Den epidurala smärtbehandlingen, i vardagligt tal epiduralbedövning, är en effektiv smärtlindringsmetod. Den skapar ett smärtfritt område i och kring operationssåret. Epiduralbedövning ges i synnerhet i samband med operationer i buk- och brösthålan. I bukhålan finns bland annat magsäcken, tarmarna, levern och njurarna. Organen i brösthålan omfattar bland annat lungorna, luftstrupen och hjärtat.
I synnerhet i samband med stora operationer i buk- och brösthålan främjar den epidurala smärtbehandlingen återhämtningen och kan minska risken för postoperativa sjukdomar, till exempel lunginflammation.
Hur ges en epiduralbedövning?
Patientens epiduralbedövning förbereds redan före operationen då hen är vaken.
Epiduralkatetern förs in av anestesiläkaren. Epiduralkatetern förs in när patienten är i sittande ställning eller ligger på sidan med rundad rygg. Huden vid injektionsstället i ryggen bedövas före åtgärden. Epiduralkatetern, dvs. en böjlig slang, förs in i epiduralrummet i ryggraden. De nerver som förgrenar sig från ryggmärgen går genom epiduralrummet, och därför uppnås genom bedövningen en effektiv och omfattande effekt i kroppen eller benen.
När katetern förts in ger man i allmänhet en så kallad testdos av bedövningsmedlet. När bedövningsmedlet har getts fäster man katetern med tejp på patientens rygg. Effekten av bedövningsmedlet testas genom att använda en kall kompress eller en isbit. Om patienten inte känner kyla, sitter katetern på rätt ställe i epiduralrummet.
En pump förs in i katetern, och denna administrerar en smärtlindrande läkemedelsblandning in i epiduralrummet. Administreringshastigheten regleras enligt smärtstyrkan. Läkemedelsblandningen innehåller antingen ett bedövningsmedel eller ett bedövningsmedel och opioid. Smärtlindringen kan efter behov fortgå flera dygn.
För vem lämpar sig epidural smärtbehandling?
Epidural smärtbehandling ges i synnerhet i samband med stora operationer i buk- och brösthålan som kan ge upphov till måttlig eller svår smärta. Epiduralbedövning ges också för att behandla förlossningssmärtor.
Följande omständigheter kan utgöra hinder för epidural smärtbehandling:
eksem eller inflammation vid injektionsstället
en sjukdom eller medicinering som hindrar patientens blodkoagulation
vissa ryggsjukdomar och sjukdomar i centrala nervsystemet
eller patientens förbud mot behandlingen
Införandet av en epiduralkateter kräver att patienten håller sig stilla och rundar ryggen.
Epiduralkatetern hindrar inte patienten från att ligga på rygg eller röra på sig. Stället där katetern förs in, katetern eller pumpen får inte vätas i samband med till exempel duschande. Sjukskötarna hjälper till med att skydda katetern och pumpen när man tvättar sig. I allmänhet hålls katetern bra på plats med tejp. Man bör vara försiktig så att man inte drar i katetern och slangen i denna så att katetern hålls kvar på rätt ställe i epiduralrummet.
Vilka fördelar har epidural smärtbehandling?
Som bäst är epidural smärtbehandling den effektivaste metoden för att lindra operationssmärta. Ofta bidrar den också till att patienten återhämtar sig snabbare och kan minska risken för postoperativa sjukdomar, till exempel lunginflammation, och utdragen smärta.
Vilka biverkningar kan behandlingen ge upphov till?
Epidural smärtbehandling ger sällan upphov till allvarliga biverkningar. Man följer regelbundet upp hur patienten mår så att eventuella biverkningar snabbt kan upptäckas.
Ibland blir inte hela bedövningsområdet tillräckligt bedövat eller också blir bedövningen ensidig vilket leder till att smärtlindringen på operationsområdet blir otillräcklig. Ibland kan en för kraftig bedövning av benen försvåra gåendet. Genom att reglera bedövningshastigheten kan en för kraftig bedövning undvikas.
Opioiden som är tillsatt i bedövningsmedlet kan orsaka klåda, illamående, svindel eller trötthet. Genom att justera opioiddosen kan dessa biverkningar lindras.
Under bedövningen kan patienten ibland behöva en urinkateter genom vilken patientens urin leds ut från urinblåsan.
Hur följer man upp hur patienten mår?
I syfte att säkerställa den epidurala smärtbehandlingens effektivitet och trygghet kontrolleras styrkan av patientens smärta, bedövningsområdet, muskelkraften i benen samt blodtrycket och pulsen med jämna mellanrum.
Administreringshastigheten och sammansättningen av bedövningsblandningen kan justeras individuellt enligt patientens smärta och bedövningsområdet. Sjukskötarna följer upp hur du mår och justerar pumpen enligt behovet. Patienten får inte själv justera pumpen.