Akut njurskada kan till en början utvecklas utan symtom eller med lindriga symtom, vilket gör det omöjligt att diagnostisera skadan på basis av symtomen. Njurskador leder till problem av varierande svårighetsgrad på grund av ansamling av slaggprodukter och störningar i vätske-, salt- och syra-basbalansen, med tillhörande symtom (trötthet, illamående, högt blodtryck, svullnad), särskilt i allvarliga fall. Akut njurskada diagnostiseras oftast i samband med en annan sjukdom. Sådana tillstånd är till exempel:
allvarlig uttorkning (t.ex. i samband med feber eller magsjuka, särskilt hos personer som riskerar att drabbas av njurskador, dvs. äldre personer, diabetiker och personer med hjärtsjukdomar)
allvarlig inflammatorisk sjukdom (särskilt sepsis)
plötslig hjärtsjukdom (särskilt allvarlig hjärtsvikt).
Ibland diagnostiseras njurskador utan andra samtidiga sjukdomar på basis av symtomen eller laboratorieundersökningar. Personen befinner sig vanligtvis på akutmottagningen på antingen en hälsocentral eller ett sjukhus när diagnosen ställs.
Akut njurskada diagnostiseras genom ett blodprov, baserat på en ökning av kreatininhalten i blodplasma (P-Krea). Detta "njurvärde" är mindre än 90 µmol/l hos friska kvinnor och mindre än 100 µmol/l hos män. Vid akut njurskada är P-Krea högre ju allvarligare njurskadan är.
Urinprov kan användas för att utreda orsaken till akut njurskada och för att rikta fortsatta undersökningar. Även om två av tre patienter med akut njurskada har en minskad urinvolym, utesluter en normal urinvolym inte akut njurskada. Om urineringen upphör helt är det dock alarmerande och tyder på akut njurskada.
Det är viktigt att identifiera akut njurskada så tidigt som möjligt för att minimera skadan och påbörja behandlingen snabbt.