Organtransplantation och sexualitet

Faktorer som hör ihop med svår sjukdom påverkar på många sätt parförhållandet och sexuellt umgänge. Efter en organtransplantationsoperation behöver kroppen tid för att återhämta sig. Under sjukdomens akuta fas hamnar frågor som rör sexualitet ofta i bakgrunden, men blir aktuella igen när prestationsförmågan och krafterna förbättras.

Som vilken långvarig sjukdom som helst kan även en organtransplantation förändra självbilden. Förändringar i självbilden återspeglas i sexualiteten och särskilt i den sexuella lusten. Sjukdomen i sig eller dess behandling kan förändra ditt utseende, som till exempel orsaka tillväxthämning eller ökad kroppsbehåring. Även ärr efter operationen kan påverka dina känslor, även om de i sig inte begränsar sexualiteten. Du kan uppleva förändringar i sexuell självsäkerhet, till exempel i hur attraktiv du upplever dig själv.

Det är bra att diskutera dessa och frågor som rör familjeplanering med läkaren när ämnet är aktuellt och det känns lämpligt för dig. På transplantationspatienters anpassnings- och träningskurser behandlas också frågor som rör sexualitet och parförhållande. En kamratstödsperson kan vara en bra samtalspartner i frågor som rör sexualitet.

Allvarliga sjukdomar kan påverka sexlusten. Du kan som man märka erektionsproblem eller som kvinna förändringar i menstruationscykeln. Hos kvinnor kan menstruationen bli mycket oregelbunden eller upphöra helt. Detta är tillfälligt och korrigeras cirka 6–12 månader efter organtransplantationen.

Sjukdomar som kräver organtransplantation kan medföra torra slemhinnor. Om du vill ha samlag kan torrhet behandlas med glidmedel. Om symtomen blir långvariga är det bra att diskutera saken med läkaren och tillsammans fundera på behovet av undersökningar eller justering av läkemedelsbehandlingen.

Efter en organtransplantationsoperation kan man inleda sexuellt umgänge enligt eget mående. Det är bra att komma ihåg att kroppen behöver tid för återhämtning och att sexualitet i ett parförhållande omfattar mycket mer än bara samlag. I ett parförhållande är det viktigt med ömsesidig förmåga att prata och lyssna.

På grund av sjukdomen eller mediciner kan antalet och rörligheten hos spermierna hos män förändras. Detta påverkar i sin tur fertiliteten och kan förorsaka erektionsproblem eller svårigheter med utlösning.

Hos kvinnor kan oregelbunden menstruation normaliseras när organtransplantationen fungerar bra. Då brukar också fertiliteten återställas.

Det finns många olika preventivmetoder. Kondom skyddar bäst mot smittor, men är inte det mest effektiva preventivmedlet. Kondom rekommenderas alltid vid tillfälliga och nya relationer, även om det också används annat preventivmedel. Hormonella preventivmedel, som p-plåster, ring, kapslar under huden och spiral, är effektivare än kortverkande preventivmedel (kondom och pessar), eftersom man inte behöver komma ihåg dem och det inte finns någon risk för att använda dem fel. Även minipiller lämpar sig för transplantationspatienter, men det finns en risk att man glömmer att ta dem. Det är bra att diskutera med läkaren om ett lämpligt preventivmedel och frågor kring familjeplanering när ämnet är aktuellt för dig.

Efter en organtransplantationsoperation ska en graviditet ske planerat och alltid diskuteras med den behandlande läkaren. Efter en transplantation rekommenderas det inte att man genast bli gravid. Den rekommenderade väntetiden mellan transplantationen och graviditeten är två år. Läkemedel som förhindrar avstötning, särskilt mykofenolat, och vissa blodtrycksmediciner kan förorsaka fosterskador, så det är viktigt att planera läkemedelsändringar i god tid före graviditeten. Dessutom är vissa sjukdomar ärftliga, så det är bra att fundera på om det finns behov av genetisk vägledning.