Vanliga frågor om smärtbehandling
Du behöver en remiss för att få komma till smärtpolikliniken. Remissen kan skrivas av en läkare som känner väl till patientens helhetssituation och smärtproblem. Skälen för en remiss till smärtpolikliniken definieras i Social- och hälsovårdsministeriets anvisning
Inom psykologens specialområde ingår hur ett friskt sinne reagerar på olika utmaningar i livet, till exempel på långvarig smärta. På psykologens mottagning går man igenom patientens livshistoria, uppfattningar om smärta och hur smärtan påverkar livet samt faktorer som påverkar humöret och anpassningen. Utgående från bedömningen diskuterar man med patienten om hur man kan hjälpa just denna patient att komma bättre tillrätta med smärtan. På mottagningen kan man också gå igenom läkemedelsfria metoder för smärthantering.
Man kan be om att få komma på psykiatrisk mottagning om man anser att de affektiva symtomen kräver en noggrannare utvärdering och behandlingen som ett separat problem. Utvärderingen av en läkemedelsbehandling i anknytning till sömn ingår också i psykiatrins specialområde.
En smärtpump är ett uttryck på talspråk som avser en läkemedelsdoserare som kan användas för att dosera ett smärtstillande läkemedel och andra läkemedel intravenöst (i venen), subkutant (under huden) eller i det centrala nervsystemet (i epiduralrummet eller ryggmärgsvätskan). Ett bättre sätt att uttrycka medicineringen är att använda namnet för läkemedlet och rutten. På så sätt vet man exakt vilken typ av medicinering det är frågan om.
Vid behandling av cancersmärta används smärtstillande läkemedel som doseras med läkemedelsdoserare (”med en pump”) när man inte uppnår en tillräcklig smärtlindring med medicinering som doseras på annat sätt eller när medicineringen medför betydande biverkningar.
Vid behandling av postoperativ smärta kan man dosera bedövningsmedel och smärtstillande läkemedel i till exempel epiduralrummet med hjälp av läkemedelsdoseraren (”pumpen”).
Den internationella föreningen för smärtforskning definierar smärta som en obehaglig taktil och emotionell upplevelse som är eventuellt kopplad till vävnadsskada eller som beskrivs med termer som passar på vävnadsskada.
Upplevelsen av smärta är individuell och grundar sig på patientens beskrivning. Det finns ingen laboratorie- eller avbildningsundersökning som kunde användas för att uppskatta styrkan på patientens smärta. Omfattningen av den eventuella skadan eller sjukdomen som ligger som bakgrund till smärtan är inte alltid kopplad till smärtans styrka. I bakgrunden för smärta finns inte alltid en tydlig skada eller sjukdom. Smärtan syns inte nödvändigtvis utåt eller påverkar på ett betydande sätt rörligheten eller funktionsförmågan i vardagen.
Därför är det viktigt när man bedömer smärta genom lyssna på hur patienten beskriver sin smärta. Endast patienten själv kan uppskatta styrkan på sin smärta. Om patienten inte kan beskriva sin smärta tillräckligt ingående med egna ord eller om den behandlande personen inte har tid att lyssna, upplever patienten säkert att ingen lyssnar på honom eller henne och att han eller hon inte blir tagen på allvar.
Vid långvarig smärta medför smärtan förändringar i många funktioner. Förändringarna som långvarig smärta medför upprätthåller smärtan i centrala nervsystemet. De negativa effekterna som smärtan medför i funktionsförmåga, humör, sömn och sociala förhållanden kan upprätthålla smärta. Eftersom en långvarig smärta är en händelse som består av många faktorer, avlägsnar inte en enskild faktor smärtan.
Även om man inte kan få bort smärtan fullständigt, kan man förbättra funktionsförmågan och livskvaliteten genom att kombinera medicinska och läkemedelsfria behandlingsmetoder vid smärtstillande behandling.
Smärta kan även lindras på många andra sätt än med läkemedel. Den lämpliga läkemedelsfria behandlingen beror på patienten och smärttillståndet. Läkemedelsfria behandlingsmetoder som är lämpliga vid många smärtsituationer är till exempel avslappning, övningar för medveten närvaro och att fästa uppmärksamhet vid något annat än smärtan.
