Vilken typ av motion tycker du om? Begränsar din sjukdom din rörelseförmåga? Ibland kan en diagnos innebära stora förändringar, som att behöva ge upp en viktig motionshobby. Att ge upp kan vara svårt, men lyckligtvis kan man motionera på många olika sätt. Genom att prova olika motionsformer och grenar hittar du troligen det som passar dig bäst.
Motion som en del av den ungas liv
Motion påverkar vanligtvis positivt både ditt sinne och din kropp. Motionen kan vara rask eller lugn, långvarig eller kortvarig – i vilket fall som helst har den en positiv inverkan på ditt helhetsmässiga välbefinnande.
Motion är viktigt och har många positiva effekter
ämnesomsättningen. Motion ökar energiförbrukningen och förbättrar ämnesomsättningen, som hjälper vid viktkontroll.
cirkulationsorganen. Motion ökar hjärtats puls, som gör att blodet cirkulerar effektivare i muskler och hjärna. Hjärtat blir starkare.
stöd- och rörelseorganen. Muskler och ben behöver motion för att hållas friska. Vardagsmotion, som att promenera, använda trappor, städa eller gå till skolan och jobbet, stöder hälsan lika bra som ledd träning.
mentalt välbefinnande. Det gamla ordspråket “En sund själ i en sund kropp” påminner om att fysisk kondition också påverkar humöret och piggheten.
sömnen. Rätt utförd motion förbättrar också sömnen. Det är dock bra att ha minst ett par timmar mellan träning och läggdags, eftersom det ofta är svårt att somna direkt efter träning.
Regelbunden motion är viktig även för unga med funktionsbegränsningar och där rehabilitering är en viktig del av vardagen. Ju mer du får in rehabiliterande inslag i dina vardagssysslor, desto bättre fungerar rehabiliteringen.
Be om råd och tips från din vårdkontakt eller fysioterapeut. Du kan också kontakta din hälsocentral, skolhälsovård eller företagshälsovård.
Det finns olika motionsgrupper runt om i Finland. Till exempel många patientföreningar och kommuner ordnar motionsgrupper. Det finns grupper till exempel för personer med rörelse-, syn- och utvecklingsnedsättning samt för dem som har genomgått organtransplantation, både för motionärer och idrottare. Vissa ungdomar med särskilda behov kan motionera även i vanliga grupper.
Våga prova och sök efter en gren som passar dig!
Sjukdomen eller levnadsvanorna kan ibland leda till, att till och med promenader känns tunga. Då börjar man bygga upp konditionen genom att förbättra muskelstyrkan. Det innebär:
Lugn styrketräning, till en början utan vikter, och att gradvis lägga till vikter. Träningen kan göras hemma, till exempel i sängen eller vardagsrummet, eller på gym.
När muskelstyrkan gradvis ökar kan du sätta upp mål för dig själv: lugn promenad − rask promenad − löpning.
Att cykla, simma, promenera och jogga lugnt är bra motionsformer.
Fundera på följande när du väljer en lämplig gren:
Klarar du av att göra snabba fysiska övningar?
Mår du dåligt under ansträngning? Det vill säga, blir du yr, illamående eller känner du dig annars mycket dålig? Vad ska du göra då? Borde du diskutera med en läkare?
Kan du gå uppför trappor utan problem eller använder du hellre hiss? Får du svårigheter i trapporna?
Tycker du om kontaktsporter? Vet du om de är säkra med tanke på din sjukdom?
Vill du delta i ledda motionsgrenar eller motionerar du hellre på egen hand?
Motion påverkar hela kroppen
Motion är viktigt och har många positiva effekter
ämnesomsättningen. Motion ökar energiförbrukningen och förbättrar ämnesomsättningen, som hjälper vid viktkontroll.
cirkulationsorganen. Motion ökar hjärtats puls, som gör att blodet cirkulerar effektivare i muskler och hjärna. Hjärtat blir starkare.
stöd- och rörelseorganen. Muskler och ben behöver motion för att hållas friska. Vardagsmotion, som att promenera, använda trappor, städa eller gå till skolan och jobbet, stöder hälsan lika bra som ledd träning.
mentalt välbefinnande. Det gamla ordspråket “En sund själ i en sund kropp” påminner om att fysisk kondition också påverkar humöret och piggheten.
sömnen. Rätt utförd motion förbättrar också sömnen. Det är dock bra att ha minst ett par timmar mellan träning och läggdags, eftersom det ofta är svårt att somna direkt efter träning.
Motion och funktionsbegränsning
Regelbunden motion är viktig även för unga med funktionsbegränsningar och där rehabilitering är en viktig del av vardagen. Ju mer du får in rehabiliterande inslag i dina vardagssysslor, desto bättre fungerar rehabiliteringen.
Be om råd och tips från din vårdkontakt eller fysioterapeut. Du kan också kontakta din hälsocentral, skolhälsovård eller företagshälsovård.
Motionsgrupper och andra motionstjänster
Det finns olika motionsgrupper runt om i Finland. Till exempel många patientföreningar och kommuner ordnar motionsgrupper. Det finns grupper till exempel för personer med rörelse-, syn- och utvecklingsnedsättning samt för dem som har genomgått organtransplantation, både för motionärer och idrottare. Vissa ungdomar med särskilda behov kan motionera även i vanliga grupper.
Våga prova och sök efter en gren som passar dig!
Motion kan ökas gradvis
Sjukdomen eller levnadsvanorna kan ibland leda till, att till och med promenader känns tunga. Då börjar man bygga upp konditionen genom att förbättra muskelstyrkan. Det innebär:
Lugn styrketräning, till en början utan vikter, och att gradvis lägga till vikter. Träningen kan göras hemma, till exempel i sängen eller vardagsrummet, eller på gym.
När muskelstyrkan gradvis ökar kan du sätta upp mål för dig själv: lugn promenad − rask promenad − löpning.
Att cykla, simma, promenera och jogga lugnt är bra motionsformer.
Hur kan du bedöma vilken motionsform som passar dig?
Fundera på följande när du väljer en lämplig gren:
Klarar du av att göra snabba fysiska övningar?
Mår du dåligt under ansträngning? Det vill säga, blir du yr, illamående eller känner du dig annars mycket dålig? Vad ska du göra då? Borde du diskutera med en läkare?
Kan du gå uppför trappor utan problem eller använder du hellre hiss? Får du svårigheter i trapporna?
Tycker du om kontaktsporter? Vet du om de är säkra med tanke på din sjukdom?
Vill du delta i ledda motionsgrenar eller motionerar du hellre på egen hand?
Relaterat till ämnet
Uppdaterad 20.10.2025