Det är sällsynt att fullständig smärtlindring uppnås med hjälp av läkemedel. Läkemedelsbehandling som den enda behandlingen av långvarig smärta är nästan aldrig tillräcklig, utan parallellt med denna behövs bland annat psykologiska och fysioterapeutiska smärtkontrollmetoder.

Läkemedlens indikationsområden

Med hjälp av läkemedel försöker man minska irritationen i nerverna som transmitterar smärta, minska transmissionen av smärtsignaler till hjärnan och effektivisera funktionen i de nedåtgående nervbanorna som bromsar upp smärtan. Många av läkemedlen som används i behandlingen av smärta får en gynnsam verkan även på följdfenomen, till exempel förändringar i humöret och sömnstörningar.

Läkemedelsbehandlingen av långvarig smärta omfattar oftast en kombination av läkemedel med olika verkningar. På detta sätt försöker man förutom att förbättra smärtlindringen genom att påverka transmissionen av smärta på olika punkter också att hålla doserna av enskilda läkemedel på en måttlig nivå så att biverkningarna inte blir ett problem.

Läkemedlen som används i behandlingen av långvarig smärta påverkar transmissionen av smärtsignaler i olika delar av kroppen.

Det förekommer individuella variationer i patienternas respons på olika läkemedel, och därför blir man ofta tvungen att testa många olika läkemedel innan man finner den bästa möjliga kombinationen. Av denna anledning är det viktigt att en läkare bedömer smärtmedicineringen regelbundet. Syftet med läkemedelsbehandlingen av smärta som en del av den övriga smärtbehandlingen är att genom smärtlindringen uppnå bättre funktionsförmåga och livskvalitet.

I videoklippet berättar en läkare om principerna för läkemedelsbehandlingen och frågor som ofta dyker upp bland patienterna..