För vem lämpar sig tarmtransplantation?
En tarmtransplantation kan göras på patienter med gravt nedsatt tarmfunktion om intravenös näring leder till svåra problem. Sådana problem är leversvikt, upprepade kateterinfektioner samt tilltäppningar i de stora blodkärlen. Enbart beroende av intravenös näring är inte en indikation för tarmtransplantation.
Sjukdomar som leder till tarmtransplantation är korttarmssyndrom, mobilitetsstörningar i tarmen samt sällsynta slemhinnesjukdomar och tumörer i tarmen. Aktiv infektion eller cancer är hinder för transplantation. De som utses eller lämpar sig för tarmtransplantation utgör bara en liten del av alla med nedsatt tarmfunktion.
Donator
Ett tarmtransplantat kan förutom tunntarmen dessutom innehålla levern, en del av tjocktarmen och i sällsynta fall även magsäcken. På grund av det begränsade antalet hjärndöda organdonatorer i lämplig storlek är väntetiden till tarmtransplantation lång framför allt för barnpatienter.
Resultat
Patienterna skrivs i allmänhet ut från sjukhusvården 1- 2 månader efter operationen och därefter är uppföljningen bestående.
Totalt mer än 3 000 tarmtransplantationer har utförts runt om i världen, idag cirka 200 per år.
Ett år efter operationen lever 90 procent av patienterna och efter fem år fungerar 70 procent av transplantaten.
En transplanterad tarm fungerar inte lika bra som en normal tarm, men tillräckligt bra för att garantera en bra livskvalitet och normal tillväxt och utveckling för barn. Största delen av dem som har fått en transplantation klarar sig utan intravenös näring och kan äta sina måltider på normalt sätt.
I Finland inleddes tarmtransplantationerna år 2009 och nu har åtta gjorts.