Mikroskopisk kolit förekommer vanligen hos över 50-åringar. Ett typiskt symtom är ihållande vattendiarré som i de svåraste fallen förorsakar viktnedgång. Behandlingen beror på symtomen och en långvarig läkemedelsbehandling behövs sällan.
Mikroskopisk kolit
Symtom vid mikroskopisk kolit är vattendiarré som kan behöva en tidvis medicinering för att lugna sig men ibland lugnar den sig av sig själv.
Mikroskopisk kolit kan förorsaka en mycket likadan symtombild som diarrébaserad irritabel tarm syndrom. Vattendiarrén kan stundvis vara så våldsam att den leder till en märkbar viktnedgång och uttorkning. Andra symtom kan vara magsmärtor, svullen mage och gasbesvär. Sjukdomsförloppet är typiskt varierande. Symtomfria perioder kan följas av skov.
De som insjuknat i mikroskopisk kolit har ofta även andra autoimmuna sjukdomar såsom celiaki.
Vid endoskopi verkar tjocktarmens slemhinna vanligen ganska normal. I mikroskopiska undersökningar av vävnadsproverna som tagits i samband med endoskopin konstateras dock typiska förändringar. Vid lymfocytär kolit konstateras stora mängder av inflammationsceller, lymfocyter på slemhinnorna. Vid kollagen kolit konstateras ett förtjockat kollagenlager under slemhinnan.
Med behandlingen strävar man efter att lindra symtomen. Vanligen påbörjas behandlingen med symtomatisk diarrémedicinering såsom med loperamid. Vissa har nytta av fiberpreparat (t.ex. Vi-Siblin, Agiocur). Diarrén kan lugna sig med kolestyramin som används för behandling av gallsyremalabsorption. Av de läkemedel som egentligen är avsedda för behandling av inflammatoriska tarmsjukdomar, fungerar sulfasalazin och 5-aminosalicylsyra endast på hälften av patienterna.
Kortisonpreparat såsom prednisolon och budesonid inverkar vanligen snabbt men problemet är att symtomen kommer tillbaka efter att kuren har avslutats. Till en långvarig användning av kortison hör stora mängder av biverkningar, så man försöker undvika långa kortisonkurer.
Vissa läkemedel såsom antiinflammatoriska läkemedel och protonpumpshämmare som används vid behandling av halsbränna, kan utlösa mikroskopisk kolit. Symtomen lättar när medicineringen avslutas.
Medicineringen av mikroskopisk kolik omfattas inte av Fpa:s specialersättningar.
Till mikroskopisk kolit har inte konstaterats höra ökad risk för tjocktarmscancer och sjukdomen kräver inte en endoskopisk uppföljning.
Symtom vid mikroskopisk kolit
Mikroskopisk kolit kan förorsaka en mycket likadan symtombild som diarrébaserad irritabel tarm syndrom. Vattendiarrén kan stundvis vara så våldsam att den leder till en märkbar viktnedgång och uttorkning. Andra symtom kan vara magsmärtor, svullen mage och gasbesvär. Sjukdomsförloppet är typiskt varierande. Symtomfria perioder kan följas av skov.
De som insjuknat i mikroskopisk kolit har ofta även andra autoimmuna sjukdomar såsom celiaki.
Hur diagnostiseras mikroskopisk kolit?
Vid endoskopi verkar tjocktarmens slemhinna vanligen ganska normal. I mikroskopiska undersökningar av vävnadsproverna som tagits i samband med endoskopin konstateras dock typiska förändringar. Vid lymfocytär kolit konstateras stora mängder av inflammationsceller, lymfocyter på slemhinnorna. Vid kollagen kolit konstateras ett förtjockat kollagenlager under slemhinnan.
Hur behandlas mikroskopisk kolit?
Med behandlingen strävar man efter att lindra symtomen. Vanligen påbörjas behandlingen med symtomatisk diarrémedicinering såsom med loperamid. Vissa har nytta av fiberpreparat (t.ex. Vi-Siblin, Agiocur). Diarrén kan lugna sig med kolestyramin som används för behandling av gallsyremalabsorption. Av de läkemedel som egentligen är avsedda för behandling av inflammatoriska tarmsjukdomar, fungerar sulfasalazin och 5-aminosalicylsyra endast på hälften av patienterna.
Kortisonpreparat såsom prednisolon och budesonid inverkar vanligen snabbt men problemet är att symtomen kommer tillbaka efter att kuren har avslutats. Till en långvarig användning av kortison hör stora mängder av biverkningar, så man försöker undvika långa kortisonkurer.
Vissa läkemedel såsom antiinflammatoriska läkemedel och protonpumpshämmare som används vid behandling av halsbränna, kan utlösa mikroskopisk kolit. Symtomen lättar när medicineringen avslutas.
Medicineringen av mikroskopisk kolik omfattas inte av Fpa:s specialersättningar.
Uppföljning vid mikroskopisk kolit
Till mikroskopisk kolit har inte konstaterats höra ökad risk för tjocktarmscancer och sjukdomen kräver inte en endoskopisk uppföljning.
Relaterat till ämnet
Uppdaterad 20.3.2026