvikit från de givna anvisningarna ska du alltid berätta om detta för laboratoriepersonalen. Ni kan avtala om att ta provet senare, om detta går att ordna enkelt.
Om den remitterande enheten anser det vara nödvändigt eller om du har svårt att komma till laboratoriet på nytt, kan provet tas. Då antecknas uppgiften om avvikande förberedelse i anslutning till begäran om undersökning, så att läkaren kan beakta detta när resultatet tolkas.
Nyckelord: laboratorieundersökning, följa anvisningar, förberedelser
Hur länge måste jag låta bli att urinera före provtagning?
Tiden beror på undersökningen. Om man till exempel ska undersöka celler och bakterier i urinen borde urinen hållas i blåsan i minst fyra timmar före provtagningen. Då koncentreras ämnena i urinen och undersökningsresultatet blir mer pålitligt. Kontrollera anvisningarna i den patientanvisning du fått. Länkar till de olika sjukvårdsdistriktens patientanvisningar finns i avsnittet Före undersökningen.
Nyckelord: urin, provtagning
Hur behandlas smärta i samband med provtagning?
I laboratoriet sker provtagningen vanligtvis genom provtagning av venöst blod. Provtagning innebär smärta i samband med sticket, som kan lindras på olika sätt.
Hos spädbarn minskar smärtan till exempel när de suger på en napp och när de får bröst- eller flaskmatning. En läkemedelssalva minskar injektionssmärtan. Att koncentrera sig på andra aktiviteter, t.ex. att titta på bilder eller spela ett spel, minskar också smärtupplevelsen.
Nyckelord: smärta, provtagning
Hur länge gäller remisserna till provtagning?
För laboratorie- och bilddiagnostiska undersökningar inom de offentliga tjänsterna behöver du alltid en remiss från en läkare. Läkaren som remitterat dig för undersökningen och vårdenheten vet och berättar för dig om hur du ska gå till väga med remissen.
Laboratorieproverna tas alltid enligt vårdenhetens anvisningar. Remissen har gjorts för den dag som ligger närmast den dag då proverna ska tas. Beroende på område förblir laboratorieremissen i systemet i sex månader till ett år. Det är dock viktigt att du deltar i undersökningarna enligt anvisningarna från din vårdenhet för att säkerställa att din sjukdom diagnostiseras, behandlas och följs upp på ett smidigt sätt.
Det finns ingen officiellt fastställd giltighetstid för röntgenremisser. I praktiken anses tidsfristen vanligtvis vara ett år. Det är dock viktigt för tolkningen av röntgenbilder att remissen innehåller aktuell information om patientens tillstånd. För sällsynta kontroller (t.ex. vissa cancerkontroller) gäller remissen för intervallet mellan kontrollerna om inte ditt tillstånd förändras.
Nyckelord: remiss, undersökning, laboratorieundersökning, bilddiagnostiska undersökningar, läkare, offentliga tjänster
Hur länge dröjer det innan mina resultat är färdiga?
De grundläggande laboratorieproven är vanligtvis klara inom några dagar. Akuta undersökningar, där läkaren vill få svaren snabbt blir också färdiga snabbt, vanligtvis på några timmar. Vissa mer sällsynta laboratorieundersökningar görs mer sällan eller så kan man vara tvungen att skicka proven till ett annat laboratorium vilket medför fördröjningar.
Beträffande bilddiagnostik kan den person som skickat dig till undersökningen i vissa fall tolka resultatet. Oftast behövs dock utlåtande från en specialläkare. Utlåtandena ges i prioritetsordning. Läkaren kan ha många undersökningar som väntar på utlåtande. Ibland blir man tvungen att begära ett elektroniskt bilddiagnostikutlåtande från ett annat sjukhus. Detta kan vara fallet i en situation där man vill få ett utlåtande från en radiolog med en kompetens inom en viss specialitet.
Nyckelord: resultat
Blir håret smutsigt under en EEG-undersökning?
