Akut blindtarmsinflammation

Diagnosen ställs framförallt genom läkarens kliniska undersökning och en poängbaserad bedömning som väger samman symtom, statusfynd och laboratorieprov. Vid behov kompletteras utredningen med bilddiagnostik, i första hand ultraljud eller datortomografi av buken. Hos särskilda patientgrupper, såsom gravida, används i stället magnetkameraundersökning för att undvika strålning.

Standardbehandlingen vid akut blindtarmsinflammation är att den inflammerade blindtarmen avlägsnas med titthålskirurgi under narkos. Vid lindrig, okomplicerad appendicit kan antibiotikabehandling vara ett alternativ. Om inflammationen återkommer eller om symtomen inte går tillbaka efter antibiotikabehandling rekommenderas kirurgiskt avlägsnande av blindtarmen. En stor finländsk studie visade att cirka 39 % av patienterna som först behandlats med antibiotika behövde opereras inom fem år.

Efter operation behövs vanligen ingen ytterligare antibiotikabehandling, så länge blindtarmen inte har spruckit eller gett upphov till en varböld. Efter titthålskirurgi kan patienten ofta åka hem samma dag eller dagen efter. Operationssåren sys oftast med självlösande trådar och kräver ingen borttagning.

Sjukskrivningens längd är vanligtvis 1–2 veckor, beroende på patientens arbetsuppgifter och återhämtning. Smärtan kan i regel behandlas med receptfria läkemedel såsom paracetamol och ibuprofen. Tidig mobilisering uppmuntras, och normal fysisk aktivitet kan successivt återupptas efter några veckor.