Symtomen varierar från asymtomatiska till akut andningssvikt. Vanligtvis kan en förstorad mjälte (hos 78 procent) eller en förstorad lever (hos 73 procent) konstateras redan i barndomen som en slumpmässig upptäckt eller i samband med bukbesvär (uppblåsthet, etc.), blödningsbenägenhet, trötthet eller andtäppa vid lätt ansträngning.
Patienten kan ha förhöjda levervärden, leverfibros eller sällan levercirros. Nästan alla vuxna har asymtomatisk eller symtomatisk interstitiell lungsjukdom. Progressiv lungsjukdom är den främsta orsaken till sjuklighet och dödlighet. De flesta patienter har dyslipidemi (låg HDL- och hög LDL-kolesterol samt förhöjda triglyceridnivåer). Dessa kan predisponera för kärlsjukdom (ateroskleros).
Anemi och/eller trombocytopeni är vanligt, och leukopeni är mer sällsynt. Dessa beror främst på den förstorade mjälten.
Ibland har patienter ben- eller ledvärk och minskad benmineralhalt eller osteoporos, vilket kan leda till lågenergifrakturer. Även om patienterna växer till normal längd, kan kortvuxenhet och försenad pubertet förekomma i ung ålder.
Hos en fjärdedel av patienterna kan en körsbärsröd fläck i makulaområdet på näthinnan konstateras vid ögonbottenundersökning.
De svåraste sjukdomsformerna kan innefatta neurologiska eller psykiatriska störningar. De svåraste sjukdomsformerna kan också innefatta akut andningssvikt, akut leversvikt eller kardiovaskulära händelser. Mjältruptur är en mycket sällsynt komplikation.
Svår sjukdom som börjar i barndomen är förknippad med hög dödlighet i ung ålder, men vid mildare sjukdomsformer som diagnostiseras i vuxen ålder är sjukdomsprogressionen vanligtvis långsam.
Diagnosen kan ställas med ett blodprov där ASM-enzymaktiviteten är mindre än 10 procent av normal aktivitet. Kitotriosidasaktiviteten kan också vara förhöjd. Efter ett avvikande enzymtestresultat kan diagnosen bekräftas med ett gentest.