Under en EEG-undersökning används gel på elektroderna och gelet kan göra håret lite klibbigt. Du kan skölja bort gelet med vatten, och om det fortfarande finns lite kvar efter det försvinner resten när du tvättar håret.
Nyckelord: EEG, hiukset
Varför måste man samla dygnsurin för vissa undersökningar?
Urinens konsistens varierar under olika tider av dygnet. Därför behöver man för undersökning av exempelvis vissa njur- och ämnesomsättningssjukdomar samla urin under ett helt dygn.
Nyckelord: dygnsurin
Varför sattes inte strålskydd på mig vid den bilddiagnostiska undersökningen?
Enligt nuvarande praxis är det inte längre nödvändigt att använda strålskydd.
Nyckelord: strålskydd
Varför görs en datortomografi på mig istället för magnetundersökning?
Valet av undersökningsmetod beror på dina symtom och vilken metod som lämpar sig bäst för att undersöka just dina symtom. Datortomografiundersökningen är snabb, mer lättillgänglig och är till exempel bättre än magnetundersökning vid undersökning av lungor och skelett.
Undersökningarna väljs mycket noggrant. Om strålning används för undersökningen (till exempel röntgenundersökning och datortomografi), görs undersökningen endast om nyttan är större än den eventuella skadan.
När undersökningen planeras för dig beaktas alltid även sådana undersökningsalternativ som inte använder strålning (till exempel ultraljudsundersökning och magnetundersökning).
Nyckelord: undersökningsmetod, undersökningsalternativ
Varför ska jag undvika ansträngning före provtagning?
Vid ansträngning sker det förändringar i kroppens ämnesomsättning, och dessa kan ses i halterna av exempelvis blodsocker eller hormoner. Stor ansträngning bör alltid undvikas före provtagning. Detta är särskilt viktigt i samband med vissa hormonundersökningar.
Nyckelord: ansträngning, ämnesomsättning
Varför kom en person som anlände efter mig in för undersökning före mig?
En del av kunderna är på plats i god tid och vissa kommer i sista stund. Kunderna tillbringar olika lång tid i undersökningsrummen och ibland blir man tvungen att mellan de övriga patienterna ta in jourpatienter som snabbt behöver vård.
Ibland kan man bli förbryllad i situationer där det på samma ställe görs undersökningar eller tas prov med både könummer och tidsbokning. Alla undersökningar kan inte utföras i alla undersökningsrum. Ibland kan ett visst undersökningsrum eller en viss mottagning ha kö.
Nyckelord: undersökning, väntetid
Varför frågas en tonåring om graviditet?
Enligt lagen ska möjligheten att en kvinna i könsmogen ålder (12–50 år) är gravid alltid utredas innan en strålningsundersökning görs.
Nyckelord: graviditet, bilddiagnostik
Varför kan jag bli tvungen att köa till en undersökning?
Akuta undersökningar går alltid före undersökningar med tidsbokning, eftersom de akuta undersökningarna är brådskande. Ibland kan dröjsmålet orsakas av ett fel i utrustningen eller andra plötsliga orsaker.
Personalen gör sitt bästa för att undersökningarna ska gå så fort som möjligt. Målet är även att hålla patienterna medvetna om dröjsmålen så gott det går.
Längden på bilddiagnostiska undersökningar kan särskilt variera till följd av olika symtom hos patienten. Hos vissa är symtomen sådana att det behövs en ytterligare, mer omfattande undersökning för att kunna ställa en diagnos.
Nyckelord: väntetid
Vad är en isotop?
Samma grundämne kan ha flera olika former (isotoper) som skiljer sig från varandra i att de har olika antal neutroner i atomen. Vissa av dessa isotoper sönderfaller av sig själva. Sönderfallet kallas för radioaktivt sönderfall eftersom atomen då frigör strålning.
Strålningsmängden kan mätas och fotograferas med en speciell detektor, till exempel en PET- eller gammakamera.
Nyckelord: isotop
När räcker det med ett prov som tas i fingertoppen?
