Uppföljning av bukspottkörtelcysta

IPMN är den vanligaste typen av bukspottkörtelcystor och i Finland är tusentals IPMN-patienter under uppföljning. Därför är det inte möjligt att varje patient har personlig kontakt med en läkare. Det finns flera internationella och nationella riktlinjer för uppföljning av cystor, och de olika riktlinjerna skiljer sig något åt när det gäller hur ofta och hur länge uppföljningen bör fortsätta. Om det inte sker några förändringar i cystorna, görs bilddiagnostik mer sällan.

Enligt HUS riktlinje följs cystor som är mindre än 2 centimeter upp i högst fem år, eftersom risken för elakartade förändringar är mycket liten. Uppföljningen avslutas om cystan förblir oförändrad och det inte finns några oroande förändringar.

Storleken på cystorna som mäts vid magnetkameraundersökning kan variera något mellan undersökningarna, och en liten skillnad är vanligtvis inte betydelsefull eller nödvändigtvis verklig. Om det nämns i undersökningsutlåtandet att storleken har förändrats, betyder det inte nödvändigtvis att sjukdomen har förvärrats.

CA19-9 är ett så kallat tumörmarkörprov som mäts i blodet. Dess värde kan stiga av många ofarliga orsaker, såsom infektion eller nedsatt njurfunktion. Om värdet är förhöjt, kontrolleras det i de flesta fall på nytt efter en tid.

Helhetsbedömningen av situationen kan göras först när både laboratorieresultaten och magnetkameraundersökningsutlåtandet finns tillgängliga.

Vid magnetkameraundersökning (MRI) kan man se egenskaper som tyder på förhöjd risk: till exempel snabb tillväxt, förtjockad vägg eller kontrastmedelsansamling i väggen, om cystans storlek är över 4 centimeter eller cystan orsakar bukspottskörtelsinflammationer.

Tydligt oroande fynd anses vara en solid komponenti inuti cystan eller en knöl med en diameter över 5 millimeter som förstärks med kontrastmedel, samt utvidgning av huvudgången i bukspottkörteln över 10 millimeter. Om sådana fynd upptäcks vid uppföljningsundersökningar, hänvisas patienten till ytterligare undersökningar och en operationsbedömning görs. I bedömningen tas operationsriskerna i beaktan.

Följande symtom kan tyda på att cystan har aktiverats: bukspottkörtelinflammationer, nydebuterad diabetes eller gulfärgning av hud och ögon, det vill säga ikterus. Om sådana symtom uppträder är det viktigt att kontakta den behandlande enheten. Om det under uppföljningen uppkommer andra nya symtom, såsom magbesvär eller viktnedgång, ska dessa i första hand undersökas på den egna hälsocentralen. Där utreds om det finns någon vanligare orsak till symtomen. Hälsocentralen gör de nödvändiga inledande undersökningarna och hänvisar vid behov till fortsatt vård.