Ryggmärgsstimulering kan opereras in i patienter som har en svår nervsmärta eller CRPS (komplext regionalt smärtsyndrom) och som inte reagerar på en annan behandling. Behandlingen används vanligtvis för smärta som är belägen i trakten av extremiteterna, såsom ryggsmärta som strålar mot den nedre extremiteten. Lämpligheten för stimuleringsbehandling för en patient utvärderas i en multiprofessionell arbetsgrupp. Din behandlande läkare kan vid behov konsultera smärtkliniken angående möjligheterna till stimulatorbehandling.
Generna reglerar aktiviteten hos enzymen i vissa läkemedel som deltar i ämnesomsättningen och påverkar därmed effekten hos dessa läkemedel. Genom blodprov kan man utreda målriktat dessa geners funktion. Dessa situationer är dock undantag och ett blodprov ger inget direkt svar om det bästa läkemedlet eller dosen utan medicineringen måste alltid anpassas genom att öka dosen gradvis.
Smärttillståndet är individuellt för varje patient och varje patients respons på läkemedel är individuellt. Utgående från smärtans mekanism kan läkaren dra slutsatser om vilken läkemedelsgrupp eller -grupper det är värt att börja med för att hitta ett lämpligt läkemedel eller en lämplig läkemedelskombination. Effekt och tolerans framgår genom att prova.
Många läkemedel som används för smärtbehandling verkar i centrala nervsystemet och medför därför trötthet. Människans känslighet för den tröttande effekten hos läkemedel varierar. Om tröttheten som läkemedlet medför är störande kan den lindras genom att byta läkemedel eller ändra dosen. Diskutera detta med din läkare.
Med behandlingen av långvarig smärta med epilepsiläkemedel strävar man att minska irritationen i nerverna som förmedlar smärtan och minska förekomsten av smärtsignaler. Med antidepressiva läkemedel effektiviseras funktionen i de nedåtgående smärtbanorna som bromsar smärtan. Dessa båda mekanismer lindrar långvarig smärta.
En kombinerad användning av epilepsiläkemedel och antidepressiva läkemedel är vanlig eftersom man kan få en bättre effekt vid smärtbehandlingen genom att kombinera läkemedel som verkar genom olika mekanismer.
För att planera en trygg och effektiv smärtlindring behöver läkaren information om patientens underliggande sjukdomar, smärtans karaktär och styrka, medicineringen som patienten har, andra eventuella symtom och allergier.
Medicineringen inleds vanligtvis med en liten dos och dosen ökas enligt läkarens anvisningar medan man följer smärtlindringen och eventuella andra symtom.
Opioiderna är starka läkemedel som påverkar via det centrala nervsystemet. Viss typ av smärta, särskilt akut smärta och cancerrelaterad smärta lindrar opioider vanligtvis bra, men för långvariga smärttillstånd är smärtlindringen som fås av opioider ofta liten. Opioiderna har många biverkningar såsom trötthet, förvirring, yrsel, illamående, förstoppning.
Vid långvarig användning förstärker opioiderna depression, medför rubbningar i hormonfunktionen, ökar risken för olyckor och kan leda till läkemedelsberoende. Vid behandling av långvarig smärta kan man förvänta sig små fördelar och stora nackdelar och därför ordineras opioider endast för få patienter och efter en grundlig multiprofessionell överläggning.
Det förekommer endast lite forskning om cannabispreparatens effekt vid smärtlindring. Vid behandlingen av svåra smärtor vid nervskador kan cannabis ha en svag smärtstillande effekt, men det finns inga bevis om cannabis effekt vid andra smärttillstånd. Biverkningarna hos cannabis är bl.a. trötthet, förvirring, yrsel, affektiva symtom, ibland psykotiska symtom. Särskilt ungdomar är känsliga för cannabis effekt på det centrala nervsystemet. Dessutom kan cannabis medföra beroende.
Eftersom det finns så få forskningsresultat för den lindrande effekten vid användningen av cannabis vid smärtlindring och eftersom de eventuella biverkningarna är betydande, ordineras cannabis för smärtbehandling endast i undantagsfall efter multiprofessionell behandlingsutvärdering vid smärtkliniken.