I vissa situationer kan man istället för armvecket ta ett hudstickprov i fingertoppen. Detta görs i regel när provet analyseras direkt efter provtagningen i en patientnära testanordning, till exempel på skötar- eller läkarmottagningen.
Merparten av alla prov tas dock i venerna i armvecket och skickas för undersökning i ett laboratorium.
Nyckelord: ett prov från fingertoppen
Jag har pacemaker, kan jag gå på magnetundersökning?
Om du har metall eller metalldelar i kroppen ska du på förhand kontakta enheten som gör magnetundersökningen. Då utreds lämpligheten av magnetundersökning i just ditt fall när undersökningen planeras.
Exempelvis pacemaker, protes, operationsclips, granatsplitter eller läkemedelspump kan utgöra ett hinder för undersökningen eller kräva att personalen utför specialplanering och -förberedelser när de ska genomföra undersökningen.
Däremot förhindrar ledproteser eller metaller som fästs i benet vid ortopediska operationer i regel inte bilddiagnostik. Fyllningar i tänderna och motsvarande material i munnen är trygga.
Nyckelord: magnetundersökning, pacemaker
Hur ska jag klä mig inför en ENMG-undersökning?
Klä dig varmt när du kommer till en ENMG-undersökning, eftersom lemmarna ska ha normal temperatur för att mätningen ska lyckas. Om avsikten är att undersöka ryggen eller de nedre extremiteterna, lönar det sig att underst ha kortbenta eller benlösa underbyxor, eftersom kläder med långa ben måste tas bort för undersökningen. Det viktigaste är att stället som undersöks enkelt kan kläs av.
Nyckelord: ENMG, klädsel
Hur ska jag göra efter en venprovtagning?
Efter en venprovtagning rekommenderas det att sitta lugnt och utöva kontinuerligt tryck på provtagningsstället i cirka fem minuter för att stoppa blödningen.
Nyckelord: venprovtagning, laboratorium
Hur får jag resultaten från min bilddiagnostiska undersökning?
Personalen på bilddiagnostikenheten ger dig inte resultaten direkt, utan de skickas till den läkare som har skickat dig på undersökning. Din läkare berättar för dig hur du får kännedom om resultaten: på mottagningen, per brev, per telefon eller elektroniskt på Mina Kanta-sidorna.
Läkaren bedömer även hur brådskande din undersökning är. Ofta är en enskild undersökning bara en av flera metoder som läkaren använder för att bilda sig en helhetsuppfattning om din situation och utarbeta en vårdplan.
När din läkare eller sjukskötare skickar dig på prov kan du fråga om resultaten kommer att läggas in på Mina Kanta-sidorna.
Nyckelord: resultat, Mina Kanta-sidor, bilddiagnostik
Hur får jag resultaten från mina laboratorieundersökningar?
Resultaten från laboratorieundersökningarna får du från den vårdenhet som skickat dig till undersökningen. Resultaten av undersökningarna läggs ofta även in på Mina Kanta-sidor, där du kan se dem.
När läkaren eller skötaren remitterar dig till laboratorieundersökning kan du fråga om resultaten kommer in på Mina Kanta-sidorna.
Nyckelord: undersökningsresultat, Mina Kanta-sidor, laboratorium
Hur ska jag klä mig inför en blodprovstagning?
Klä dig för en blodprovstagning på ett sådant sätt att man lätt får fram underarmen. Ärmen borde kunna lyftas upp åtminstone till armvecket och den får inte trycka på för mycket när den är upprullad. Om skjortärmarna har knappar är det bra om de är lätta att öppna. Vi rekommenderar att du klär dig i kläder där det inte gör något om de får fläckar på sig. Ta inte på dig en massa smycken som kan smutsas ner av blodet eller som du kan glömma om de måste tas bort för provtagningen. Undvik parfymer eftersom många är överkänsliga mot dem.
Nyckelord: klädsel, blodprovstagning
Hur kan jag ge respons?
