Smärta och stress
Utmaningar, krav och upplevelser av hot startar en stressreaktion hos människan. Alltför snäva tidtabeller, konflikter i människorelationer eller förändringar i livssituationen är exempel på stressfaktorer som nästan alla människor upplever i något skede av sitt liv.
Våra resurser och känslan av kontroll påverkar hur stark vår stressreaktion blir.
Smärtan är en signal som aktiverar en stressreaktion. Endast det att smärtförnimmelserna hela tiden finns kan leda till utdragen stress.
I videoklippet berättar en psykolog att stress inte enbart är en oangenäm känsla. Stress kan också försvaga immunsystemet och sömnkvaliteten.
Ångest i anknytning till smärta
Långvarig smärta väcker ofta oro, en känsla av att man förlorar kontrollen och känslor av utsiktslöshet. För patienten känns det kanske som om smärtan aldrig tar slut. Patienten kanske också undrar vad smärtan beror på och upplever att hen själv inte kan göra något åt det.
Grubblande, rädsla och hopplöshet kallas ångest som anknyter till smärta. Ångestfyllda tankar resulterar också lätt i stressreaktioner på samma sätt som arbetsbekymmer eller ekonomiska bekymmer kan göra.
I videoklippet berättar en patient hur smärtan får henne att lättare reagera på alla förnimmelser i kroppen.
Smärta har ofta en negativ inverkan på humöret
Fortlöpande smärta är psykiskt tärande och sänker ofta patientens sinnesstämning. Också de övriga konsekvenserna av smärta, till exempel sömnproblem, bortfall av meningsfulla aktiviteter i livet eller konflikter med närstående, kan sänka sinnesstämningen.
Om sinnesstämningen fortsätter att sjunka, kan det vara fråga om en depression. De övriga depressionssymtomen omfattar känslor av hopplöshet och underlägsenhet, försvagade glädjekänslor, irritation, isolation, sämre aptit och sömnsvårigheter. Om depressionen förvärras, kan också självdestruktiva tankar anknyta till denna.
De vanligaste depressionssymtomen hos en smärtpatient är utmattning, sömnsvårigheter och koncentrationssvårigheter. På grund av smärtsymtomen lägger man kanske inte alltid märke till depressionen, berättar psykiatern som intervjuas i videoklippet.
Depressionssymtomen är individuella. Hos någon framhävs svårigheter att uppnå välbehag, trötthet och irritation över små saker. Någon annan kan se sin framtid som hopplös och anse sig vara misslyckad.
En smärtpatient som lider av depression tänker ibland att det ordnar sig med sinnesstämningen när smärtan har lindrats. Depression är dock ett störningstillstånd som kräver särskild vård. Det är också betydligt svårare att behandla smärta, om patienten inte har fått vård för depression.
Även om det är smärtan som utlöst depressionen, är det inte nödvändigtvis smärtan som senare är orsaken till att depressionen fortsätter. Av denna anledning bör depression behandlas som ett separat problem parallellt med smärta.
Om du känner dig nedstämd, mår också kroppen dåligt. Patienten berättar om sina dubier inför mötet med en psykolog. Psykologen hjälpte dock patienten att inse sin egen utmattning, och situationen förbättrades.