Det beror på läkemedelspreparatet om man kan krossa tabletten eller inte. Sättet på vilket läkemedlet tas upp och därmed dess effekt kan ändras om en tablett som är avsedd att tas hel krossas. Till följd av det kan även läkemedlets effekt förändras. Kontrollera detta alltid i bipacksedeln som följer med läkemedlet, på apoteket eller din vårdplats.
Om du har sväljsvårigheter, diskutera med din läkare om alternativ.
Kontrollera alltid på apoteket eller på din vårdplats att läkemedlet för egenvård är lämpligt att tas med dina andra läkemedel för att undvika biverkningar och interaktioner. Mer information om säker användning av smärtstillande läkemedel för egenvård finns på Läkemedelshusets Rätt användning av smärtstillande läkemedel på webbplatsen
Med naturpreparat avses växtbaserade läkemedel och kosttillskott. Naturpreparaten kan påverka läkemedlen genom att minska deras effekt eller interagera med dem på ett farligt sätt. Berätta därför alltid för läkaren och på apoteket om naturpreparaten som du använder.
För behandling av svår och måttlig smärta efter en operation används ofta starka smärtstillande läkemedel, opioider. Utveckling av beroendeskap är inget problem i samband med smärtbehandling av akut smärta efter en operation. När smärtan lindras trappas medicineringen ner gradvis endera på sjukhuset eller efter utskrivningen enligt läkarens anvisningar.
Om smärtan eller behovet av medicinering blir långvarigt finns det anledning att diskutera detta med läkaren. Kontakta då din vårdplats eller den överenskomna platsen för fortsatt behandling.
Hur man upplever smärta efter en operation är individuell. De flesta personerna upplever åtminstone en lindrig smärta efter olika typer av operationer. Styrkan och långvarigheten hos smärtan efter en och samma operation varierar hos olika personer. Förutom de smärtstillande läkemedlen kan läkemedelsfria behandlingsmetoder användas för behandlingen av postoperativ smärta till exempel genom lägesbehandling, avslappning och koncentrationsöverföring.
Vid behandlingen av postoperativ smärta kombineras enligt läkarens anvisningar ofta smärtstillande läkemedel som verkar genom olika mekanismer. Preparat som innehåller samma läkemedel såsom flera preparat som innehåller paracetamol ska inte tas samtidigt eftersom dosen kan överstiga den trygga gränsen. För att undvika biverkningar bör man inte heller ta inflammationshämmande läkemedel samtidigt.
Följ alltid anvisningarna som du fått från vårdplatsen och fråga vid behov om råd på din vårdplats eller på apoteket.
I smärtan hos en cancerpatient kan förekomma en tillfällig ökning i styrka som kallas genomslagssmärta. En sådan genomslagssmärta kan orsakas av till exempel vissa ställningar, rörelser eller tarmfunktion. Ibland kan genomslagssmärtan även komma av sig själv. Kortverkande smärtstillande läkemedel används enligt behov för behandling av genomslagssmärta.
En rätt planerad och doserad smärtstillande medicinering påskyndar inte döden. Vid genomförandet av smärtstillande medicinering är det viktigt att följa noggrant läkarens och vårdpersonalens anvisningar.
Hur får man tillgång till behandling på smärtpolikliniken?
Du behöver en remiss för att få komma till smärtpolikliniken. Remissen kan skrivas av en läkare som känner väl till patientens helhetssituation och smärtproblem. Skälen för en remiss till smärtpolikliniken definieras i Social- och hälsovårdsministeriets anvisning
Varför fick jag en tidsbokning till psykologen eller psykiatern?
Inom psykologens specialområde ingår hur ett friskt sinne reagerar på olika utmaningar i livet, till exempel på långvarig smärta. På psykologens mottagning går man igenom patientens livshistoria, uppfattningar om smärta och hur smärtan påverkar livet samt faktorer som påverkar humöret och anpassningen. Utgående från bedömningen diskuterar man med patienten om hur man kan hjälpa just denna patient att komma bättre tillrätta med smärtan. På mottagningen kan man också gå igenom läkemedelsfria metoder för smärthantering.