Du kan ge respons genom att fylla i en responsblankett på det verksamhetsställe där undersökningen gjordes eller provet togs. Den elektroniska responsblanketten hittar du via sjukvårdsdistriktets, enhetens eller verksamhetsställets webbplats.
Din respons är viktig, eftersom den hjälper oss att utveckla verksamheten.
Respons som ges i sociala medier kan vårdpersonalen inte kommentera på grund av tystnadsplikten.
Om din vård eller hur du blivit bemött är förknippat med problem eller oklarheter, rekommenderar vi att du i första hand diskuterar dem med avdelningens personal och deras chefer.
Nyckelord: respons, ge respons
Hur ska jag klä mig inför en sömnpolygrafi?
Normalt görs en sömnpolygrafi hemma. Du sätter på dig undersökningsapparaten innan du lägger dig och sover med den som normalt. Du kan till exempel ha en t-skjorta under apparaten. På vissa enheter fäster man apparaten redan när den avhämtas. Läs patientanvisningen noga.
Nyckelord: sömnpolygrafi, klädsel, sömn
Vad händer om man inte lyckas ta provet i armvecket?
Om det inte går att ta prov i armvecket kontrollerar provtagaren vid behov hur de övriga ådrorna i armen och på handryggen lämpar sig för provtagning.
Nyckelord: provtagning i armvecket
Vad händer om jag mår dåligt vid ett glukosbelastningsprov?
Testet avbryts om du börjar må dåligt. De prov som insamlats före avbrottet skickas dock för undersökning. Laboratoriet informerar den som beställt undersökningen om avbrottet och de beställer vid behov ett nytt glokosbelastningstest åt dig.
Nyckelord: illamående, glukosbelastning
Vad ska jag beakta om jag måste lämna urinprov?
När du har blivit ombedd att lämna urinprov behöver du rätt sorts tillbehör för ändamålet. Tillbehören får du antingen från vårdenheten eller så ombeds du hämta tillbehören från laboratoriet.
När du hämtar tillbehör för urinprovtagningen är det viktigt att du diskuterar med personalen på laboratoriet eftersom du utöver tillbehören ofta även får skriftliga anvisningar för hur du lämnar provet.
När du returnerar urinprovet till laboratoriet är det viktigt att du diskuterar med personalen så att den exakta provtagningstidpunkten och eventuellt den tidsperiod som urinprovet har varit i urinblåsan blir antecknade i undersökningsbegäran.
Nyckelord: urinprov
Hur många blodprov kan man ta på mig på en gång?
Ibland kan man vara tvungen att ta blodprov i flera provrör, beroende på vilka laboratorieundersökningar som har beställts, även om det numera är möjligt att göra flera laboratorieundersökningar ur samma provrör.
Vid blodprovstagning på barn iakttas de internationella rekommendationer för mängder man kan ta på en gång och som är baserade på barnets vikt.
För vuxna finns inte motsvarande rekommendationer, men de blodmängder som tas på vuxna överskrider i regel aldrig den blodmängd som tas till exempel vid blodgivning.
Nyckelord: blodprov
Kan jag se mina resultat på Mina Kanta-sidorna?
Läkaren eller skötaren kommer överens med dig om hur du får veta resultaten från undersökningen. På Mina Kanta-sidorna syns resultaten i regel cirka en månad efter undersökningen.
I Mina Kanta-sidor syns undersökningsresultaten i regel omedelbart då resultaten blivit färdiga. Det finns dock vissa undantag:
Radiologiska utlåtanden och laboratorieundersökningar där ett skriftligt utlåtande ges fördröjs.
Undersökningsresultat inom klinisk genetik fördröjningen är längre.
Inom vissa specialundersökningar kan fördröjningen vara längre, eftersom analysen av resultaten kan omfatta flera faser.
Den behandlande läkaren har beslutat om de fördröjningar som avviker från det normala.
Längden på fördröjningen kan variera mellan olika undersökningar och verksamhetsställen. Ibland finns det situationer där vårdenheten har beslutat att inte alls föra in resultaten på Mina Kanta-sidorna.
