Bedömning av smärta

En grund för bra smärtbehandling är en omfattande bedömning av smärtan. Utgångspunkten för bedömning av smärta, såväl akut som långvarig, är patientens egen erfarenhet och dess framförande till hälso- och sjukvårdspersonalen.

Om patienten inte själv kan berätta om sin smärta kan smärtbedömningen göras genom att iaktta patientens beteende. I dessa situationer är det ofta nödvändigt med hjälp från en anhörig som känner patienten väl.

På videon berättar en sjukskötare att man inte kan bedöma mängden av smärta till exempel enbart utifrån diagnosen. Smärtkänslan är alltid en individuell upplevelse.

Detaljer för bedömning av smärta och de mätare som används beror på patienten och smärttillståndet. Det är bra för patienten att känna till de förhållanden som vanligtvis utreds i samband med smärta.

Smärtbedömningen innehåller vanligtvis följande saker:

• Smärtans läge. Var känns smärtan? Har du en eller flera smärtor?

• Hurdan är smärtan: t.ex. molande, skärande eller utstrålande?

• När känns smärtan? Är smärtan kontinuerlig eller kommer den tidvis eller i vågor. Förekommer smärtan i vila eller i rörelse eller efter ansträngning?

• Hur kraftig är smärtan?

• Vad gör smärtan värre och vad lindrar den?

• Hur kan du själv lindra smärtan?

• Lindras smärtan med läkemedel, hur mycket och hur länge?

• Hur påverkar smärtan dina vardagliga sysslor:

  • sömnen och sovandet

  • humöret

  • arbets- och funktionsförmågan

  • när du rör på dig

  • hemmasysslorna

  • det sociala umgänget och hobbys

Var inte rädd att ta upp även känsliga frågor som har att göra med smärta. Berätta också om känslor som smärtan eventuellt orsakar, t.ex. ångest, rädsla, hat, sorg, bitterhet och förtvivlan.

Bedömningen av intensiteten av smärta utgör en del av smärtbedömningen. Smärtnivån kan bedömas med olika smärtmätare. Vanligtvis används följande:

• NRS (numeric rating scale), där smärtan bedöms med siffror. Ingen smärta är 0 och den värsta tänkbara smärtan är 10.

• VAS (visual analoque scale) är en smärtskala vars vänstra sida anger ”ingen smärta” och den högra ”värsta tänkbara smärta”.

• VRS (verbal rating scale) är en verbal skala: ingen smärta – lindrig smärta – måttlig smärta – svår smärta – outhärdlig smärta

• smärtkil

  Video
  Kivusta kertominen

På videon ger en sjukskötare råd för användningen av de vanligaste smärtmätarna.

Samma smärtmätare alltid med samma person

När du berättar om intensiteten på din smärta kan du använda en av de ovan nämnda smärtmätarna eller något annat friare sätt att bedöma smärtan.

Inom uppföljningen av intensiteten av smärta bör man använda samma metod under hela vårdperioden för att resultaten ska vara jämförbara. Eftersom smärta är en personlig upplevelse, ska man inte jämföra bedömningarna av smärtintensiteten hos två patienter som båda lider t.ex. av ryggsmärta.

När du berättar om intensiteten på din smärta kan du använda en av de ovan nämnda smärtmätarna eller något annat friare sätt att bedöma smärtan.

Inom uppföljningen av intensiteten av smärta bör man använda samma metod under hela vårdperioden för att resultaten ska vara jämförbara. Eftersom smärta är en personlig upplevelse, ska man inte jämföra bedömningarna av smärtintensiteten hos två patienter som båda lider t.ex. av ryggsmärta.

När och hur ofta bedöms smärtan?

Vid behandling av cancersmärta och plötslig smärta , exempelvis vid behandlingen av smärta efter en operation, är det bra att bedöma smärtan både före och efter att läkemedlet tagits eller efter att någon annan smärtlindring använts. På så sätt kan man bedöma behandlingens effekt

Vid behandling av kronisk smärta är det väsentligaste målet, förutom att lindra intensiteten av smärtan, att återställa patientens livskvalitet och funktionsförmåga i riktning mot den tidigare nivån.

En långsiktig bedömning av behandlingens effekt är viktigare än en bedömning av effekten av en enskild läkemedelsdos. Vid en bedömning av behandlingens effekt räcker det därför inte att endast mäta smärtintensiteten.

Det är viktigt att bedöma hur smärtbehandlingen påverkar patientens sömn och sovande, sinnesstämningen, arbets- och funktionsförmågan, rörligheten, hemmasysslorna och det sociala umgänget. Smärtbehandlingens effekt bedöms även utifrån hur de delmål som patienten ställt framskrider.

• Målen för vården