Blodpropp

I regel finns någon av nedanstående faktorer närvarande vid 80–90 procent av trombosfallen. Trombosrisken ökar avsevärt om det finns flera riskfaktorer samtidigt.

• Tidigare blodpropp

• Ärftliga faktorer

• Cancersjukdomar och behandlingar av cancer (cytostatika, strålbehandling)

• benägenheten för uppkomsten av tromboser (cytostatika)

• cancerbehandlingar, strålbehandlingar).

• Hormonersättningsbehandling och p-piller.

• Multipla skador, även en lindrig och upprepad skada t.ex. i en extremitet (kontaktsporter).

• Gipsbehandling

• Graviditetstid, barnsängstid (6 veckor efter förlossningen).

• Tidigare operation för mindre än sex veckor sedan, särskilt ortopediska eller andra stora ingrepp

• Diabetes

• Kortisonbehandling

• Långvarig inflammation med feber.

• Sängläge eller orörlighet över 3 dygn.

• Stillasittande ställning över 6 timmar exempelvis vid flyg-, tåg- eller bilresor samt sittande arbete.

• Ålder över 60 år

• Övervikt

• Fettlever

• Rökning

• Vätskeförlust t.ex. på grund av kräkningar och diarré, långvariga idrottsprestationer, varmt väder eller feber.

• Se till att eventuella riskfaktorer ligger på målnivå, till exempel blodtryck, kolesterol och blodsockerbalans.

• Sluta röka.

• Motionera och undvik övervikt

• Behandla inflammationer i tid.

• Se till god mun- och tandhygien.

• Informera personalen om trombosbenägenhet om du tas in på sjukhus.

• Särskilt vid långa resor ska du byta ställning, röra på benen, undvika sömnmediciner, inte sova hoprullad.

• Använd stödstrumpor och stödärmar i situationer med ökad risk för blodpropp, till exempel under långa flygresor.

• Tänk på att dricka tillräcklig med vätska under dygnet.

• Under långa flygresor är det bra att dricka 1 dl/timme.

• Undvik kontaktsporter.

En trombos kan behandlas med läkemedel. Det är alltid en läkare som planerar och inleder medicineringen. Läkemedlen kan antingen ges med injektioner eller via munnen. Som stöd för läkemedelsbehandlingen kan stödstrumpor eller stödärmar användas för att förebygga trombosbildning och symtom efter tromboser. Stödstrumpor eller stödärmar ger effektivare återflöde i venerna och minskar blodstockning i benen.

Oftast kommer blodproppar i benen och lungorna, mer sällan i huvudet och halsen eller armarna och i buken (tarmarna, levern). Tillståndet allvarlighetsgrad och symtomen beror på trombosen storlek och läge.

En blodpropp kan uppkomma plötsligt eller gradvis med tilltagande symtom. Allmänna symtom är feber, sjukdomskänsla och nedsatt prestationsförmåga. De lokala symtomen är bundna till blodproppens läge.

Smärta främst när man går eller böjer vristen men smärtan kan även förekomma i vaderna eller låren. Vid svåra tromboser förekommer det värk även i vila, svullnad, rodnad och värmekänsla.

Smärtan känss främst finnas i överarmen eller axeln. Ibland kan det vara svårt att särskilja smärta på grund av blodpropp från muskelsmärta. Svullnad, rodnad, värmekänsla och trötthet vid ansträngning i armen kan även vaara symptom på blodpropp i armen.

Det kan förekomma plötslig eller gradvis tilltagande andfåddhet. Bröstsmärta vid djupandning, långvarig hosta, rethosta eller blodiga upphostningar, nedsatt prestationsförmåga, snabb puls och svimning.

Det kan förekomma intensiv huvudvärk, illamående, yrsel samt smärta och svullnad i halsområdet. En blodpropp i hjärnans artärer kan leda till förlamning, TIA-symtom, synstörningar eller grötigt tal.

Kraftig, förvärrad buksmärta, illamående, kräkningar, tarmstörningar, svullnad och aptitlöshet kan förekomma.