När din läkare eller sjukskötare skickar dig på prov kan du fråga om resultaten kommer att läggas in på Mina Kanta-sidorna.
Nyckelord: Mina Kanta-sidor, undersökningsresultat
Måste jag låta bli att äta före en provtagning?
Om du äter påverkar det halten av vissa ämnen, till exempel blodsockret, i blodcirkulationen och därigenom halterna av dessa i blodprovet. Därför måste du fasta före provtagning när det gäller vissa laboratorieundersökningar. Eftersom referensvärdena för undersökningar som förutsätter fastande är värden som uppmätts vid fasta, är det viktigt att följa anvisningarna för att få pålitliga och jämförbara resultat.
Nyckelord: äta, fasta
Är kontrastmedel farliga?
Jodhaltiga kontrastmedel är inte farliga men de kan ibland orsaka en allergisk reaktion. Dessa reaktioner kan förebyggas och behandlas med medicinering. Därför är det viktigt att du berättar för personalen om du vet att du är allergisk mot ett jodhaltigt kontrastmedel.
Nyckelord: kontrastmedel, allergier
Hur mycket strålning får jag vid en röntgenundersökning?
När läkaren begär en röntgenundersökning funderar han eller hon framför allt på vilken undersökningsmetod som lämpar sig bäst. För röntgen bedömer läkaren dessutom om nyttan av undersökningen är större än den eventuella skada som strålningen kan medföra.
Samtidigt överväger läkaren även om saken kunde utredas med andra bilddiagnostiska undersökningar som inte använder röntgenstrålning (till exempel ultraljud och magnetundersökning, ENMG eller EEG-undersökning).
Din röntgenundersökning utförs med en så liten stråldos som behövs för att tillräcklig information ska erhållas. Olika röntgenbilder orsakar i regel olika stora stråldoser. På Strålsäkerhetscentralens webbplats hittar du information om stråldoserna för de vanligaste röntgenundersökningarna.
I genomsnitt är stråldoserna vid röntgenundersökningar små, likaså den strålningsrisk som är förknippad med dem. Någon exakt bedömning av stråldosen eller risken för enskilda patienter eller enskilda röntgenundersökningar kan dock inte göras.
Nyckelord: strålning, röntgen
Ska man ta av sig klockan eller smycken för undersökningen?
Vid en röntgenundersökning tar man av sig klockor och smycken på de ställen som undersöks (till exempel armbandsur vid avbildning av handleden). Vid magnetundersökning tas klockor och smycken alltid bort.
Nyckelord: klocka, smycken, bilddiagnostik
Måste jag ha mitt FPA-kort med mig när jag kommer på undersökning?
Det lönar sig att ha med sig sitt FPA-kort eller ett annat identitetskort när du kommer på undersökning. På allt flera verksamhetsställen inom hälso- och sjukvården är praxis att patientens identitet verifieras även från FPA-kortet eller ett annat identitetskort vid sidan av att muntligen fråga om patientens namn och personbeteckning. Syftet är att förbättra patientsäkerheten.
Nyckelord: FPA-kort, identitetskort
Får jag använda min egen telefon?
I regel kan du använda din egen telefon. Personalen kan vid behov göra begränsningar i eller förbjuda användningen beroende på rum och undersökning.
Nyckelord: telefon, begränsningar
Får jag fotografera?
Vestibulerna och caféerna på sjukhusen och hälsocentralerna är offentliga lokaler. Där kan du ta foton. Ta dock hänsyn till andra människor så att du inte kränker deras integritet. Det är förbjudet att fotografera eller publicera bilder av andra patienter utan deras tillåtelse.
Olika vårdlokaler (exempelvis mottagnings-, behandlings-, provtagnings- och bilddiagnostikrum) är inte offentliga lokaler och där kan fotografering begränsas till exempel för att skydda andra patienters integritet eller patientsäkerheten. Du måste alltid be om tillstånd att fotografera.
