Genomlysningsundersökningar och genomlysningsstyrda åtgärder

Läs i patientanvisningen som du fick hur du ska förbereda dig inför undersökningen eller åtgärden. För vissa undersökningar behövs ingen förberedelse, men för andra kan du bli ombedd att vara fastande och/eller lämna blodprov.

Man kan använda kontrastmedel vid undersökningen eller åtgärden. Man kommer att fråga dig i förväg om eventuella allergier. Om du har diagnostiserats som överkänslig mot jodhaltiga kontrastmedel ska du tala om det för den behandlande läkaren och när du kommer till undersökningen för röntgenskötaren.

Om du vet eller misstänker att du är gravid ska du tala om det för den behandlande läkaren eller senast när du kommer till undersökningen.

• Patientanvisningar för undersökningar

Före genomlysningsundersökningen eller den genomlysningsstyrda åtgärden berättar sjukskötaren eller läkaren hur undersökningen går till.

Vid undersökningen eller åtgärden kan man spruta in ett jodhaltigt kontrastmedel in i blodkärlet (till exempel vid kärlröntgen) eller ge dig ett bariumkontrastmedel som tas via munnen (till exempel vid avbildning av matsmältningskanalen) eller ett jodhaltigt kontrastmedel som man dricker (undersökningar av sväljfunktionen). Vid undersökning av tjocktarmen kan man också ge bariumkontrastmedel via ändtarmen. Kontrastmedel som sprutas in i kärlet kan orsaka en tillfällig värmekänsla och en metallsmak i munnen.

Vid undersökningen ligger du på undersökningsbordet eller står framför röntgenapparaten. Åtgärderna utförs vanligtvis i liggande ställning. Radiologi det vill säga röntgenläkare följer kontrastmedlets väg eller utför en åtgärd med hjälp av genomlysning. Vid behov tar man röntgenbilder. Röntgenskötaren deltar i förberedelserna och bistår radiologen.

Längden på undersökningarna och åtgärderna varierar. Avsätt tillräckligt med tid för besöket. 

Se videon: Hur kan man undersöka matsmältningskanalen? Videon är producerad av OYS och har undertexter på finska och svenska.

Se videon: Undersökning av gommens funktion. Videon är producerad av OYS och har undertexter på finska och svenska.

Många genomlysningsundersökningar kräver ingen särskild eftervård. Om du behöver eftervård får du alltid separata anvisningar.Åtgärder som utförs i genomlysning inkluderar vanligtvis eftervård, som beror på åtgärden. Eftervårdanvisningarna får du av röntgenenheten eller från den enhet som vårdar dig.

Jodkontrastmedlet som sprutades in i kärlet lämnar kroppen via njurarna. Om njurarna fungerar dåligt kan det ta längre tid. Vid behov tar man ett blodprov i förväg för att kontrollera njurfunktionen. Bariumkontrastmedlet lämnar kroppen med avföringen.

Radiologi det vill säga röntgenläkare skriver ett utlåtande om genomlysningsundersökningen eller den genomlysningsstyrda åtgärden. Utlåtandet skickas till läkaren som remitterade dig till undersökningen, som i sin tur informerar dig om resultaten och om fortsatt vård. Kontakta den behandlande enheten om du inte har fått någon mottagnings- eller telefontid.

Undersökningens eller åtgärdens förlopp och längd och mängden mottagen strålning beror på vad man undersöker eller vad man gör under åtgärden. Hur många röntgenbilder man eventuellt tar varierar, och genomlysningstiden kan vara allt från några sekunder till några minuter. Därför varierar också stråldosens storlek.

Kontrastmedlet eller andra ämnen som används kan ibland orsaka en allergisk reaktion. Personalen frågar alltid i förväg om du har några allergier. Om du får allergiska reaktioner är enheten som utför undersökningen beredd att behandla dem.

En eventuell injektion under en åtgärd som utförs i genomlysning kan medföra en risk för blödning. Man kan därför be dig att pausa blodförtunnande läkemedel. Läkaren som remitterade dig till undersökningen ger dig separata anvisningar om detta i förväg. Du kan fråga din läkare eller personen som utför genomlysningsundersökningen eller den genomlysningsstyrda åtgärden om riskerna.