Övervikt har en ogynnsam verkan på blodtrycket, fettomsättningen, blodets koagulationsfaktorer samt kroppen inflammationsreaktioner. Viktminskning minskar risken att insjukna, men redan livsstilsförändringar utan viktnedgång har positiva effekter. Graden av fetma kan enkelt mätas med viktindex och midjemått.
Viktkontroll
Med tanke på hälsan är bukfetma farligast, överskottsfettet som har samlats i bukhålan ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Viktindexet kan lätt bestämmas med en räknare. Räknaren finns på Sydän.fi.
Testresultatet kan jämföras med tabellen intill. Värdena i tabellen är avsedda att gälla vuxna i arbetsför ålder.
Viktindex (BMI) Bestäm vikten:
Exempelvis viktindex 26 innebär att personen är överviktig.
Normaali paino | BMI 18.5-24.9 |
Liikapaino (=ylipaino) | BMI 25-29.9 |
Lihavuus | BMI 30-34.9 |
Vaikea lihavuus | BMI 35-39.9 |
Sairaalloinen lihavuus | BMI 40 tai yli |
Midjemåttet visar effektivt var fettvävnaden sitter.
Fett som samlas i bukhålan, äppelfetma, har konstaterats ha ett klart samband med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt typ 2-diabetes.
Fett som samlas i bukhålan är ämnesomsättningsmässigt aktivare än fett som samlas runt höfterna och låren vid päronfetma. Det är således farligare för hälsan men även lättare att banta bort.
Ett måttband är ett bra redskap för att ta reda på var fettvävnaden finns och bedöma risken för insjuknande. Det är bra att komma ihåg att ökat midjemått är en av måna riskfaktorer.
Hur mäts midjemåttet?
Midjemåttet ska mätas 1–2 cm ovanför naveln på bar hud. Måttbandet ska vara vågrätt, dvs. lika högt baktill, framtill och på sidorna. Vid mätningen ska vikten vara jämnt fördelad på båda benen. Andas först in och sedan ut och avläs måttbandet i slutet av utandningen. Måttbandet får inte spännas eller vara för löst vid mätningen.
Hälsorisker i samband med midjemått och fetma:
Midjemått män | Målvärde under 94 cm | Lindrig hälsorisk 94–101 cm | Påtaglig hälsorisk vid mått över 102 cm |
Midjemått kvinnor | Målvärde under 80 cm | Lindrig hälsorisk 80–87 cm | Påtaglig hälsorisk vid mått över 88 cm |
Det går inte över natten att nå en lagom vikt för att känna sig lätt och sund och det behövs inte heller. Ett viktminskningsresultat som har nåtts med långsamt förändrad livsstil är i regel mer bestående än det som har åstadkommits i ett nafs.
Det är intressant och inspirerande att ändra sina mat- och motionsvanor, och fint att märka hur små beslut tar vikten mot målet.
Hjälp för viktkontroll hittar du på egenvård på Hälsovikthuset.
Där får du tips om viktkontroll och du kan delta i ett gratis 6 veckors självhjälpsprogram. Om du tycker att programmet passar för dig erbjuder Hälsoviktporten ett ettårigt webbprogam för livsstilsförändringar. Du kan få remiss av din egen läkare till programmet.
Långsam viktminskning har fördelen att huvudvikten inte ligger på viktnedgång. Från första början siktar du på viktkontroll, bestående förändring av kost- och motionsvanor. Samtidigt är kosten mångsidig. Förändrade matvanor kräver träning. Allt kan inte ändras på en gång, nya levnadsvanor kräver tid.
Dieternas svaga sida är att de är ensidiga. Dieternas viktminskande effekt bygger enbart på lågt energiinnehåll. Man kan inte – och orkar inte – följa sådana dieter längre än två veckor utan att riskera hälsan. Även under pågående viktminskning bör födan ge tillräcklig med vitaminer och mineralämnen.
Dieterna ger inte heller någon vägledning till bestående förändringar i matvanorna. De skiljer sig stort från vanlig mat och passar inte som bestående kost. Oftast återgår men efter en diet tillbaka till de gamla matvanorna. Besvikelsen är stor när vikten går uppåt igen. Det tar tid att vänja sig vid ett nytt och smalare liv. Såväl kroppen som ögonen måste få vänja sig i lugn och ro.