Man kan be om att få komma på psykiatrisk mottagning om man anser att de affektiva symtomen kräver en noggrannare utvärdering och behandlingen som ett separat problem. Utvärderingen av en läkemedelsbehandling i anknytning till sömn ingår också i psykiatrins specialområde.
Vad betyder en smärtpump?
En smärtpump är ett uttryck på talspråk som avser en läkemedelsdoserare som kan användas för att dosera ett smärtstillande läkemedel och andra läkemedel intravenöst (i venen), subkutant (under huden) eller i det centrala nervsystemet (i epiduralrummet eller ryggmärgsvätskan). Ett bättre sätt att uttrycka medicineringen är att använda namnet för läkemedlet och rutten. På så sätt vet man exakt vilken typ av medicinering det är frågan om.
Vid behandling av cancersmärta används smärtstillande läkemedel som doseras med läkemedelsdoserare (”med en pump”) när man inte uppnår en tillräcklig smärtlindring med medicinering som doseras på annat sätt eller när medicineringen medför betydande biverkningar.
Vid behandling av postoperativ smärta kan man dosera bedövningsmedel och smärtstillande läkemedel i till exempel epiduralrummet med hjälp av läkemedelsdoseraren (”pumpen”).
Varför tas min smärta inte på allvar?
Den internationella föreningen för smärtforskning definierar smärta som en obehaglig taktil och emotionell upplevelse som är eventuellt kopplad till vävnadsskada eller som beskrivs med termer som passar på vävnadsskada.
Upplevelsen av smärta är individuell och grundar sig på patientens beskrivning. Det finns ingen laboratorie- eller avbildningsundersökning som kunde användas för att uppskatta styrkan på patientens smärta. Omfattningen av den eventuella skadan eller sjukdomen som ligger som bakgrund till smärtan är inte alltid kopplad till smärtans styrka. I bakgrunden för smärta finns inte alltid en tydlig skada eller sjukdom. Smärtan syns inte nödvändigtvis utåt eller påverkar på ett betydande sätt rörligheten eller funktionsförmågan i vardagen.
Därför är det viktigt när man bedömer smärta genom lyssna på hur patienten beskriver sin smärta. Endast patienten själv kan uppskatta styrkan på sin smärta. Om patienten inte kan beskriva sin smärta tillräckligt ingående med egna ord eller om den behandlande personen inte har tid att lyssna, upplever patienten säkert att ingen lyssnar på honom eller henne och att han eller hon inte blir tagen på allvar.
Varför går det inte att få bort min långvariga smärta helt?
Vid långvarig smärta medför smärtan förändringar i många funktioner. Förändringarna som långvarig smärta medför upprätthåller smärtan i centrala nervsystemet. De negativa effekterna som smärtan medför i funktionsförmåga, humör, sömn och sociala förhållanden kan upprätthålla smärta. Eftersom en långvarig smärta är en händelse som består av många faktorer, avlägsnar inte en enskild faktor smärtan.
Även om man inte kan få bort smärtan fullständigt, kan man förbättra funktionsförmågan och livskvaliteten genom att kombinera medicinska och läkemedelsfria behandlingsmetoder vid smärtstillande behandling.
Finns det andra sätt att lindra smärta än med läkemedel?
Smärta kan även lindras på många andra sätt än med läkemedel. Den lämpliga läkemedelsfria behandlingen beror på patienten och smärttillståndet. Läkemedelsfria behandlingsmetoder som är lämpliga vid många smärtsituationer är till exempel avslappning, övningar för medveten närvaro och att fästa uppmärksamhet vid något annat än smärtan.
För vem passar ryggmärgsstimulering?
Ryggmärgsstimulering kan opereras in i patienter som har en svår nervsmärta eller CRPS (komplext regionalt smärtsyndrom) och som inte reagerar på en annan behandling. Behandlingen används vanligtvis för smärta som är belägen i trakten av extremiteterna, såsom ryggsmärta som strålar mot den nedre extremiteten. Lämpligheten för stimuleringsbehandling för en patient utvärderas i en multiprofessionell arbetsgrupp. Din behandlande läkare kan vid behov konsultera smärtkliniken angående möjligheterna till stimulatorbehandling.
