Interventionell radiologi är en del av kirurgi och det kan ersätta delvis kirurgiska ingrepp. Metoderna som används belastar inte patienten lika mycket som traditionella operationer. Narkos behövs vanligtvis inte. Det gör att återhämtningen också går snabbare.
Under åtgärder kan utföras med ultraljud, röntgen, datortomografi eller en magnetundersökning. Man kan också använda ett kontrastmedel.
Några av de vanligaste ingreppen är:
biopsi, dvs. vävnadsprov
dränage, dvs. tömning av vätskeansamling
ballongvidgning av pulsåderförträngning
insättning av en stent, dvs. en protes av metallnät, vid en pulsåderförträngning eller blodpropp
Biopsi
Man kan ta biopsier från ytliga platser som knölar under huden, muskler, sköldkörteln eller ytliga lymfkörtlar. Dessa prov kan ofta tas utan förberedelser och utan uppföljning.
Biopsier tas ofta också från djupa ställen som levern, bukspottkörteln, njurarna eller lungorna. Efter dessa ingrepp krävs vanligtvis uppföljning på sjukhus över natten.
Dränage
Variga eller vätskeansamlingar i bukhålan och lungsäcken kan tömmas med hjälp av bilddiagnostisk styrning. Ofta lämnas en kateterslang kvar i en eller två dagar för att vätskan ska tömmas helt.
Avledningar av urinvägarna och gallvägarna används för att behandla till exempel förträngningar eller blockeringar i urinledaren och gallvägarna
Ballongvidgning och stent
Ballongvidgningar av blodkärlen är typiska ingrepp i kärlen. Placeringen av förträngningen eller blockeringen bekräftas med kontrastmedelsundersökning före ballongvidgningen.
Vid en ballongvidgning kan man placera en stent, dvs. en protes av metallnät, i blodkärlet för att förhindra att det förträngs på nytt.