Tecken på svår njursvikt hos barn är trötthet, illamående, anemi, svag tillväxt, höga blodtrycksvärden och ibland (men inte alltid) minskad urinutsöndring. Undersökningar visar dåligt njurreningsvärde (GFR under 20 ml/min), höga halter av kreatinin och urea i blodet samt störningar i saltbalansen. Dessa fynd kan observeras trots understödjande behandling.
Svår leversjukdom hos barn orsakar gulsot, trötthet, dålig aptit, tillväxtstörningar, blödningar i tarmarna, infektioner samt putande mage till följd av stor mjälte (och lever). Laboratorieproverna visar minskade mängder av vita blodkroppar, blodplättar och koagulationsfaktorer samt förhöjda bilirubinvärden.
Svår hjärtsvikt hos barn leder å andra sidan till trötthet, dålig fysisk prestationsförmåga, bukbesvär och rytmstörningar och en del av barnen får blå hud framför allt i ansiktet och extremiteterna (cyanos).
Brådskande organtransplantationer på barn är dock sällsynta och kommer närmast i fråga vid hjärtfel utlösta av hjärtmuskelinflammation och leversvikt till följd av virusinfektion eller förgiftning.
Faktorer som inverkar på tidpunkten för organtransplantation
Tidpunkten för organtransplantation på patienter med kroniska sjukdomar påverkas av både organfunktionen och patientens livskvalitet, tillväxt, näringsförsörjning, eventuella blodkärlskomplikationer samt neurologisk utveckling.
Barn ska placeras på transplantationslistan innan livshotande problem uppkommer och till exempel njurtransplantationer bör i större utsträckning göras utan föregående dialys (pre-emptiv transplantation).