Kan man inte testa lämpligheten hos ett smärtstillande läkemedel med något blodprov?
Generna reglerar aktiviteten hos enzymen i vissa läkemedel som deltar i ämnesomsättningen och påverkar därmed effekten hos dessa läkemedel. Genom blodprov kan man utreda målriktat dessa geners funktion. Dessa situationer är dock undantag och ett blodprov ger inget direkt svar om det bästa läkemedlet eller dosen utan medicineringen måste alltid anpassas genom att öka dosen gradvis.
Vad beror det på att det är så svårt att hitta en effektiv medicinering mot min långvariga smärta?
Smärttillståndet är individuellt för varje patient och varje patients respons på läkemedel är individuellt. Utgående från smärtans mekanism kan läkaren dra slutsatser om vilken läkemedelsgrupp eller -grupper det är värt att börja med för att hitta ett lämpligt läkemedel eller en lämplig läkemedelskombination. Effekt och tolerans framgår genom att prova.
Varför blir man trött av smärtstillande läkemedel?
Många läkemedel som används för smärtbehandling verkar i centrala nervsystemet och medför därför trötthet. Människans känslighet för den tröttande effekten hos läkemedel varierar. Om tröttheten som läkemedlet medför är störande kan den lindras genom att byta läkemedel eller ändra dosen. Diskutera detta med din läkare.
Varför har jag ordinerats epilepsiläkemedel eller antidepressiva läkemedel för behandlingen av långvarig smärta?
Med behandlingen av långvarig smärta med epilepsiläkemedel strävar man att minska irritationen i nerverna som förmedlar smärtan och minska förekomsten av smärtsignaler. Med antidepressiva läkemedel effektiviseras funktionen i de nedåtgående smärtbanorna som bromsar smärtan. Dessa båda mekanismer lindrar långvarig smärta.
En kombinerad användning av epilepsiläkemedel och antidepressiva läkemedel är vanlig eftersom man kan få en bättre effekt vid smärtbehandlingen genom att kombinera läkemedel som verkar genom olika mekanismer.
Vad bör observeras när behandlingen med smärtstillande läkemedel inleds?
För att planera en trygg och effektiv smärtlindring behöver läkaren information om patientens underliggande sjukdomar, smärtans karaktär och styrka, medicineringen som patienten har, andra eventuella symtom och allergier.
Medicineringen inleds vanligtvis med en liten dos och dosen ökas enligt läkarens anvisningar medan man följer smärtlindringen och eventuella andra symtom.
Varför är man så ovillig att skriva ut opioider, varför är de skadliga?
Opioiderna är starka läkemedel som påverkar via det centrala nervsystemet. Viss typ av smärta, särskilt akut smärta och cancerrelaterad smärta lindrar opioider vanligtvis bra, men för långvariga smärttillstånd är smärtlindringen som fås av opioider ofta liten. Opioiderna har många biverkningar såsom trötthet, förvirring, yrsel, illamående, förstoppning.
Vid långvarig användning förstärker opioiderna depression, medför rubbningar i hormonfunktionen, ökar risken för olyckor och kan leda till läkemedelsberoende. Vid behandling av långvarig smärta kan man förvänta sig små fördelar och stora nackdelar och därför ordineras opioider endast för få patienter och efter en grundlig multiprofessionell överläggning.
Jag har provat med cannabis mot smärta och den hjälpte. Varför vill inte läkaren ordinera mig cannabis?
Det förekommer endast lite forskning om cannabispreparatens effekt vid smärtlindring. Vid behandlingen av svåra smärtor vid nervskador kan cannabis ha en svag smärtstillande effekt, men det finns inga bevis om cannabis effekt vid andra smärttillstånd. Biverkningarna hos cannabis är bl.a. trötthet, förvirring, yrsel, affektiva symtom, ibland psykotiska symtom. Särskilt ungdomar är känsliga för cannabis effekt på det centrala nervsystemet. Dessutom kan cannabis medföra beroende.
