En cysta är en vätskefylld blåsa som har bildats i en vävnad. Bilddiagnostiska undersökningar av buken som görs av andra orsaker har ökat i antal, och detta resulterar i att det upptäcks allt fler cystor i bukspottkörteln. Cystor är godartade, men vissa cystor kan utveckla elakartade drag och öka risken för bukspottkörtelcancer. Därför är det viktigt att identifiera de cystor som behöver följas upp. Det finns forskningsrapporter som visar att cystor i bukspottkörteln kan påvisas hos upp till 40–50 procent av alla patienter som genomgår magnetkameraundersökning av buken. Andelen med cystor som bifynd ökar med åldern.
Cystor i bukspottkörteln kan vara tumörer, det vill säga neoplastiska eller icke-tumörrelaterade. Icke-tumörrelaterade cystor uppkommer oftast efter en bukspottkörtelinflammation. Andra sällsynta, icke-tumörrelaterade bukspottkörtelcystor kallas simplex cystor. Icke-tumörrelaterade cystor behöver bara behandlas om de orsakar symtom och diskuteras inte destomera i denna text. Neoplastiska cystor i bukspottkörteln bildas när cellerna i bukspottkörteln genomgår förändringar som får dem att växa onormalt och producera slem eller annan vätska.
De flesta av dessa cystor är godartade, men en del kan med tiden utveckla elakartade egenskaper. Därför är det viktigt att identifiera de cystorna. Det finns olika undertyper av neoplastiska cystor i bukspottkörteln: SCN, MCN, IPMN, SPN. Dessa cystor, och deras ev behov av behandling och uppföljning diskuteras separat nedan.