Cancer och sexualitet

Cellgifterna, det vill säga cytostatika försvinner ur kroppen via sekret, så det rekommenderas att man använder kondom. Det rekommenderas också att man använder kondom under hela cancerbehandlingen på grund av lägre motståndskraft. Man bör använda preventivmedel (kondom och andra preventivmedel) under cancerbehandlingen och åtminstone ett år efter att behandlingen har avslutats, eftersom behandlingen är en stor fara för fostret. Cytostatikabehandlingar förorsakar också förändringar i blodvärdena. Cytostatika gör att försvarscellerna i kroppen minskar. Då är du särskilt mottaglig för infektioner. Till exempel könssjukdomar smittar lättare.

Cytostatikabehandlingar förorsakar också förändringar i blodvärdena. När de vita blodkropparnas mängd är låg (leukocyter < 1,0; neutrofiler < 0,5 eller trombocyter < 50), lönar det sig att undvika samlag. På så sätt förhindrar man infektioner och blödningar.

Hos unga i fertil ålder är preventivmedel nödvändiga, eftersom cancerbehandlingarna kan ha en skadlig inverkan på fostrets utveckling och i vissa fall också på möjligheten att behandla själva cancern. Preventivmetoden bör vara så säker som möjligt. Det är problematiskt att använda p-piller under cancerbehandlingarna eftersom ämnesomsättningen i läkemedlen kan förändras, illamåendet kan påverka den regelbundna användningen av preparatet och dessutom kan p-pillren öka risken för ventrombos hos unga som får cancerbehandlingar. Därför är en preventivkapsel eller hormonspiral användningsbara metoder. Med kondomen bör man också använda preparat som förstör spermier så att preventivmedels effekt blir bättre.

Preventivmedel behövs också efter cancerbehandlingarna om man inte önskar bli gravid eller om det har gått endast en kort tid efter behandlingen. Efter cancerbehandlingarna kan man välja preventivmetod enligt de normala principerna, man kan alltså även använda p-piller om man tar kontraindikationerna och hälsofördelarna i beaktande.

Det finns ingen exakt regel för hur länge man bör vänta med en graviditet efter cancerbehandlingarna. För kvinnor rekommenderar man en karenstid på sex månader efter cancerbehandlingarna, men för vissa cancerbehandlingar (till exempel radiojodbehandling) är rekommendationen 12 månader. De som har haft bröstcancer uppmanas ofta att flytta på graviditetsförsöket minst två år efter behandlingen.

Kombinationspiller, det vill säga p-piller kan användas som hormonersättningsbehandling då äggstockarnas funktion avtar, och unga accepterar ofta lättare p-piller som ersättningsbehandling än preparat som är avsedda för klimakteriebehandling.

Man följer regelbundet upp pubertetsutvecklingen och tillväxten på poliklinikbesöken för alla som insjuknat i cancer som barn. Man vet att cancerbehandlingarna påverkar både flickornas och pojkarnas förmåga att få barn, det vill säga fertiliteten. Läkemedlen som använts i behandlingarna och strålbehandlingen påverkar spermieproduktionen hos pojkar och bevaringen av äggceller hos flickor. Hos största delen sker utvecklingen i en normal tidtabell men eftersom behandlingarnas inverkan är individuella, behöver alla uppföljning.

När du har samlag bör du vara uppmärksam på att din partner är frisk och att ni båda sköter hygienen. Under cancerbehandlingarna blir motståndskraften sämre och du är mottaglig för olika slags infektioner. Cytostatika förorsakar också tillfälligt torra slemhinnor, så det kan vara bra att använda glidmedel för att undvika skador på slemhinnorna samt blödningar.

När du insjuknar i cancer och efter att behandlingarna har börjat, förändras din kropp. Du kan ha håravfall och kroppsbehåringen kan minska betydligt. Dessa påverkar oundvikligen din självbild och självkänsla. När du har insjuknat kan det kännas att andra människor ser dig via din sjukdom fastän det nödvändigtvis inte är så. Du kan uppleva att du ser konstig ut eller till och med är ful. Alla dessa känslor ökar krisen som hör till insjuknandet. Dessa känslor är dock normala och man får prata om dem. Du kan också alltid prata med din behandlande skötare eller läkare.

Under cancerbehandlingarna är det möjligt att du känner sexuell olust. Det är vanligt och du behöver inte alls vara orolig. Du kan anpassa dig till olusten om du betraktar den som ett tillfälligt och förbigående tillstånd. Förutom du, kan även din partner känna olust. Ofta förorsakas den av rädsla och oro över ditt insjuknande. Kom ändå ihåg att även om man inte har lust eller har sex, behöver inte den fysiska närheten avta.

Kvinnornas fertilitet börjar minska i medeltal i 35-årsåldern och menstruationen och möjligheten att bli gravid slutar i medeltal i 51-årsåldern. Man har samlat in mest information om hur cancerbehandlingarna påverkar den reproduktiva hälsan från cancer i barndomen. Vid cancerbehandlingar strävar man alltid till att bevara möjligheten att kunna få barn. Behandlingsmetoderna övervägs alltid med tanke på att bevara din fertilitet.

Behandlingarna som påverkar fertiliteten mest är strålbehandling i bäckenregionen, stamcellsbehandling eller till exempel en operation i underlivet eller nedre delen av magen. Du har rätt att ställa frågor om saker som gäller att få barn, de är viktiga saker för din framtid. Ibland kan det bli så att man inte kan trygga din fertilitet. Detta kan vara en stor kris utöver själva insjuknandet. Du kan få stöd att genomgå krisen, diskutera med din skötare eller din läkare.

Den fertila åldern har sannolikt också blivit kortare hos de unga kvinnor vars menstruationscykel bevaras efter att cytostatikabehandlingarna har avslutats. Det är viktigt att man får råd efter cancerbehandlingarna för att avlägsna onödiga rädslor för en graviditet. Dessutom kan man med rådgivning minska på barnlöshet som beror på att man flyttar på graviditetsplanerna, samt sprida information om levnadsvanor som är skadliga för fertiliteten. Det är speciellt viktigt att vara uppmärksam på tobakens skadlighet och betydelsen av en normal vikt (inte för smal eller för tjock). Sexualrådgivningen hör till en väl ordnad rådgivning, eftersom en genomgången cancer också lätt påverkar detta livsområde.