Den typiska yttre mynningen på kanalen är en öppning eller ett sår på huden med eventuellt lätt upphöjda kanter. Öppningen utsöndrar ett gulaktigt, blodigt eller varigt sekret. Den kan sluta sig, men öppnar sig vanligtvis snart på nytt.
Fistlar runt ändtarmsöppningen
En fistel runt ändtarmsöppningen är en kanal inifrån tarmen till huden som uppstått efter en infektion i analkörteln. Kanalen läker inte av sig själv, utan behandlas vanligtvis kirurgiskt.
Det är inte alltid bråttom att behandla en fistel som ger få symtom, men det är sällsynt att den läker helt av sig själv.
Det räcker vanligtvis att se fistelns mynning för att fastställa en diagnos, men för att utreda kanalens förlopp kan man behöva göra en magnetröntgenundersökning eller en ultraljudsundersökning inne i ändtarmsöppningen.
Operationssättet beror på fistelns förlopp. Fistelgången eller -gångarna går vanligtvis genom den ringformade slutarmuskeln, så därför måste man beakta risken för en försämrad kontinens när man behandlar dem. En fistelgång som som löper nedanför, nära ändtarmsöppningen kan öppnas helt, och de läker vanligtvis bra. Då delar man slutarmuskeln bara lite så att kontinensen inte hotas. Ju högre upp fistelgången går igenom slutmuskeln, desto större är risken att kontinensen försämras i samband med ingreppet om man öppnar gången helt. Därför har man utvecklat en stor mängd olika operationsmetoder som bevarar slutarmuskeln. Problemet med metoderna är att sannolikheten för att fisteln ska läka är betydligt mindre än om man öppnar fisteln. Vid operationer, som bevarar slutarmuskeln, sätter man först en tråd (så kallad seton-tråd) i fistelgången för att hålla gången öppen och för att förhindra att det bildas abscesskratar. En operation för att försluta fisteln gör man först efter en månad av trådbehandling. Det gör man för att en infektion inte ska försämra resultatet av förslutningsoperationen.
Vid en advancement flap-operation försluter man den inre öppningen till fisteln som går genom slutarmuskeln från insidan av ändtarmsöppningen och täcker den med en vävnadsflik som man format inuti tarmen. Vid en LIFT-operation kapar man fistelgången mellan den inre och yttre slutarmuskeln och syr ihop ändarna. Vid en laser-fistelåtgärd behandlar man fistelgångens väggar med laser och den inre öppningen försluts med smältande stygn.
Gemensamt för dessa åtgärder är att de har 40–70 procents sannolikhet att lyckas.
Det är inte alltid bråttom att behandla en fistel som ger få symtom, men det är sällsynt att den läker helt av sig själv. När den yttre mynningen sluter sig kan det uppstå en ny böld, och därför kan man lämna en tråd runt fisteln permanent för att hålla förbindelsen till huden öppen. Då kan infektionssekretet komma ut och man kan fritt välja när man ska göra den slutliga behandlingen. Analfistlar i anknytning till Crohns sjukdom behandlas i första hand med läkemedel och vid behov genom att öppna var ansamlingar.
Diagnos
Det räcker vanligtvis att se fistelns mynning för att fastställa en diagnos, men för att utreda kanalens förlopp kan man behöva göra en magnetröntgenundersökning eller en ultraljudsundersökning inne i ändtarmsöppningen.
Behandling
Operationssättet beror på fistelns förlopp. Fistelgången eller -gångarna går vanligtvis genom den ringformade slutarmuskeln, så därför måste man beakta risken för en försämrad kontinens när man behandlar dem. En fistelgång som som löper nedanför, nära ändtarmsöppningen kan öppnas helt, och de läker vanligtvis bra. Då delar man slutarmuskeln bara lite så att kontinensen inte hotas. Ju högre upp fistelgången går igenom slutmuskeln, desto större är risken att kontinensen försämras i samband med ingreppet om man öppnar gången helt. Därför har man utvecklat en stor mängd olika operationsmetoder som bevarar slutarmuskeln. Problemet med metoderna är att sannolikheten för att fisteln ska läka är betydligt mindre än om man öppnar fisteln. Vid operationer, som bevarar slutarmuskeln, sätter man först en tråd (så kallad seton-tråd) i fistelgången för att hålla gången öppen och för att förhindra att det bildas abscesskratar. En operation för att försluta fisteln gör man först efter en månad av trådbehandling. Det gör man för att en infektion inte ska försämra resultatet av förslutningsoperationen.
Typer av operationer
Vid en advancement flap-operation försluter man den inre öppningen till fisteln som går genom slutarmuskeln från insidan av ändtarmsöppningen och täcker den med en vävnadsflik som man format inuti tarmen. Vid en LIFT-operation kapar man fistelgången mellan den inre och yttre slutarmuskeln och syr ihop ändarna. Vid en laser-fistelåtgärd behandlar man fistelgångens väggar med laser och den inre öppningen försluts med smältande stygn.
Gemensamt för dessa åtgärder är att de har 40–70 procents sannolikhet att lyckas.
Måste man alltid behandla en fistel?
Det är inte alltid bråttom att behandla en fistel som ger få symtom, men det är sällsynt att den läker helt av sig själv. När den yttre mynningen sluter sig kan det uppstå en ny böld, och därför kan man lämna en tråd runt fisteln permanent för att hålla förbindelsen till huden öppen. Då kan infektionssekretet komma ut och man kan fritt välja när man ska göra den slutliga behandlingen. Analfistlar i anknytning till Crohns sjukdom behandlas i första hand med läkemedel och vid behov genom att öppna var ansamlingar.
Relaterat till ämnet
Uppdaterad 25.3.2026