Bli inte ledsen om personalen inte vill eller har tid att agera som din fotograf. Deras uppgift är att se till att undersökningen lyckas och att patientens säkerhet tryggas. Det betyder att personalen har rätt att neka till att ta bilder.
I regel är det inte önskvärt att fotografera personal på arbetsplatsen och i arbetsuppgifterna. Om fotograferingen eller filmningen stör eller förhindrar utförandet av vårdåtgärden kan den begränsas eller helt förbjudas.
Även om det är tillåtet att fotografera en vårdrelaterad händelse för privat bruk är det förbjudet att publicera materialet till exempel i sociala medier. För det ändamålet måste du ha ett skriftligt samtycke från de patienter och den personal som är med på bilden eller videoklippet.
Nyckelord: fotografi, fotografera
Får jag service på mitt modersmål vid undersökningar?
Enligt lagen har du rätt att få service på ditt modersmål. Ditt modersmål, dina individuella behov och din kultur beaktas i möjligaste mån i vården och bemötandet. Du kan förhandla om tolkning med personalen på den enhet som skickar dig till undersökning.
Nyckelord: modersmål, service
Gör en ENMG-undersökning ont?
Ofta omfattar ENMG-undersökningen två steg, varav man i det första ger små elektriska impulser på huden för att aktivera nerven. I det senare steget undersöker man musklernas och indirekt även nervernas funktion genom att sticka in en mycket tunn nålelektrod i muskeln som undersöks.
Både de elektriska impulserna och undersökningen av muskeln med den tunna nålen kan kännas obehagligt och av vissa även upplevas som smärtsamt. De som har gått på undersökningen har beskrivit nålsticket som ett myggbett, men hur man upplever smärta varierar från person till person..
Nyckelord: ENMG, smärta
Avger jag strålning efter en bilddiagnostisk undersökning?
Även om strålning används vid röntgenundersökning och datortomografi kommer du inte att avge strålning efter dessa undersökningar. Röntgenstrålarna slocknar alltså genast när den bilddiagnostiska undersökningen har gjorts. Inte heller ett eventuellt kontrastmedel som använts vid undersökningen orsakar strålning, utan det fungerar endast för att ge en effektivare bilddiagnostik.
Vid en magnetundersökning används strålning inte alls, utan ett magnetfält och radiofrekvensvågor används för att skapa bilden. Strålning används inte heller för undersökningar inom klinisk fysiologi och neurofysiologi (EKG, belastningsprov, EEG, ENMG), så du avger inte strålning efter dem.
Däremot avger du strålning efter en isotopundersökning, eftersom du får ett radioaktivt läkemedel. Strålningen är dock i regel så liten att du kan fortsätta dina vardagsrutiner som normalt.
Om man ammar måste man ofta hålla en paus på några timmar till ett par dagar och då rekommenderas det inte heller att man håller barnet kontinuerligt i famnen.
För jod-131I-undersökningar och flera isotopbehandlingar finns det begränsningar för hur man får vara i närheten av andra personer efter undersökningen eller behandlingen. I sådana fall får du separata anvisningar.
Nyckelord: strålning, bilddiagnostik
Behöver jag en läkartid efter min undersökning?
Vid planeringen av undersökningen berättar läkaren för dig hur du får veta resultaten: på mottagningen, per brev, per telefon eller elektroniskt på Mina Kanta-sidorna. Läkaren bedömer även hur brådskande din undersökning är.
Om du behöver boka en ny läkartid får du veta det senast när du får resultatet av din undersökning.
Nyckelord: undersökningsresultat
Får jag ström i mig av EEG- eller EKG-apparaterna?
EEG- och EKG-apparaterna mäter kroppens egna elektriska aktivitet. Du får ingen ström i dig från dem.
Nyckelord: EEG, EKG, elektricitet
Kan man genomgå EEG om man har hårförlängningar eller rastaflätor?
En EEG-undersökning kan utföras oavsett hurudant patientens hår är eller hur det har behandlats. Lämpliga elektroder för olika frisyrer kan väljas för registreringsanordningen. Undersökningen lyckas bättre om håret är rent och torrt och fritt från stylingprodukter.