Eftersom det finns så få forskningsresultat för den lindrande effekten vid användningen av cannabis vid smärtlindring och eftersom de eventuella biverkningarna är betydande, ordineras cannabis för smärtbehandling endast i undantagsfall efter multiprofessionell behandlingsutvärdering vid smärtkliniken.
Kan det smärtstillande medlet krossas om man inte kan svälja den?
Det beror på läkemedelspreparatet om man kan krossa tabletten eller inte. Sättet på vilket läkemedlet tas upp och därmed dess effekt kan ändras om en tablett som är avsedd att tas hel krossas. Till följd av det kan även läkemedlets effekt förändras. Kontrollera detta alltid i bipacksedeln som följer med läkemedlet, på apoteket eller din vårdplats.
Om du har sväljsvårigheter, diskutera med din läkare om alternativ.
Kan jag använda receptfria smärtstillande läkemedel som är avsedda för egenvård parallellt med det smärtstillande läkemedlet som läkaren ordinerat?
Kontrollera alltid på apoteket eller på din vårdplats att läkemedlet för egenvård är lämpligt att tas med dina andra läkemedel för att undvika biverkningar och interaktioner. Mer information om säker användning av smärtstillande läkemedel för egenvård finns på Läkemedelshusets Rätt användning av smärtstillande läkemedel på webbplatsen
Kan man använda naturpreparat tillsammans med smärtstillande läkemedel?
Med naturpreparat avses växtbaserade läkemedel och kosttillskott. Naturpreparaten kan påverka läkemedlen genom att minska deras effekt eller interagera med dem på ett farligt sätt. Berätta därför alltid för läkaren och på apoteket om naturpreparaten som du använder.
Blir jag beroende av läkemedlen som används för behandling av smärtan efter en operation?
För behandling av svår och måttlig smärta efter en operation används ofta starka smärtstillande läkemedel, opioider. Utveckling av beroendeskap är inget problem i samband med smärtbehandling av akut smärta efter en operation. När smärtan lindras trappas medicineringen ner gradvis endera på sjukhuset eller efter utskrivningen enligt läkarens anvisningar.
Om smärtan eller behovet av medicinering blir långvarigt finns det anledning att diskutera detta med läkaren. Kontakta då din vårdplats eller den överenskomna platsen för fortsatt behandling.
Har du smärta efter operationen?
Hur man upplever smärta efter en operation är individuell. De flesta personerna upplever åtminstone en lindrig smärta efter olika typer av operationer. Styrkan och långvarigheten hos smärtan efter en och samma operation varierar hos olika personer. Förutom de smärtstillande läkemedlen kan läkemedelsfria behandlingsmetoder användas för behandlingen av postoperativ smärta till exempel genom lägesbehandling, avslappning och koncentrationsöverföring.
Kan man ta efter operationen olika typer av smärtstillande läkemedel samtidigt?
Vid behandlingen av postoperativ smärta kombineras enligt läkarens anvisningar ofta smärtstillande läkemedel som verkar genom olika mekanismer. Preparat som innehåller samma läkemedel såsom flera preparat som innehåller paracetamol ska inte tas samtidigt eftersom dosen kan överstiga den trygga gränsen. För att undvika biverkningar bör man inte heller ta inflammationshämmande läkemedel samtidigt.
Följ alltid anvisningarna som du fått från vårdplatsen och fråga vid behov om råd på din vårdplats eller på apoteket.
Vad beror det på att man behöver ytterligare smärtstillande läkemedel vid behandlingen av cancersmärta även om en regelbunden smärtstillande medicinering redan är i bruk?
I smärtan hos en cancerpatient kan förekomma en tillfällig ökning i styrka som kallas genomslagssmärta. En sådan genomslagssmärta kan orsakas av till exempel vissa ställningar, rörelser eller tarmfunktion. Ibland kan genomslagssmärtan även komma av sig själv. Kortverkande smärtstillande läkemedel används enligt behov för behandling av genomslagssmärta.
Medför smärtlindring att min cancersjuka närstående avlider tidigare?
En rätt planerad och doserad smärtstillande medicinering påskyndar inte döden. Vid genomförandet av smärtstillande medicinering är det viktigt att följa noggrant läkarens och vårdpersonalens anvisningar.
Uppdaterad 20.6.2019