Viktindex och midjemått
Viktindexet kan lätt bestämmas med en räknare. Räknaren finns på Sydän.fi.
Testresultatet kan jämföras med tabellen intill. Värdena i tabellen är avsedda att gälla vuxna i arbetsför ålder.
Viktindex (BMI) Bestäm vikten:
Exempelvis viktindex 26 innebär att personen är överviktig.
Normaali paino | BMI 18.5-24.9 |
Liikapaino (=ylipaino) | BMI 25-29.9 |
Lihavuus | BMI 30-34.9 |
Vaikea lihavuus | BMI 35-39.9 |
Sairaalloinen lihavuus | BMI 40 tai yli |
Midjemått – äpple eller päron?
Midjemåttet visar effektivt var fettvävnaden sitter.
Fett som samlas i bukhålan, äppelfetma, har konstaterats ha ett klart samband med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt typ 2-diabetes.
Fett som samlas i bukhålan är ämnesomsättningsmässigt aktivare än fett som samlas runt höfterna och låren vid päronfetma. Det är således farligare för hälsan men även lättare att banta bort.
Ett måttband är ett bra redskap för att ta reda på var fettvävnaden finns och bedöma risken för insjuknande. Det är bra att komma ihåg att ökat midjemått är en av måna riskfaktorer.
Hur mäts midjemåttet?
Midjemåttet ska mätas 1–2 cm ovanför naveln på bar hud. Måttbandet ska vara vågrätt, dvs. lika högt baktill, framtill och på sidorna. Vid mätningen ska vikten vara jämnt fördelad på båda benen. Andas först in och sedan ut och avläs måttbandet i slutet av utandningen. Måttbandet får inte spännas eller vara för löst vid mätningen.
Hälsorisker i samband med midjemått och fetma:
Midjemått män | Målvärde under 94 cm | Lindrig hälsorisk 94–101 cm | Påtaglig hälsorisk vid mått över 102 cm |
Midjemått kvinnor | Målvärde under 80 cm | Lindrig hälsorisk 80–87 cm | Påtaglig hälsorisk vid mått över 88 cm |
Livsstilsförändringar kräver tid
Det går inte över natten att nå en lagom vikt för att känna sig lätt och sund och det behövs inte heller. Ett viktminskningsresultat som har nåtts med långsamt förändrad livsstil är i regel mer bestående än det som har åstadkommits i ett nafs.
Det är intressant och inspirerande att ändra sina mat- och motionsvanor, och fint att märka hur små beslut tar vikten mot målet.
Hjälp för viktkontroll hittar du på egenvård på Hälsovikthuset.
Där får du tips om viktkontroll och du kan delta i ett gratis 6 veckors självhjälpsprogram. Om du tycker att programmet passar för dig erbjuder Hälsoviktporten ett ettårigt webbprogam för livsstilsförändringar. Du kan få remiss av din egen läkare till programmet.
Aha-upplevelser på vägen mot bestående förändring
Långsam viktminskning har fördelen att huvudvikten inte ligger på viktnedgång. Från första början siktar du på viktkontroll, bestående förändring av kost- och motionsvanor. Samtidigt är kosten mångsidig. Förändrade matvanor kräver träning. Allt kan inte ändras på en gång, nya levnadsvanor kräver tid.
Dieternas svaga sida är att de är ensidiga. Dieternas viktminskande effekt bygger enbart på lågt energiinnehåll. Man kan inte – och orkar inte – följa sådana dieter längre än två veckor utan att riskera hälsan. Även under pågående viktminskning bör födan ge tillräcklig med vitaminer och mineralämnen.
Dieterna ger inte heller någon vägledning till bestående förändringar i matvanorna. De skiljer sig stort från vanlig mat och passar inte som bestående kost. Oftast återgår men efter en diet tillbaka till de gamla matvanorna. Besvikelsen är stor när vikten går uppåt igen. Det tar tid att vänja sig vid ett nytt och smalare liv. Såväl kroppen som ögonen måste få vänja sig i lugn och ro.
Relaterat till ämnet
Uppdaterad 30.10.2024