Nyckelord: EEG, hår
Kan jag neka till undersökning eller vård?
När vården bestäms har du som patient självbestämmanderätt. Det betyder att du har rätt att neka till vård, en viss del av vården eller en undersökning.
Om du nekar till någon behandling eller undersökning, ska läkaren i den mån det är möjligt hitta ett annat medicinskt godtagbart sätt att undersöka och behandla din sjukdom eller din skada. Om du nekar till behandling eller undersökning kan det påverka ställandet av diagnos och därmed behandlingen av din sjukdom.
Självbestämmanderätten betyder inte att du har rätt till vilken som helst behandling eller undersökning. Läkaren beslutar om behandling och undersökningar utifrån sin expertis och förhandlar med dig om dem.
Den som utför undersökningen (till exempel laboratorieskötaren eller röntgenskötaren) kan inte fatta beslut om tilläggsundersökningar i bilddiagnostikrummet eller provtagningssituationen.
Nyckelord: vägran att genomföra undersökningar
Kan jag ta mina mediciner före provtagningen?
I regel kan du ta mediciner som normalt före laboratorieundersökningar, om du inte har kommit överens om annat med din vårdande läkare. Om blodprovet tas för att bedöma halten av ett visst läkemedel, ska du ta medicinen först efter blodprovstagningen om inte den vårdande läkaren ger andra anvisningar. Den som tar provet kan före provtagningen fråga dig om du tagit mediciner.
Nyckelord: medicin, provtagning
Kan jag äta och dricka normalt före en bilddiagnostisk undersökning?
Anvisningarna för hur du förbereder dig för bilddiagnostik varierar en del beroende på undersökning. För att undersökningen ska lyckas är det viktigt att du följer förberedelseanvisningarna för undersökningen du ska på.
Länkar till de olika sjukvårdsdistriktens patientanvisningar hittar du i avsnittet Före undersökningen.
Nyckelord: mat, dryck, förberedelser, bilddiagnostik
Kan jag granska mina uppgifter?
Enligt personuppgiftslagen har du rätt att granska dina egna uppgifter. På webbplatsen för ditt eget sjukvårdsdistrikt kan du se varifrån du kan beställa din sjukjournal.
Om du är myndig kan du även se dina uppgifter på Mina Kanta-sidorna, dit du loggar in med dina personliga bankkoder, mobilcertifikat eller ett elektroniskt identitetskort.
Nyckelord: egna uppgifter, sjukjournal
Kan jag ha med mig en ledsagare på undersökningar?
Det finns inga egentliga hinder för att ha en ledsagare med sig vid laboratorieundersökningar. Du kan alltså själv bestämma om du vill ha en stödperson med dig. Det är ändå bra att på förhand kolla upp att ni båda får plats i provtagningsrummet.
Det är bra om en förälder är med sitt barn under laboratorieundersökningen. En bekant och trygg stödperson gör att situationen känns mindre spännande. Kom på förhand överens om ett syskon eller andra barn kan vara med.
För bilddiagnostiska undersökningar ger personalen anvisningar om huruvida en stödperson kan vara med från fall till fall. Ledsagaren kan följa med in i undersökningsrummet, men under själva undersökningen kan hen vara i rummet endast då du behöver en ledsagare. Om det gäller magnetundersökningar får ledsagaren i regel inte komma in i rummet.
Vid isotopundersökningar kan personalen be patientens ledsagare hjälpa till om det finns behov. Det är viktigt att undvika onödig strålning och därför rekommenderas det att ledsagaren inte följer med in i undersökningsrummet ifall det inte är nödvändigt med tanke på undersökningens genomförande.
Nyckelord: saattaja
Kan man gå och simma, till gymmet eller i bastun efter en venprovtagning?
Provtagning av venblod medför inga begränsningar i det normala livet. Du kan gå och simma, träna på gym eller bada bastu.
Nyckelord: Provtagning av venblod, simma, gym, bastu