Diarré kallas för långvarig eller kronisk när man tömmer tarmen mer än tre gånger per dygn, avföringen är lös eller vattnig och man har haft diarré i mer än tre veckor.
Inflammatoriska tarmsjukdomar, dvs. ulcerös kolit och Crohns sjukdom, orsakar långvarig eller återkommande blodig diarré.
När diarrén inte är blodig har den ofta en funktionell orsak, som en diarrébetonad form av irritabel tarm. Det kan också finnas andra orsaker till kronisk diarré.
Andra vanliga orsaker till kronisk diarré är bland annat
laktosintolerans
celiaki
en del infektioner som man vanligtvis får utomlands, som giardia
tumörer
många läkemedel, speciellt antibiotika
överkonsumtion av läkemedel mot förstoppning
bukspottkörtelsvikt
mikroskopiska tarminflammationer
en del ämnen som ingår i kosten, som xylitol eller sorbitol
gallsyrediarré
hormonella orsaker (sällsynta).
Om man har haft diarré i mer än tre veckor bör man vända sig till vården för undersökningar om man inte känner till orsaken till diarrén. Det bör man också göra om diarrén återkommer upprepade gånger efter en symtomfri period. Om diarrén däremot har att göra med att man använder mjölkprodukter som innehåller laktos, eller sötsaker eller andra produkter som innehåller xylitol eller sorbitol, kan man se vad som händer om man undviker dem. Om diarrén ger med sig behöver man inte göra några ytterligare undersökningar.
Om man har ett eller flera symtom i samband med diarrén bör man uppsöka läkare med en gång:
Blodig diarré eller blod i avföringen.
Viktnedgång, feber och nedsatt allmäntillstånd.
Diarré även på natten.
Symtomen har uppstått plötsligt eller förvärras hela tiden.
Diarrén har börjat efter att man har fyllt 50 år.
Om man har ett nedsatt allmäntillstånd bör man uppsöka jour.
Baserat på en intervju och en undersökning på mottagningen beslutar läkaren om vilka fortsatta undersökningar man behöver göra och hur brådskande de är.Man behöver vanligtvis blodprov och avföringsprov. Man gör också ofta en endoskopi av tjocktarmen och en endoskopi av magsäcken.
Andra vanliga orsaker till kronisk diarré är bland annat
laktosintolerans
celiaki
en del infektioner som man vanligtvis får utomlands, som giardia
tumörer
många läkemedel, speciellt antibiotika
överkonsumtion av läkemedel mot förstoppning
bukspottkörtelsvikt
mikroskopiska tarminflammationer
en del ämnen som ingår i kosten, som xylitol eller sorbitol
gallsyrediarré
hormonella orsaker (sällsynta).
Om man har haft diarré i mer än tre veckor bör man vända sig till vården för undersökningar om man inte känner till orsaken till diarrén. Det bör man också göra om diarrén återkommer upprepade gånger efter en symtomfri period. Om diarrén däremot har att göra med att man använder mjölkprodukter som innehåller laktos, eller sötsaker eller andra produkter som innehåller xylitol eller sorbitol, kan man se vad som händer om man undviker dem. Om diarrén ger med sig behöver man inte göra några ytterligare undersökningar.
Om man har ett eller flera symtom i samband med diarrén bör man uppsöka läkare med en gång:
Blodig diarré eller blod i avföringen.
Viktnedgång, feber och nedsatt allmäntillstånd.
Diarré även på natten.
Symtomen har uppstått plötsligt eller förvärras hela tiden.
Diarrén har börjat efter att man har fyllt 50 år.
Om man har ett nedsatt allmäntillstånd bör man uppsöka jour.
Baserat på en intervju och en undersökning på mottagningen beslutar läkaren om vilka fortsatta undersökningar man behöver göra och hur brådskande de är.Man behöver vanligtvis blodprov och avföringsprov. Man gör också ofta en endoskopi av tjocktarmen och en endoskopi av magsäcken.
Uppdaterad 25.3.2026
