De vanligaste orsakerna till kolonoskopi är utdrager diarré, blodig diarré, blod i avföringen, oklar järnbristanemi och magont med förändringar i tarmens funktioner Ibland kan orsaken till kolonoskopi vara ett avvikande fynd som setts vid röntgen av buken (t.ex. ultraljuds- eller datortomografiundersökning). En kolonoskopi ser man hela tjocktarmen och även slutdelen av tunntarmen. I samband med kolonoskopi kan man ta vävnadsprov samt göra ingrepp.
Hos riskgrupper (genetisk benägenhet, vissa bakomliggande sjukdomar) är endoskopiska kontroller av tjocktarmen av största vikt för att förebygga tarmcancer. Förändringar på slemhinnorna som predisponerar för canser, kan lätt avlägsnas i endoskopi. Efter avlägsnandet av polyper kan man behöva endoskopiska uppföljningar med 3–5 års mellanrum. För de flesta räcker det att man gör undersökningen en gång.
Se på följande videofilm hur man förbereder sig inför en kolonoskopiundersökning och hur undersökning framskrider.


